Panikångest och paniksyndrom – orsak, symptom och behandling

I den här artikeln berättar vår psykolog Julia mer om panikångest eller paniksyndrom, dess orsaker, vanliga symptom och psykologisk behandling. Du får även 7 nyttiga tips på vad du själv kan göra för att minska din panikångest.
Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

Panikångest är vardagligt språk för att beskriva intensiv ångest som uppfattas som panik. I många fall leder detta till panikattacker som är kortare episoder av stark och intensiv ångest. I vissa fall kan panikattacker leda till att man utvecklar paniksyndrom som innebär att man har en stark rädsla för att ha nya panikattacker och därför börjar begränsa sitt liv för att undvika saker som skulle kunna leda till en panikattack.

Vad är egentligen en panikattack?

En panikattack är när man befinner sig i toppen av plötslig och överväldigande ångest. Det sker när hjärnan uppfattar att det finns ett hot som man behöver vara beredd på. När hjärnan uppfattar ett hot skickas signaler om att öka aktiviteten i vissa delar av kroppen. Det kan kännas väldigt obehagligt, men är ett sätt för kroppen att vara redo på att fly, gå till attack eller försvara sig.

Eftersom känslan är så plötslig och obehaglig är det inte ovanligt att man tror att man ska dö. Många söker vård då de tror att det är en hjärtattack de upplever. Men kroppen orkar inte hålla sig i panikläge hur länge som helst, vilket är anledningen till att man brukar säga att en panikattack når sin topp efter ca 10 min.

Mer om våra psykologer

Läs mer om våra kompetenta och lyssnande psykologer

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Vanliga symptom på panikångest

När du känner stark ångest så händer det en massa saker i kroppen.

  • Snabbare andning. Du börjar andas snabbare för att få in mer syre. Detta kan även leda till ett tryck över bröstet.
  • Ökad puls. Hjärtat slår fortare för att pumpa ut det syresatta blodet i ut i musklerna så att de blir redo att användas.
  • Svettningar. Du börjar svettas för att inte bli överhettad av den ökade aktiviteten i kroppen.
  • Du blir yr. Eftersom du andas snabbare så kan du bli yr då du andas ut mer koldioxid än vanligt. Detta beror på att pH-halten i blodet förändras när man andas ut för mycket koldioxid för snabbt. Du kan även känna dig darrig på grund av detta eller känna av domningar i armar eller ben.  
  • Magont. För att kroppen ska orka med allt som händer i kroppen för att vara beredd omdirigeras energi från de delar av kroppen som inte behöver så mycket just då exempelvis magen. Detta kan leda till att man känner av illamående. Man kan även känna sig spänd och ha svårt att koncentrera sig.
  • En klump i halsen. Det är vanligt att man spänner sig i käket och halsen när man har ångest, vilket kan leda till en känsla av att man blir kvävd eller har en klump i halsen.

Är panikångest farligt?

Även om det känns väldigt obehagligt så är en panikattack helt ofarlig. Ungefär var tredje person upplever en eller flera panikattacker under livet. För en del kan det kännas som att man ska bli galen och på något sätt tappa kontrollen, men det sker väldigt sällan att någon faktiskt kommer till skada av en panikattack. I många fall märks inte en panikattack utifrån.

De panikattacker som märks ser oftast mest ut som att någon andas väldigt snabbt och ytligt och kanske blir ostadig och behöver sitta ner. Det är vanligt att tro att man ska svimma av paniken som uppstår under en panikattack, men det är väldigt ovanligt att det faktiskt sker.
Läs vår artikel om ångest.

Läs vår artikel om GAD.

Läs vår artikel om prestationsångest.

Hur känns panikångest?

Panikångest känns olika för olika personer. För många känns känslan av ångesten väldigt otäck och leder till tankar om att man ska dö, svimma eller spy. Många känner en stark impuls till att fly.

Panikångest kan även leda till att man får overklighetskänslor, vilket innebär att man upplever att saker inte känns verkliga. Man kan exempelvis känna att man har en slags hinna mellan sig själv och omvärlden eller att man är som i en dröm.

Vad orsakar panikångest?

Vi är alla olika benägna att utveckla panikångest. För vissa personer krävs det väldigt lite för att känna panikångest, medan andra personer behöver ganska mycket press utifrån för att det ska leda till panikångest. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män drabbas. Det är vanligast att utveckla problemen i 20-årsåldern, men det kan uppstå när som helst i livet.

Även andra faktorer som våra gener påverkar samt den miljö vi befinner oss i nu och den vi har levt i tidigare.  Du löper större risk om dina föräldrar eller andra nära släktningar har upplevt panikångest. Samtidigt som risken även ökar när du är utsatt för mycket stress och påfrestningar i livet.

Ibland kan upplevelsen av en panikattack leda till att paniksyndrom utvecklas. Detta sker när man upplever att det som hände kändes väldigt farligt och därför börjar ändra sitt beteende för att undvika att få fler panikattacker. Paniksyndrom innebär nämligen att man måste ha en rädsla för att ha panikattacker. Denna rädsla behöver även vara så stark att man börjar bete sig annorlunda och fungera sämre i sin vardag.

Modellen för en panikattack

Nedan kan du se modellen för en panikattack, men den är även giltig för all slags ångest, även om ångesten inte blir så stor att den leder till en panikattack.

Modell för hur en panikattack uppstår

Ångestreaktionen börjar alltid med en utlösande händelse, detta kallar vi för ett Utlösande stimuli. Ett utlösande stimuli kan komma inifrån (egna tankar eller känslor) eller utifrån (en situation, något som sägs, något som händer osv). Det börjar då kännas obehagligt då man känner igen detta stimuli från tidigare erfarenheter där det lett till ångest eller obehag. Man uppfattar därför händelsen som hotfull och farlig (Upplevt hot).

När man upplever att man befinner sig i en farlig situation ökar obehaget och man börjar känna Oro/Ångest. Man tenderar då att skifta fokus till sig själv och sin kropp. Ju mer man fokuserar på sin kropp desto fler symptom brukar man känna av. De Kroppsliga symptomen kan kännas väldigt obehagliga och eller allvarliga. Trots att dessa symptom är helt ofarliga (svettningar, illamående, yrsel, hastig andning, ökad puls, dånande/ringande i öronen, suddig syn mm) så tolkar man dem som väldigt farliga.

Man kan känna att man måste göra något åt dem. Det är då vanligt med tankar som exempelvis:  ”Den här situationen är väldigt farlig och om jag inte gör något åt detta kommer jag att… (dö, spy, svimma, bli galen, få en hjärtattack). Man gör en Feltolkning av situationen, symptomen och vad som måste göras. Denna feltolkning gör att hotet känns ännu värre och mer troligt. Detta sätter i gång hela spiralen igen. Det känns bara värre och värre, och ångesten och symptomen ökar.

Exempel på hur en panikattack kan uppstå

Jag står i kö i mataffären. Det är mycket folk och svårt att ta sig ut om jag skulle vilja det. Jag börjar uppleva detta som obehagligt eftersom jag hade en ångestattack i en mataffär en gång. Då kände jag mig trängd och hade svårt att ta mig ut. ”Tänk om jag skulle få ångest här och känna att jag kommer svimma – då skulle jag få panik! Då skulle jag behöva springa ut.” Jag börjar nu få ångest och känner en stor oro, som växer.

Jag börjar känna mig varm och svettig, och lite yr. Det känns som att jag ser suddigt också och jag känner efter i munnen – jag är väldigt torr i munnen och skulle gärna vilja ha ett glas vatten. Jag känner då att risken för att jag svimmar bara blir större och större. ”Ja, jag kommer svimma! Om jag inte går ut härifrån så kommer jag att svimma”.

Detta exempel är illustrerat i modellen för ångest nedan, och är till för att göra det tydligt vilka steg som ångesten kommer. Det kan kännas som att man slår på en knapp och helt plötsligt har ångest eller panik – men så är det inte. Ångesten byggs upp utav sin egen oro, självfokus och feltolkning.

Och kan man se dessa steg brukar det vara lättare att förstå att det som händer är helt ofarligt och bara blir värre ju mer man feltolkar och känner efter. Det är också viktigt att veta att fly, undvika eller använda andra slags ”säkerhetsbeteenden” kan kännas bra i stunden, men gör det i själva verkat mycket svårare att bryta denna modell nästa gång.

Exempel på hur en panikattack uppstår

Test för panikångest

Eftersom panikångest inte egentligen är en diagnos så kan man inte hitta några tillförlitliga test på detta även om det kommer upp en rad test om man söker online på detta. Däremot kan man testa sig för paniksyndrom genom att gå till en psykolog och göra en utredning. Paniksyndrom är något som screenas för under en basutredning. Under en basutredning får du berätta om din bakgrund, livssituation och sjukdomshistoria samt svara på frågor från en strukturerad diagnostisk intervju.

Beroende på vem du går till och vad du berättar kan du även få lämna prover till en läkare. För att diagnosen ska kunna ställas krävs att du uppfyller diagnoskriterierna för paniksyndrom, samtidigt som symptomen inte kan förklaras bättre av någon annan psykisk eller fysisk sjukdom.

Panikångest på natten

Ungefär hälften av alla som får panikattacker får det någon gång på natten. De sker normalt i den ytligaste fasen av sömn. Vad de beror på är inte riktigt klarlagt. Panikattackerna på natten är i stort sett identiska med de som sker på dagen. Det kan kännas väldigt konstigt att vakna i panik och det är lätt att fastna i tankar om att det inte kommer kunna gå att somna eller att det kommer ske igen. Panikattacker på natten är lika ofarliga som de som sker på dagen.

Vanliga mediciner vid panikångest

Vid paniksyndrom används oftast antidepressiva läkemedel. För ångestsyndrom rekommenderar man främst SSRI-preparat. SSRI-preparat fungerar genom att indirekt öka mängden av serotonin som är tillgängligt för kroppen.

Serotonin är en signalsubstans som är kopplat till bland annat humör, matsmältningssystemet och sömn. Serotonin finns alltid, i olika nivåer, tillgängligt för kroppen. SSRI-preparat blockerar de mekanismer i kroppen som minskar mängden serotonin, vilket då leder till ökade nivåer av substansen och leder till ett ökat välmående.

Det är även vanligt att få Atarax som är en anti-histamin och används som vid-behovs-medicin. Det är en mild medicin som fungerar lugnande och har relativt få biverkningar.

Det finns även andra antidepressiva som kan användas för panikångest exempelvis SNRI-preparat och tricykliska antidepressiva medel. I vissa fall används även bensodiazepiner en kortare stund vid insättningen av SSRI-preparat för att minska obehag som kan komma med att börja med en ny medicin eller för att få ett skydd innan medicinen blir effektiv. Bensodiazepiner har tidigare används under längre perioder, men på grund av bristande stöd och risk för beroende så rekommenderas inte dessa längre.

Panikångest och alkohol – droger

Eftersom ångest kan vara ganska obehagligt är det inte helt ovanligt att man försöker självmedicinera med alkohol eller droger. Alkohol och droger kan tillfälligt ha en ångestlindrande effekt, men leder ofta till en ökad ångestnivå dagen efter. Det är även lätt att börja tro att alkohol eller droger är den enda lösningen för att minska ångest och då undvika att göra saker som faktiskt skulle kunna hjälpa.

När bör man söka hjälp?

Om du märker att du inte längre gör saker som du brukade utav rädsla för att få en panikattack är det bra att söka hjälp. Det är inte nödvändigt att söka hjälp direkt när du har haft din första panikattack, om det inte är så att den väcker väldigt mycket obehag i efterhand. Om du känner dig orolig för att få en panikattack kan en KBT-behandling hjälpa dig att släppa den oron.
Mer information om KBT-terapi i Stockholm.

Mer information om KBT-terapi i Göteborg.

Mer information om KBT-terapi i Uppsala.

Behandling för panikångest med KBT

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv form av behandling för paniksyndrom. När man går i KBT så träffar man en psykolog regelbundet, gärna en gång i veckan och får hemuppgifter mellan mötena. KBT fokuserar på tankar och beteenden för både ändra på de jobbiga känslorna och för att få ett mer hållbart förhållningssätt till ångesten.

Behandlingen sker i flera steg:

  • Psykoedukation.
    Du får lära dig om ångest och paniksyndrom. Du får lära dig vad som händer i kroppen när du har ångest och vilka beteenden som upprätthåller detta.
  • Andningsövningar.
    Dessa fungerar som ett verktyg för att lugna ner dig själv, samtidigt som det gör dig beredd inför exponeringen i senare steg.
  • Utmana tankar och känslor.
    Det är lätt att fastna i negativa tolkningar när världen känns okontrollerbar och hotfull. Oftast stannar man inte upp och undersöker dessa tankar och tolkningar, vilket gör att de uppfattas som sanningar. Under en KBT-behandling får man undersöka om de jobbiga tankarna faktiskt är sanna och hur man kan förhålla sig till dem om de är det.
  • Introceptiv exponering. Du får tillsammans med psykologen närma dig de obehagliga sensationerna som kan ske i kroppen. Syftet med detta är att du ska få ny kunskap kring vad de kroppsliga sensationerna betyder, i stället för att hålla fast vid dina gamla kanske felaktiga tolkningar. Detta gör att man lär sig tolka signalerna på ett mindre hotfullt sätt. 
  • Exponering in vivo. Detta betyder att exponeringen sker i det verkliga livet. Man får testa att närma sig de situationer som man normalt undviker för att man är rädd att man ska få en panikattack.
  • Medveten närvaro. Ibland är medveten närvaro en komponent av behandlingen. Med medveten närvaro får man lära sig vara närvarande i nuet och uppfatta verkligheten utan att värdera, undvika eller döma. För personer med panikångest är det vanligt att man fastnar i tankar om saker som har hänt eller saker som skulle kunna ske. Medveten närvaro kan hjälpa dig att känna acceptans för att obehagliga känslor finns och göra dig medveten om vad som faktiskt behöver förändras.
  • Vidmakthållande plan. När man är klar med behandlingen upprättas en plan för vad man ska göra för att ha kvar de förändringar man har gjort. Detta brukar även inkludera att man identifierar potentiella tillfällen då du skulle kunna möta utmanade situationer och vad du kan göra då.

7 tips för att hantera sin panikångest

Här ger vi dig 7 tips på vad du själv kan göra för att lindra din panikångest

1. Gör andningsövningar

Andningsövningar är ett bra sätt att snabbt sänka paniknivån. Hur vi andas signalerar till hjärnan om hur hotfull situationen vi befinner oss i är. När vi andas lugnt motverkas de signaler som gör att kroppen att går på högvarv.

2. Lär dig mer om din ångest

Ångest är jobbigt, men inte farligt. Att lära sig mer om ångest gör att den inte uppfattas som lika otäck och blir därmed lättare att hantera.

3. Träna

När man har panikångest är det lätt att man blir triggad av kroppsliga signaler som exempelvis en förhöjd puls. Att själv kunna kontrollera sin puls genom träning gör att detta kan kännas som en mer naturlig del av livet. Samtidigt bidrar träning till bättre sömn och återhämtning.

4. Prata med dina vänner

Ångest kan kännas ensamt och skamfullt, trots att det är väldigt vanligt. Att prata med sina vänner kan ge ett emotionellt stöd som man behöver när det är jobbigt. Det kan även ge nya perspektiv kring det man är som räddast för.

5. Utmana dig själv

Livet blir ganska tråkigt om man slutar göra allt som är roligt för att man blir begränsad av sin ångest. Utmana dig själv genom att ta små steg mot det som du har slutat göra. Du behöver exempelvis inte stanna hela kvällen på en social tillställning om det blir för jobbigt. Det räcker gott och väl att stanna en liten stund.

6. Ta hand om din stress

Det är lättare att man går upp i panikläge eller har mer ångest när man är stressad. Se till att du har tid för återhämtning och prioritera detta. Kom ihåg att återhämtning inte behöver betyda att ligga stilla och vila, utan också att exempelvis att umgås med en vän eller gå en promenad. Återhämtning är allt som långsiktigt ger dig mer energi.

7. Påminn dig själv om att det inte är farligt

Ångesten blir ofta värre av att man skrämmer upp sig själv med tankar att det är farligt att ha den eller att det är ett tecken på något annat otäckt. Att påminna sig om att panikattacker är helt ofarliga kan hjälpa till med att stilla en del av ångesten.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

Hos Svea KBT finns det många kompetenta och lyssnande psykologer som har lång erfarenhet av att framgångsrikt behandla panikångest. Det första steget till att må bättre är att kontakta oss för en inledande bedömning där vi kan rådge dig om bästa psykolog och behandlingsmetod för just dina behov.