Panikångest är en intensiv ångest som kan leda till panikattacker – korta episoder av överväldigande rädsla. Även om det känns farligt är panikattacker helt ofarliga, och med rätt behandling som kognitiv beteendeterapi kan man återfå kontrollen över sitt liv.
Panikångest och paniksyndrom
Panikångest innebär plötslig och intensiv ångest som kan ge starka kroppsliga och psykiska symtom, som hjärtklappning, yrsel, andningssvårigheter och en stark rädsla för att dö eller tappa kontrollen. När panikattacker återkommer och rädslan för nya attacker börjar påverka vardagen kan det handla om paniksyndrom.
Vad är panikångest?
Panikångest innebär plötslig och intensiv ångest som kan ge starka kroppsliga och psykiska symtom. Det som händer kallas en panikattack.
En panikattack kan komma plötsligt och oväntat, men kan också utlösas i en situation som känns hotfull. Det kan ge symtom som hjärtklappning, yrsel, andningssvårigheter och svettningar. Det är också vanligt att känna stark rädsla för att svimma, dö eller tappa kontrollen.
Enstaka panikattacker är inte samma sak som paniksyndrom. Paniksyndrom innebär att panikattacker återkommer och att man utvecklar en stark oro eller rädsla för att få nya attacker.
Rädslan kan göra att man börjar undvika vissa platser eller situationer, vilket kan begränsa vardagen.
Vad är en panikattack?
En panikattack innebär att ångesten plötsligt blir mycket stark och överväldigande. Det händer när hjärnan uppfattar ett hot och kroppen snabbt ställer om för att kunna hantera situationen.
Då ökar aktiviteten i flera delar av kroppen för att du ska vara redo att fly, försvara dig eller hantera det som uppfattas som farligt.
En panikattack kan kännas väldigt obehaglig och komma så plötsligt att man tror att något är allvarligt fel. Det är därför vanligt att personer som får sin första panikattack tror att de har fått en hjärtinfarkt eller annan allvarlig sjukdom.
En panikattack når vanligtvis sin topp inom några minuter och avtar sedan gradvis.
Vanliga symtom på panikångest
När du får en panikattack aktiveras kroppens stressreaktion, vilket kan ge flera olika fysiska och psykiska symtom:
- Snabbare andning: Du börjar andas snabbare och kan uppleva tryck över bröstet eller att det är svårt att få luft.
- Ökad puls: Hjärtat slår snabbare för att öka blodflödet till musklerna.
- Svettningar: Kroppen kan börja svettas när stressystemet aktiveras.
- Yrsel och darrningar: Förändrad andning kan bidra till yrsel, darrningar och stickningar eller domningar i händer och fötter.
- Illamående och magbesvär: När kroppen ställer om under en stark stressreaktion kan matsmältningen påverkas och du kan känna dig illamående.
- Klump i halsen: Spänningar i musklerna kring halsen kan ge en känsla av att ha en klump i halsen eller svårt att svälja.
- Overklighetskänslor: Det kan kännas som att omgivningen inte är verklig eller att du själv är frånkopplad från det som händer.
- Rädsla för att dö eller tappa kontrollen: Många blir rädda för att svimma, dö, bli galna eller på annat sätt tappa kontrollen.
Symtomen kan kännas väldigt starka trots att de beror på kroppens normala stressreaktion.
Panikångest på natten
Panikattacker kan även komma på natten och göra att du plötsligt vaknar med stark ångest. Nattliga panikattacker uppstår ofta när man går från lättare till djupare sömn. Det kan kännas särskilt skrämmande eftersom du inte alltid förstår varför du vaknar i panik.
Till skillnad från en mardröm vaknar du inte nödvändigtvis av en obehaglig dröm, utan kan vakna direkt med stark ångest och kroppsliga symtom.
En nattlig panikattack kan ge samma typ av symtom som en panikattack på dagen, till exempel hjärtklappning, andningssvårigheter och svettningar. Det är vanligt att bli rädd för att inte kunna somna igen eller för att en ny panikattack ska komma.
Det kan ta en stund innan kroppen lugnar sig och det blir tydligt att det inte finns någon faktisk fara.
Nattångest kan också användas som ett bredare begrepp för stark ångest som uppstår på natten, även när det inte handlar om en panikattack.
Är panikångest farligt?
Panikångest är inte farligt, även om det kan kännas som att något allvarligt håller på att hända. Kroppens reaktioner är obehagliga men går vanligtvis över av sig själva.
Det är vanligt att tro att man ska svimma under en panikattack, men det är ovanligt att en panikattack faktiskt leder till svimning. Många upplever också att de ska dö eller tappa kontrollen, men känslan i sig betyder inte att det håller på att hända.
Om du får nya eller kraftiga kroppsliga symtom är det samtidigt viktigt att inte automatiskt utgå från att det handlar om panikångest. Liknande symtom kan ha andra orsaker och kan behöva bedömas av vården.
Hur känns panikångest?
Panikångest känns olika för olika personer, men många upplever en plötslig och stark rädsla tillsammans med tydliga kroppsliga symtom. Det kan exempelvis kännas som att du ska dö, svimma, spy eller tappa kontrollen. Många får också en stark impuls att fly från situationen.
Panikångest kan även leda till overklighetskänslor. Det innebär att omgivningen eller den egna kroppen kan kännas främmande eller overklig. Du kan exempelvis uppleva att det finns en hinna mellan dig och omvärlden eller att du befinner dig i en dröm.
Vad orsakar panikångest?
Panikångest har sällan en enda orsak. Risken att utveckla panikattacker och paniksyndrom påverkas av flera faktorer, bland annat ärftlighet, tidigare erfarenheter, stress och den situation man befinner sig i.
För vissa kan en period med mycket stress eller påfrestningar göra att man blir mer känslig för ångest. Även tidigare erfarenheter kan påverka hur man tolkar kroppsliga signaler och situationer som känns hotfulla.
Ärftlighet spelar också en roll. Risken att utveckla paniksyndrom är högre om nära släktingar har haft liknande besvär.
Forskning tyder på att genetiska faktorer bidrar till risken, men gener avgör inte ensamma om en person kommer att utveckla panikångest. Även miljö och tidigare erfarenheter spelar en roll (Moraes et al., 2024).
Förväntansångest vid panikångest
Förväntansångest innebär att du börjar oroa dig för att få en ny panikattack. Efter en obehaglig panikattack är det vanligt att börja känna efter i kroppen efter tecken på att en ny attack är på väg.
Du kan till exempel bli extra uppmärksam på hjärtklappning eller förändrad andning. När du tolkar sådana kroppsliga signaler som tecken på fara kan oron öka, vilket i sin tur kan förstärka ångesten.
Förväntansångest kan också leda till undvikande. Du kanske slutar åka kollektivtrafik, träna, handla i vissa butiker eller göra andra saker där du är rädd för att få en panikattack. När rädslan börjar styra vad du gör i vardagen kan det vara ett tecken på paniksyndrom.
Panikångest hos barn
Panikattacker kan även förekomma hos barn och ungdomar, även om paniksyndrom är vanligare senare i livet.
Hos yngre barn kan det vara svårare att beskriva tankarna och känslorna som kommer under en panikattack, vilket gör att besvären ibland främst märks genom kroppsliga symtom.
Barnet kan till exempel bli mycket rädd, känna sig yr eller få svårt att andas. Rädslan för att få en ny panikattack kan också göra att barnet börjar undvika vissa aktiviteter.
Om panikångesten börjar påverka barnets vardag, exempelvis skolan, fritidsaktiviteter eller sociala situationer, kan det vara bra att söka professionell hjälp. Behandlingen anpassas efter barnets ålder och situation och kan innebära att föräldrarna involveras.
7 tips för att hantera din panikångest
Det finns flera saker du själv kan göra för att hantera panikångest och minska hur mycket ångesten påverkar din vardag:
1. Gör andningsövningar
Andningsövningar kan hjälpa dig att hantera andningen när ångesten stiger. Försök att andas lugnt och undvik att börja andas snabbare eller djupare när du känner panik.
2. Lär dig mer om din ångest
Ångest är jobbigt, men kroppens ångestreaktion är i sig inte farlig. Att förstå vad som händer i kroppen kan göra symtomen mindre skrämmande och lättare att hantera.
3. Träna
När du har panikångest är det lätt att bli rädd för kroppsliga signaler som förhöjd puls eller andfåddhet. Regelbunden fysisk aktivitet kan göra sådana kroppsliga reaktioner mer bekanta och samtidigt bidra till bättre sömn och återhämtning.
4. Prata med dina vänner
Ångest kan kännas ensamt och skamfullt, trots att panikattacker är vanliga. Att prata med någon du litar på kan ge stöd och nya perspektiv när det är jobbigt.
5. Utmana dig själv
Panikångest kan göra att du börjar undvika sådant du egentligen vill göra. Ta små steg mot situationer som du har börjat undvika. Du behöver exempelvis inte stanna hela kvällen på en social tillställning om det blir för jobbigt. Det kan räcka att börja med en kortare stund.
6. Ta hand om din stress
Det kan vara lättare att få stark ångest när du redan är stressad eller har sovit dåligt. Försök därför att ge plats åt återhämtning i vardagen.
Återhämtning kan innebära vila, men också sådant som ger dig energi, exempelvis en promenad eller att umgås med en vän.
7. Påminn dig själv om att panikreaktionen går över
Panikångesten kan bli starkare om du tolkar symtomen som farliga. Påminn dig om att panikreaktionen går över och försök att stanna kvar i situationen i stället för att direkt fly från den.
Modellen för en panikattack
Modellen för en panikattack beskriver hur ångest kan byggas upp genom ett samspel mellan en utlösande situation, kroppsliga symtom, oro och tolkningen av det som händer. Modellen kan användas för att förstå både panikattacker och andra former av ångest.
Utlösande stimuli
Ångestreaktionen börjar med ett utlösande stimuli, alltså något som uppfattas som viktigt eller hotfullt. Det kan vara en yttre situation, något som händer i kroppen eller en tanke eller känsla.
Ett utlösande stimuli kan exempelvis vara att känna hjärtat slå snabbare. Om du tidigare har upplevt hjärtklappning i samband med panik kan kroppssignalen väcka oro för att en ny panikattack är på väg.
Oro, ångest och kroppsliga symtom
När du upplever ett hot ökar ångesten och uppmärksamheten kan riktas mot kroppen. Ju mer du fokuserar på kroppsliga signaler, desto fler symtom kan du lägga märke till. När symtomen känns obehagliga är det lätt att tolka dem som tecken på att något är fel.
Feltolkning
Feltolkning innebär att du tolkar kroppens reaktioner eller situationen som farligare än den är. Du kan exempelvis tänka:
“Den här situationen är väldigt farlig och om jag inte gör något kommer jag att svimma, dö eller tappa kontrollen.”
När kroppens normala ångestreaktion tolkas som ett tecken på fara ökar rädslan. Då ökar också ångesten och de kroppsliga symtomen, vilket kan göra att du blir ännu mer övertygad om att något är fel. Detta sätter i gång hela spiralen igen.
Exempel på hur en panikattack kan uppstå
En panikattack kan börja i en situation som du tidigare har förknippat med ångest. Du står exempelvis i kö i mataffären. Det är mycket folk och svårt att ta sig ut om du skulle vilja det.
Du börjar uppleva situationen som obehaglig eftersom du tidigare har fått en panikattack i en mataffär. Då kände du dig trängd och hade svårt att ta dig ut. Tankarna börjar flöda:
“Tänk om jag skulle få ångest här och känna att jag kommer svimma – då skulle jag få panik! Då skulle jag behöva springa ut.”
Du börjar nu få ångest och känner en stark oro. Du blir varm och svettig och känner dig lite yr. Du börjar också känna efter i kroppen och lägger märke till att munnen känns torr.
“Ja, jag kommer svimma! Om jag inte går ut härifrån så kommer jag att svimma.”
Detta exempel illustreras i modellen för ångest nedan, som visar hur ångesten kan byggas upp steg för steg. Det kan kännas som att man plötsligt slår på en knapp och får stark ångest eller panik, men reaktionen kommer ofta genom flera steg. Oro, självfokus och feltolkningar kan förstärka varandra och göra att ångesten ökar.
Att fly eller undvika situationen kan kännas skönt i stunden, men undvikandet kan göra att rädslan blir starkare nästa gång. Även så kallade säkerhetsbeteenden kan bidra till att ångesten hålls kvar.
Test för panikångest
Det finns inget test som kan fastställa om du har panikångest, eftersom panikångest inte är en egen psykiatrisk diagnos. Begreppet används ofta för att beskriva panikattacker och den starka ångest som kan uppstå i samband med dem.
Det finns däremot självskattningstest online som kan ge en bild av vilka symtom du upplever, men de kan inte ställa en diagnos.
Om du har återkommande panikattacker kan en psykolog eller läkare bedöma om det handlar om paniksyndrom eller om symtomen kan ha någon annan orsak.
Under en sådan bedömning får du berätta om dina symtom, din bakgrund och din livssituation. Du kan också få svara på frågor i en strukturerad diagnostisk intervju.
För att diagnosen paniksyndrom ska kunna ställas behöver du uppfylla de diagnostiska kriterierna. Symtomen behöver också bedömas utifrån andra möjliga förklaringar, eftersom liknande besvär kan förekomma vid andra psykiska eller fysiska tillstånd.
Vanliga mediciner vid panikångest
Vid paniksyndrom används framför allt antidepressiva läkemedel. SSRI är vanligtvis förstahandsval, men även SNRI och tricykliska antidepressiva kan användas.
Vilket läkemedel som passar beror bland annat på symtom, tidigare behandlingar och eventuella biverkningar. (Pompoli et al., 2023)
Vanliga läkemedelsgrupper vid paniksyndrom är:
- SSRI, exempelvis sertralin, escitalopram och paroxetin. Dessa påverkar serotoninsystemet och används ofta som långsiktig läkemedelsbehandling vid paniksyndrom.
- SNRI, exempelvis venlafaxin, som påverkar både serotonin och noradrenalin.
- Tricykliska antidepressiva, exempelvis klomipramin. De kan vara effektiva vid paniksyndrom men används mer sällan än SSRI och SNRI.
- Bensodiazepiner, exempelvis Oxascand (oxazepam). De kan ha en ångestdämpande effekt men används mer försiktigt eftersom längre tids behandling kan leda till beroende.
Panikångest, alkohol och droger
Eftersom ångest kan vara ganska obehagligt är det inte helt ovanligt att man försöker självmedicinera med alkohol eller droger.
Alkohol och droger kan tillfälligt minska känslan av ångest, men de kan också göra ångesten starkare på längre sikt. Om du använder alkohol eller droger för att hantera panikångest kan det därför bli svårare att bryta ångestproblemen.
Det är också lätt att börja undvika situationer eller aktiviteter som skulle kunna hjälpa dig att hantera ångesten om alkohol eller droger blir en strategi för att känna dig tryggare.
När bör man söka hjälp?
Du bör söka hjälp om panikångesten börjar påverka din vardag eller gör att du undviker sådant du egentligen vill eller behöver göra. Det gäller exempelvis om du undviker att resa, arbeta, gå i affärer, träffa andra eller motionera av rädsla för att få en panikattack.
Det kan också vara bra att söka hjälp om du ofta oroar dig för att få en ny panikattack eller om du märker att rädslan styr dina beslut. Vid återkommande panikattacker och tydlig rädsla eller undvikande kan det handla om paniksyndrom.
Behandling för panikångest med KBT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv form av behandling för paniksyndrom. När man går i KBT så träffar man en psykolog regelbundet, gärna en gång i veckan och får hemuppgifter mellan mötena.
KBT fokuserar på tankar och beteenden för att både ändra på de jobbiga känslorna och för att få ett mer hållbart förhållningssätt till ångesten.
Behandlingen sker i flera steg:
Psykoedukation
Du får lära dig om ångest och paniksyndrom, och vad som händer i kroppen när du har ångest och vilka beteenden som upprätthåller detta. Du får också lära dig att förstå sambandet mellan kroppsliga signaler, tankar och känslor.
Andningsövningar
Andningsövningar fungerar som ett verktyg för att lugna ner dig själv, samtidigt som det gör dig beredd inför exponeringen i senare steg. Du får öva på att använda andningen för att hantera obehagliga kroppsliga reaktioner utan att försöka undvika dem.
Utmana tankar och känslor
Det är lätt att fastna i negativa tolkningar när världen känns okontrollerbar och hotfull. Oftast stannar man inte upp och undersöker dessa tankar och tolkningar, vilket gör att de uppfattas som sanningar.
Under en KBT-behandling får man undersöka om de jobbiga tankarna faktiskt är sanna och hur man kan förhålla sig till dem om de är det.
Introceptiv exponering
Du får tillsammans med psykologen närma dig de obehagliga sensationerna som kan ske i kroppen.
Syftet med detta är att du ska få ny kunskap kring vad de kroppsliga sensationerna betyder, i stället för att hålla fast vid dina gamla felaktiga tolkningar. Detta gör att man lär sig tolka signalerna på ett mindre hotfullt sätt.
Exponering in vivo
Detta betyder att exponeringen sker i det verkliga livet. Man får testa att närma sig de situationer som man normalt undviker för att man är rädd att man ska få en panikattack.
Medveten närvaro
Ibland är medveten närvaro en komponent av behandlingen. Med medveten närvaro får man lära sig vara närvarande i nuet och uppfatta verkligheten utan att värdera, undvika eller döma.
För personer med panikångest är det vanligt att man fastnar i tankar om saker som har hänt eller saker som skulle kunna ske.
Medveten närvaro kan hjälpa dig att känna acceptans för att obehagliga känslor finns och göra dig medveten om vad som faktiskt behöver förändras.
Vidmakthållande plan
När man är klar med behandlingen upprättas en plan för vad man ska göra för att ha kvar de förändringar man har gjort. Detta brukar även inkludera att man identifierar potentiella tillfällen då du skulle kunna möta utmanade situationer och vad du kan göra då.
Hos Svea KBT kan du få hjälp av en psykolog med panikångest och paniksyndrom. Behandlingen utgår från dina symtom och din situation, och psykologen kan hjälpa dig att hitta en behandling som passar dig. Om läkemedelsbehandling kan vara aktuell kan du få en bedömning av läkare. Vi hjälper dig genom hela processen.