Separationsångest är en överdriven fruktan för att skiljas från en anknytningsfigur och är en normal del av barns utveckling, men kan bli problematisk när den är intensiv och påverkar vardagsfunktionen. Artikeln beskriver symtom, orsaker och praktiska tips för att hantera separationsångest hos både barn och vuxna.
Separationsångest hos barn och vuxna
Separationsångest innebär stark oro eller rädsla inför att skiljas från en person som står en nära. Den kan förekomma både hos barn och vuxna och påverka vardagen på olika sätt. Symtom, orsaker och hur separationsångest kan hanteras beror bland annat på ålder och situation.
Vad är separationsångest?
Separationsångest (SAS) innebär en överdriven och oproportionerlig oro, bekymmer eller fruktan inför att skiljas eller separeras ifrån en anknytningsfigur eller hemmet.
Separationsångest är en del av barns utveckling och helt normalt. Men ibland kan separationsångesten bli så stark och uppstå vid olämpliga situationer att den kan utvecklas till ett separationsångestsyndrom.
Vanligtvis brukar den utvecklingsmässiga separationsångesten hos barn uppstå vid 6-12 månaders ålder för att sedan minska efter 3-års åldern.
7 vanliga symtom på separationsångest hos barn
Vanliga symtom vid separationsångest hos barn
1. Vill inte sova ensam
Detta kan innebära att du måste sitta med barnet till hen somnar, att hen vill sova med dig i din säng eller att du behöver sova i samma rum som ditt barn. Huruvida detta är ett problem eller inte kan bero på ålder och mognadsnivå, samt de sömnrutiner ni har i ert hushåll. Det är vanligt att små barn sover tillsammans med sina föräldrar även om de inte har problem att vara separerade.
2. Gråter mycket vid separationer/lämningar
Om ditt barn klänger fast vid dig eller får stora utbrott vid vardagliga separationer kan detta vara en indikation på problem. Många barn kan känna oro vid lämningar, men kan ofta efter en liten stund känna sig nyfikna på det som finns runt omkring och därmed sluta gråta. För barn med separationsångest blir lämningar och separationer ofta mycket utdragna.
3. Oroar sig för att något negativt ska hända
Detta kan yttra sig i form av frågor om du eller en annan anknytningsperson är okej eller frågor om vad som ska hända. Har ditt barn en mobiltelefon så kan det innebära många sms och samtal kring var du befinner dig och när ni kommer träffas igen.
4. Klagar på magont eller huvudvärk
Det kan vara svårt att veta vad som är ångest och vad som är ett fysiskt problem. För barn är det vanligt att beskriva ångest med de fysiska symtom som uppkommer, exempelvis magont, huvudvärk eller illamående.
5. Vill inte lämna hemmet själv
När ett barn utvecklar separationsångest kan saker som barnet förut klarade kännas omöjligt. Detta kan vara saker som att gå till skolan själv eller gå ut med soporna.
6. Mardrömmar
Barn med separationsångest kan ibland ha mardrömmar eller andra sömnsvårigheter. Även andra sömnsvårigheter kan uppstå, exempelvis att det tar lång tid att somna.
7. Följer efter sin förälder
Ett annat tecken kan vara om du märker att ditt barn följer efter dig hemma när du går till ett annat rum eller vill vara med i badrummet när du går på toaletten.
Test för separationsångest
Separationsångest kan vara en del av ett ångestsyndrom och bedöms utifrån bland annat symtomens omfattning och hur de påverkar vardagen. Det krävs en psykologisk eller medicinsk utvärdering för att en diagnos ska ställas.
Det finns dock en hel del tester online som man kan ta för att testa sig själv för om man befinner sig i riskzonen för separationsångest. Dessa test grundar sig ofta på fastställda diagnoskriterier och kan därför ge en hint kring om det är något du eller ditt barn kan behöva söka hjälp för. Det är dock viktigt att förstå att det krävs utbildning och klinisk erfarenhet för att säkert kunna tolka dessa frågor på rätt sätt.
För att man ska bli diagnostiserad krävs att besvären är så pass omfattande att de orsakar lidande eller påverkar vardagen. Att uppleva ångest vid en separation behöver inte nödvändigtvis innebära att man lider av separationsångest.
Varför får jag separationsångest?
Det är inte helt klarlagt varför separationsångest uppstår. Precis som för andra typer av ångest så tror man att det beror på en blandning av genetik och miljö. Barn till personer med en historik av ångest har högre sannolikhet att uppleva likande problematik.
Miljöfaktorer som kan bidra till att personer utvecklar separationsångest är exempelvis att man har flyttat, att föräldrarna har skiljt sig eller att man byter skola. Det finns även en ökad risk att utveckla problem om en närstående dör eller blir sjuk. Ibland kan det räcka med att höra om att andra har råkat ut för olyckor eller sjukdom.
Barn till personer som uttrycker mycket varningar och inte låter barnet undersöka eller testa saker själv kan ha en högre risk att utveckla separationsångest.
Separation och anknytning
När ett barn tröstas av sin förälder eller upplever känslor av trygghet kopplat till förälderns närhet aktiveras kroppens system för trygghet och stressreglering. Känslan av att uppleva frigörelsen av dessa hormon kan skapa väldigt starka band mellan föräldrar och barn.
När barnet då separeras från föräldern kan detta upplevas hotfullt för barnet. Det kan väcka stark oro och obehag hos barnet, särskilt hos yngre barn. Barnet upplever då stor stress och obehag när föräldern eller annan anknytningsperson lämnar.
Enligt anknytningsteorin har barn en medfödd förmåga att knyta an till sina omsorgspersoner. Funktionen av detta är att barnet ska kunna använda föräldrarna för att hjälpa till att reglera stress och andra jobbiga känslor, men även att det ska underlätta barnets utforskande av omgivningen.
Det finns flera olika sorters anknytningsmönster: trygg anknytning, otrygg-undvikande anknytning, otrygg-ambivalent anknytning och desorganiserad anknytning.
Dessa olika anknytningar ses som mönster som kan påverka hur barnet hanterar nära relationer även senare i livet. Vilken anknytningstyp ett barn utvecklar sägs bero både på genetiska komponenter, förälderns bemötande och andra omkringliggande omständigheter.
Separationsångest hos vuxna
Separationsångest hos vuxna liknar separationsångest hos barn. Hos vuxna personer yttrar sig separationsångest genom att inte vilja vara ensam, att oroa sig mycket över att något ska hända en specifik närstående (ofta en partner) och en stark rädsla att göra något ensam.
Separationsångest hos vuxna kan utvecklas utan tidigare historia av ångest i barndomen. Det kan uppstå i samband med traumatiska händelser, förluster eller stora livsförändringar.
6 symptom på separationsångest hos vuxna
1. Kontaktar sin person regelbundet för att veta var hen är
För en person som upplever problem med separering kan det kännas rimligt att höra av sig många gånger på en dag för att se att anknytningspersonen lever eller har det bra. Detta sker då oftare än vad som egentligen är nödvändigt. Om anknytningspersonen inte svarar kan det uppstå stor oro och obehag.
2. Uttrycker ofta och mycket missnöje vid inplanering av separata aktiviteter
Personer med separationsångest vill gärna spendera all sin tid med sin anknytningsperson. Detta kan uttrycka sig i att alltid vilja vara med när personen träffar andra personer eller vilja ta med sig sin person för att träffa sina egna vänner och familj. När detta inte går är det vanligt med uttryck av oro, ilska eller frustration över situationen.
3. Svårigheter att göra saker själv
Personer med separationsproblem har ofta svårt att lita på sin egen förmåga att gå ut och göra saker själv. Det kan exempelvis vara svårt att gå och handla själv eller utföra andra vardagliga ärenden.
4. Sömnsvårigheter
Personer med separationsångest kan ha svårigheter att somna till följd av de orostankar som snurrar runt i huvudet på kvällen. Vid alla typer av ångest är det vanligt att ha mycket tankar om vad som skulle kunna hända eller gå fel.
Det är vanligt att ha extra mycket av dessa på kvällen när det inte finns lika mycket som distraherar en som på dagen. Ångest leder dessutom till en aktivering av kroppen som gör att det är svårt att slappna av.
5. Fysiska symtom som illamående, huvudvärk och magont
En del av ångest är de fysiska symtom som uppkommer. Vuxna personer med separationsångest kan uppleva saker som illamående, huvudvärk eller magont innan, under eller efter att separationer sker.
6. Har svårt att sluta höra av sig till ett ex
Ibland kan vuxna uppleva separationsångest när en romantisk relation tar slut. Detta kan innebära att personen har svårt att sluta checka in med sitt ex för att se om hen mår bra eller för att försöka få tillbaka personen i sitt liv.
Separationsångest i relationer
Det är vanligt att uppleva jobbiga känslor när man blir lämnad av en vän eller en romantisk partner. I vissa fall kan oron och ångesten bli så pass stark att den påverkar vardagen och kan vara en del av separationsångest. Det kan exempelvis vara så att du upplever väldigt mycket ökad stress och ångest när relationen tar slut eller när du är ifrån din närstående under längre period.
Detta kan yttra sig i form av frågor om du eller en annan anknytningsperson är okej eller frågor om vad som ska hända. Har ditt barn en mobiltelefon så kan det innebära många sms och samtal kring var du befinner dig och när ni kommer träffas igen.
5 tips för att hantera sin egen separationsångest
1. Jobba på din självkänsla
Det finns troligtvis några saker i ditt liv som du känner att du är bra på eller åtminstone helt okej på. Planera in fler av dessa i din vardag. Fyll på din tillvaro med saker som gör att du känner dig självsäker. Kanske är det att klä dig i något extra fint eller ha en påminnelse om något du har lyckats med framme. När du känner dig självsäker är det lättare att hantera att behöva göra saker själv.
2. Rikta din uppmärksamhet mot något annat
Om du känner att du fastnar i att oroa dig över om det kommer hända dig eller någon annan något dåligt när ni är separerade så är det en bra idé att rikta uppmärksamheten mot något annat.Detta kan du exempelvis göra genom att läsa en bra bok, prata med någon i telefon eller ta tag i att organisera det där skåpet du aldrig hittar något i.
3. Stärk dina relationer med andra
Separationsångesten kan upplevas extra påfrestande om det känns som att man bara har den personen man knutit an till att vända sig till. Genom att fokusera på andra personer så kan det kännas mindre jobbigt att separeras från den person du känner anknytningen till.
Det finns även en risk att separationsrädslan har fått dig att minska din kontakt med andra. Att umgås med andra än din anknytningsperson kan även bidra positivt till ditt allmänna mående.
4. Ta hand om dig själv
Oro och ångest kan bli starkare när man är trött, nedstämd eller stressad. När du ser till att ta hand om dig själv exempelvis genom att äta, sova och träna lagom och regelbundet kan du skapa bättre förutsättningar för att hantera din separationsångest. Det är även bra att fylla på veckan med saker som ger dig glädje och återhämtning.
5. Utmana dig själv långsamt
Det kan kännas för svårt att sluta att exempelvis höra av sig till sin person varje halvtimme eller att dra ut på ett hejdå extra länge. Det är helt okej att ta små steg. Du kan börja med att vänta 20 min extra innan du hör av dig eller att bara få två kramar innan hen går. Du kan även börja med att vara separerad från din person en liten stund längre än vad som känns som optimalt för dig och sedan öka i små steg.