ARFID – Undvikande restriktiv ätstörning
Vad är ARFID?
ARFID är en ätstörning där man av olika anledningar har ett mycket begränsat matintag. Till skillnad från andra ätstörningar, som anorexia eller bulimi, har ingen med ARFID en rädsla för att gå upp i vikt. Man är heller inte nödvändigtvis missnöjd med sin kropp. Det låga matintaget beror på andra saker, som dålig aptit eller obehag kopplat till maten.
Bokstäverna i ARFID står för avoidant/restrictive food intake disorder och kallas på svenska för undvikande eller restriktiv ätstörning. Det uppskattas att mellan en och fem procent av befolkningen har ARFID, där både barn, unga och vuxna drabbas. Det är ungefär lika vanligt hos både flickor och pojkar (Karolinska institutet, 2023).
Symtom på ARFID
Alla kan ha perioder där vi känner oss mer eller mindre hungriga eller sugna på mat. Det är också vanligt att tycka om olika maträtter eller att vara lite kräsen som person.
För barn är det exempelvis inga konstigheter att till en början ogilla vissa grönsaker eller föredra rätter som pasta, fiskpinnar eller chicken nuggets. När man har ARFID är besvären dock mycket större än så. Det handlar då om att matintaget är så lågt att man inte får i sig den näring som kroppen behöver för att fungera.
Varför man inte äter tillräckligt beror oftast på en eller flera av följande orsaker:
- Dålig aptit: Ett övergripande ointresse för mat som leder till att man inte känner hunger eller lust att äta.
- Sensoriskt obehag: Man reagerar starkt på matens smak, textur, utseende, doft eller temperatur, vilket gör att många livsmedel upplevs som obehagliga eller omöjliga att äta.
- Rädsla för negativa konsekvenser: En oro för att bli matförgiftad, kräkas, sätta i halsen eller få ont i magen, vilket leder till att man undviker vissa livsmedel eller hela måltider.
Måltider förknippas med stress och obehag, vilket leder till att man undviker att äta vissa råvaror eller maträtter till den grad att man utvecklar näringsbrist. Vid det laget blir kroppen negativt påverkad, och du kan känna dig trött och svag eller uppleva att du får sämre koncentrationsförmåga. Immunförsvaret blir också nedsatt, vilket gör det lättare att bli sjuk ofta.
Det kan vara bra att tänka på att selektivt ätande och ARFID inte är samma sak. Selektivt ätande är ett vardagligt sätt att beskriva begränsade matvanor, och ARFID är den kliniska diagnosen som ofta förknippas med allvarlig näringsbrist eller viktnedgång till följd av begränsad kost.
Gör vårt självtest för olika ätstörningar
Hur ställs diagnosen ARFID?
För att kunna ställa diagnosen ARFID ska det finnas ett påverkat ätbeteende och bristande energiintag. Det ska i sin tur leda till något eller flera av följande kriterier:
- Anmärkningsvärd viktnedgång (eller utebliven viktuppgång hos barn och unga som fortfarande växer)
- Kraftig näringsbrist
- Behov av sondnäring eller näringstillskott för att behålla kroppsvikten
- Negativ inverkan på det vardagliga livet
Vid utredningen kan vissa frågeformulär användas, som antingen fylls i av personen själv eller av en förälder. Formulären innehåller frågor om ätproblem, vanor och besvär kopplade till måltider och hjälper till att ge en tydligare bild av problemets omfattning.
Hur utesluter jag andra orsaker?
För att diagnosen ARFID ska kunna ställas ska besvären inte bättre kunna förklaras av andra orsaker. Diagnosen ställs därför inte om det begränsade matintaget beror på något av följande:
- Andra kroppsliga eller psykiska tillstånd, eller mediciner som påverkar vikten eller aptiten
- Aktiva försök att gå ner i vikt eller få en smalare kropp genom restriktiv kost eller överdriven träning
- Ekonomiska begränsningar eller bristande möjlighet att handla mat
- Kulturella eller religiösa traditioner som fasta
Hur behandlas ARFID?
KBT-behandling som är anpassad för ARFID är idag den behandling som rekommenderas. KBT står för kognitiv beteendeterapi och handlar om att uppmärksamma hur tankar, känslor och beteenden hör ihop. Målet är att förändra beteendemönster som skapar problem i vardagen, inklusive undvikande beteenden och negativa tankar kring mat.
Behandlingen handlar om att få öva på att äta i en trygg miljö. Det kan ske med stöd vid måltider eller genom att stegvis vänja sig vid nya livsmedel eller maträtter. Ofta är familjen med som stöd men det går också bra att genomgå behandling enskilt.
Behandlingen hjälper att hantera och gradvis övervinna matrelaterade rädslor där man samtidigt ser till att man får i sig tillräckligt med näring. Målet med behandlingen är att uppnå stabila matvanor och förbättrat mående. Genom att aktivt arbeta med matundvikande skapas goda förutsättningar för att bygga en sund relation till mat som fungerar på lång sikt.
ARFID hos barn
De flesta föräldrar känner nog igen sig i att barn kan vara kräsna när det kommer till maten. Många kämpar med att introducera nya maträtter och råvaror hemma för första gången, där barn provar en tugga för att direkt spotta ut. Det tar ibland tid för barn att vänja sig vid ny mat, och det är vanligt att det krävs några försök innan man vet om maträtten är uppskattad eller inte.
När det kommer till barn med ARFID handlar det inte längre om att vara kräsen eller önska spaghetti och köttfärssås till middag några dagar i veckan. Det innebär istället att barnet upplever så starkt obehag av maten att råvaror eller maträtter undviks delvis eller helt.
Måltider blir väldigt besvärliga och om rädslan är tillräckligt stark kan det också bli svårt för barnet att gå i skolan eller träffa kompisar. Det stämmer för de flesta barn att selektivt ätande växer bort, men vid ARFID krävs särskild behandling för att bli av med besvären.
För barn och unga som fortfarande växer är det förväntat att öka i vikt. När ett barn inte får i sig tillräckligt med näring och energi kan vikten stanna upp eller till och med minska, vilket är ett tecken man bör vara uppmärksam på.
Det är viktigt att behandla ARFID då långvarig näringsbrist påverkar både kroppens och hjärnans utveckling. Det kan ge negativa konsekvenser för:
- Minne
- Koncentration
- Inlärning
- Språk
- Skelett och immunförsvar
Med rätt behandling kan barnet undvika långsiktiga konsekvenser senare i livet.
Läs mer om ätstörningar hos barn
ARFID hos vuxna
ARFID upptäcks ofta i barndomen, men vuxna kan också drabbas. Hos barn hänger matrelaterade svårigheter ofta ihop med sensorisk känslighet som orsakar undvikande.
För vuxna börjar symtomen ofta plötsligt och är oftare kopplade till:
- Rädsla och oro efter en obehaglig matupplevelse, som att sätta i halsen eller drabbas av en svår matförgiftning
- Långvarig psykisk ohälsa
- Trauma eller fobier
Till skillnad från barn som fortfarande växer och slutar öka i vikt på grund av matbrist är oavsiktlig viktnedgång eller svårighet att behålla vikten ett viktigt tecken att vara uppmärksam på hos vuxna.
Oavsett ålder och kön visar forskning att ARFID till stor del är ärftligt (Karolinska institutet, 2023). Det innebär dock inte att diagnosen inte går att behandla eller att besvären inte kan lindras.
ARFID och autism eller ADHD
ARFID förekommer ibland tillsammans med andra tillstånd, till exempel autism. Det är viktigt att veta att autism inte orsakar ARFID, men vissa svårigheter kan likna varandra eller förekomma samtidigt. Det finns också en stor överrepresentation av ARFID bland personer med ADHD och intellektuell funktionsnedsättning.
Vid autism och ADHD är det vanligt med känslighet för sinnesintryck, vilket innebär att följande kan upplevas starkare eller mer obehagliga:
- Smak
- Lukt
- Konsistens
- Utseende
- Temperatur
För vissa kan måltider därför bli en överväldigande upplevelse, vilket kan leda till att man undviker vissa maträtter eller råvaror. Vid autism trivs också många med fasta rutiner och vanor, vilket kan påverka ätandet, till exempel genom att man föredrar samma mat ofta, undviker vissa smaker eller inte vill att olika livsmedel blandas på tallriken.
Det tydligaste sättet att skilja vanligt obehag från ARFID är att se vilka konsekvenser matvanorna får. Vid ARFID leder det ofta till mer allvarliga problem som näringsbrist, viktnedgång eller stora svårigheter att få ihop vardagen.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig som lider av ARFID?Â
På Svea KBT arbetar psykologer som kan hjälpa vid ätstörningar, selektivt ätande och undvikande beteenden. Du är varmt välkommen att kontakta oss för ett första samtal, så kan vi rekommendera den psykolog som passar dig bäst. Tveka inte att ta det första steget mot hjälp – vi finns här för dig.