Boka gratis konsultation inför psykologbesök eller NPF-utredning. Boka här!
Boka psykolog
Boka psykolog Kontakta oss

Separationsångest hos barn och vuxna

Separationsångest är en överdriven rädsla och obehag för att separeras från en eller ett par personer som man har knutit an vid extra starkt. I den här artikeln informerar psykologen Julia om vanliga orsaker, symtom samt ger dig tips hur du kan hantera din egen separationsångest.

Gratis konsultation
Lider du eller ett barn av separationsångest? Då är du välkommen att boka ett gratis konsultationssamtal där våra rådgivare kan berätta mer om hur våra psykologer kan hjälpa med terapi och behandling.

Vad är separationsångest?

Separationsångest (SAS) innebär en överdriven och oproportionelig oro, bekymmer eller fruktan inför att skiljas eller separeras ifrån en anknytningsfigur eller hemmet.

Separationsångest är en del av barns utveckling och helt normalt. Men ibland kan separationsångesten bli så stark och uppstå vid olämpliga situationer att det kan anses vara separationsångestsyndrom. Vanligtvis brukar den utvecklingsmässiga separationsångesten hos barn uppstå vid 6-12 månaders ålder för att sedan minska efter 3-års åldern.

7 vanliga symtom på separationsångest hos barn

Vanliga symtom vid separationsångest hos barn

1. Vill inte sova ensam

Detta kan innebära att du måste sitta med barnet till hen somnar, att hen vill sova med dig i din säng eller att du behöver sova i samma rum som ditt barn. Huruvida detta är ett problem eller inte kan bero på ålder och mognadsnivå, samt de sömnrutiner ni har i ert hushåll. Det är vanligt att små barn sover tillsammans med sina föräldrar även om de inte har problem med av vara separerade.

2. Gråter mycket vid separationer/lämningar

Om ditt barn klänger fast vid dig eller får stora utbrott vid vardagliga separationer kan detta vara en indikation på problem. Många barn kan känna oro vid lämningar, men kan ofta efter en liten stund känna sig nyfikna på det som finns runt omkring och därmed sluta gråta. För barn med separationsångest blir lämningar och separationer ofta mycket utdragna.

3. Oroar sig för att något negativt ska hända

Detta kan yttra sig i form av frågor om du eller en annan anknytningsperson är okej eller frågor om vad som ska hända. Har ditt barn en mobiltelefon så kan det innebära många sms och samtal kring var du befinner sig och när ni kommer träffas igen.  

4. Klagar på magont eller huvudvärk

Det kan vara svårt att veta vad som är ångest och vad som är ett fysiskt problem. För barn är det vanligt att beskriva ångest med de fysiska symptom som uppkommer, exempelvis magont, huvudvärk eller illamående.

5. Vill inte lämna hemmet själv

När ett barn utvecklar separationsångest kan saker som barnet förut klarade kännas omöjligt. Detta kan vara saker som att gå till skolan själv eller gå ut med soporna.

6. Mardrömmar

Barn med separationsångest har ibland mycket mardrömmar kopplat till just temat separation. Även andra sömnsvårigheter kan uppstå, exempelvis att det tar lång tid att somna.

7. Följer efter sin förälder

Ett annat tecken kan vara om du märker att ditt barn följer efter dig hemma när du går till ett annat rum eller vill vara med i badrummet när du går på toaletten.

Test för separationsångest

Separationsångest är en klinisk diagnos. Det krävs en psykologisk utvärdering för att diagnosen ska ställas.

Det finns dock en hel del tester online som man kan ta för att testa sig själv för om man befinner sig i riskzonen för separationsångest. Dessa test grundar sig ofta på fastställda diagnoskriterier och kan därför ge en hint kring om det är något du eller ditt barn lider av. Det är dock viktigt att förstå att det krävs utbildning och klinisk erfarenhet för att säkert kunna tolka dessa frågor på rätt sätt.

För att man ska bli diagnostiserad krävs att det är ångest som är mer intensiv, mer frekvent eller påverkar funktionen oftare än vad som är normalt. Att uppleva ångest vid en separation behöver inte nödvändigtvis innebära att man lider av separationsångest. Läs mer information om ångest.

Läs mer om våra psykologer som arbetar med ångestproblem

Våra psykologer är empatiska och erfarna när det gäller ångest och separationsångest hos barn och vuxna. Läs mer om våra behandlare.
Våra psykologer
Andrea Wessling
Annica Wejdmark
Max Gårdinger
Jakob Hofverberg
Charlie DecaVita
Anna Tykesson
Martin Samuelsson
Camilla Björklund
Camilla Norrman
Ebba Csikos
Susanna Magnusson
Matilda Nyman
Rebecka DecaVita
Hedda Linderstam
Karin Havert
Viktor Ros Persson
Torsten Winnerblad
Lotta Anderlind
Sara Meymi
Filip Bergman
Jenny Janonius
Kim Einhorn
Karolina Ostrowska
My Rutgersson
Jessica Vickström
Liselotte Starck
Karin Haase
Sofia Wiklert

Varför får jag separationsångest?

Det är inte helt klarlagt varför negativa känslor kring separation uppstår. Precis som för andra typer av ångest så tror man att det beror på en blandning av genetik och miljö. Barn till personer med en historik av ångest har högre sannolikhet att uppleva likande problematik.

Miljöfaktorer som kan bidrar till att personer utvecklar separationsångest är exempelvis att man har flyttat, att föräldrarna har skiljt sig eller att byta skola. Det finns även en ökad risk att utveckla problem om en närstående dör eller blir sjuk. Ibland kan det räcka med att höra om att andra har råkat ut för olyckor eller sjukdom.

Barn till personer som uttrycker mycket varningar och inte låter barnet undersöka eller testa saker själv har högre risk att utveckla separationsångest.

Separationsångest hos barn och bebisar

Separationsångest är vanligt hos barn och unga och det drabbar omkring 3,5–5% av alla barn. Tillståndet är vanligare hos yngre barn än hos äldre barn, men det kan uppstå problem oavsett ålder.

Det är förälderns jobb att vägleda barn i livet. För små barn innebär detta mycket ganska mycket hjälp och stöd i vardagen. Under uppväxten testas barnets självständighet kontinuerligt. Detta kan kännas otäckt för ett barn då de har väldigt lite erfarenhet av att vara själva. Det kan vara svårt för ett barn att känna att hen klarar sig själv även i korta stunder. Denna känsla av otrygghet kan leda till separationsångest hos barn.

Separation och anknytning

När ett barn tröstas av sin förälder eller upplever känslor av trygghet kopplat till förälderns närhet frigörs hormoner i kroppen som gör att det känns extra bra. Känslan av att uppleva frigörelsen av dessa hormon kan skapa väldigt starka band mellan föräldrar och barn. När barnet då separeras från föräldern kan detta upplevas hotfullt för barnet. Detta kan utvecklas till en separationsångest. Barnet upplever då stort stress och obehag när föräldern eller annan anknytningsperson lämnar. Läs mer information om anknytning.

Enligt anknytningsteorin har barn en medfödd förmåga att knyta an till sin mamma och pappa. Funktionen av detta är att barnet ska kunna använda föräldrarna för att hjälpa till att reglera stress och andra jobbiga känslor, men även att det ska underlätta barnets utforskande av omgivningen.

Det finns flera olika sorters anknytningsmönster: trygg anknytning, otrygg-undvikande anknytning, otrygg-ambivalent anknytning och desorganiserad anknytning. Dessa olika anknytningar ses som beteenden som kommer återupprepas i framtida relationer och därmed ha stor påverkan på livet. Vilken anknytningstyp ett barn utvecklar sägs bero både på genetiska komponenter, förälderns bemötande och andra omkringliggande omständigheter.

Separationsångest när barn flyttar hemifrån

Att flytta hemifrån är ett stort steg för både barnet och för föräldrarna som blir lämnade. För barnet är flytta hemifrån är ett steg som markerar en ny period av självständighet som kan ge stor glädje och en ny upplevelse av frihet, men förändringen kommer också med många nya utmaningar.

För barnet eller den unga vuxna som flyttar hemifrån kan det finnas mycket oro kring att kunna ta hand om sig själv. Det kan även finnas en känsla av att barndomen är slut eller känslor av skuld kring att man förändrar familjedynamiken.

Separationsångest hos vuxna

Separationsångest hos vuxna liknar separationsångest hos barn. Hos vuxna personer yttrar sig separationsångest genom att inte vilja vara ensam, att oroa sig mycket över att något ska hända en specifik närstående (ofta en partner) och en stor rädsla att göra något ensam.

Separationsångest hos vuxna kan utvecklas utan tidigare historia av ångest i barndomen. Det kan uppstå efter traumatiska händelser, förluster eller stora livsförändringar.

6 symptom på separationsångest hos vuxna

1. Kontaktar sin person regelbundet för att veta var hen är

För en person som upplever problem med separering kan det kännas rimligt att höra av sig många gånger på en dag för att se att anknytningspersonen lever eller har det bra. Detta sker då oftare än vad som egentligen är nödvändigt. Om anknytningspersonen inte svarar kan det uppstå stor oro och obehag.

2. Uttrycker ofta och mycket missnöje vid inplanering av separata aktiviteter

Personer med separationsångest vill gärna spendera all sin tid med sin anknytningsperson. Detta kan uttrycka sig i att alltid vilja vara med när personen träffar andra personer eller vilja ta med sig sin person för att träffa sina egna vänner och familj. När detta inte går är det vanligt med uttryck av oro, ilska eller frustration över situationen.

3. Svårigheter att göra saker själv

Personer med separationsproblem har ofta svårt att lita på sin egen förmåga att gå ut och göra saker själv. Det kan exempelvis vara svårt att gå och handla själv eller andra vardagliga ärenden.

4. Sömnsvårigheter

Personer med separationsångest kan ha svårigheter att somna till följd av de orostankar som snurrar runt i huvudet på kvällen. Vid alla typer av ångest är det vanligt att ha mycket tankar om vad som skulle kunna hända eller gå fel. Det är vanligt att ha extra mycket av dessa på kvällen när det inte finns lika mycket som distraherar än som på dagen. Ångest leder dessutom till en aktivering av kroppen som gör att det är svårt att slappna av.

5. Fysiska symptom som illamående, huvudvärk och magont

En del av ångest är de fysiska symptom som uppkommer. Vuxna personer med separationsångest kan uppleva saker som illamående, huvudvärk eller magont innan, under eller efter att separationer sker.

6. Har svårt att sluta höra av sig till ett ex

Ibland så upplever vuxna separationsångest när en romantisk relation tar slut. Detta kan innebära att personen har svårt att sluta checka in med sitt ex för att se om hen mår bra eller för att försöka få tillbaka personen i sitt liv.

Separationsångest i relationer

Det är vanligt att uppleva jobbiga känslor när man blir lämnad av en vän eller en romantisk partner. Ibland blir det så pass jobbigt att det kvalificeras som separationsångest. Det kan exempelvis vara så att du upplever väldigt mycket ökad stress och ångest när relationen tar slut eller när du är ifrån din närstående under längre period.

Detta kan yttra sig i form av frågor om du eller en annan anknytningsperson är okej eller frågor om vad som ska hända. Har ditt barn en mobiltelefon så kan det innebära många sms och samtal kring var du befinner sig och när ni kommer träffas igen.

5 tips för att hantera sin egen separationsångest

1. Jobba på din självkänsla

Det finns troligtvis några saker i ditt liv som du känner att du är bra på eller åtminstone helt okej på. Planera in fler av dessa i din vardag. Fyll på din tillvaro med saker som gör att du känner dig självsäker. Kanske är det att klä dig i något extra fint eller ha en påminnelse om något du har lyckats med framme. När du känner dig självsäker är det lättare att hantera att behöva göra saker själv.

2. Rikta din uppmärksamhet mot något annat

Om du känner att du fastnar i att oroa dig över om det kommer hända dig eller någon annan något dåligt när ni är separerade så är det en bra idé att distrahera dig från tanken. Detta kan du exempelvis göra genom att läsa en bra bok, prata med någon i telefon eller ta tag i att organisera det där skåpet du aldrig hittar något i.

3. Stärk dina relationer med andra

Separationsångesten kan upplevas extra påfrestande om det känns som att man bara har den personen man knutit an till att vända sig till. Genom att fokusera på andra personer så kan det kännas mindre jobbigt att separeras från den person du känner anknytningen till. Det finns även en risk att separationsrädslan har fått dig att minska din kontakt med andra. Att umgås med andra än din anknytningsperson kan även ge positiv effekt på ditt allmänna mående.

4. Ta hand om dig själv

Oro och ångest är ofta som värst när man är trött, nedstämd eller stressad. När du ser till att ta hand om dig själv exempelvis genom att äta, sova och träna lagom och regelbundet kan du minska din separationsångest. Det är även bra att fylla på veckan med saker som ger dig glädje och återhämtning.

5. Utmana dig själv långsamt

Det kan kännas för svårt att sluta att exempelvis höra av sig till sin person varje halvtimme eller att dra ut på ett hejdå extra länge. Det är helt okej att ta små steg. Du kan börja med att vänta 20 min extra innan du hör av dig eller att bara få två kramar innan hen går. Du kan även börja med att vara separerad från din person en liten stund längre än vad som känns som optimalt för dig och sedan öka i små steg.

Hur kan Svea KBT hjälpa?

När du träffar psykolog hos Svea KBT får du både verktyg och strategier för att skapa en mer hälsosam relation till dina egna känslor och dina relationer med andra personer i din närhet.

Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen ditt behov.

Gratis konsultation
Lider du eller ett barn av separationsångest? Då är du välkommen att boka ett gratis konsultationssamtal där våra rådgivare kan berätta mer om hur våra psykologer kan hjälpa med terapi och behandling.