Boka gratis konsultationssamtal inför psykologbesök eller NPF-utredning. Boka här!
Boka psykolog
Boka psykolog Kontakta oss

Oro – psykologen förklarar och ger tips

Oro är en form av lågintensiv och utdragen variant av ångest som genererar oroliga negativa tankar, ofta kring saker i framtiden som kan gå fel. Oro kan hålla i sig över timmar, dagar och år. I den artikeln berättar psykologen Liselotte mer om orsaker, symtom och behandling av oro. Du får även flera goda råd och tips om hur du kan hantera din egen oro.

Författare

Psykolog Liselotte Starck

Liselotte Starck är psykolog med examen från Karolinska Institutet. Hon har erfarenhet av KBT-behandling för flera av de vanligaste problemen som social fobi, panikattacker, tvång, depression och har även jobbat med tonåringar och deras familjer.

Nästan alla människor känner oro kring saker som är viktiga för dem. Tex är det vanligt att man oroar sig över situationer som handlar om familj, jobb, ekonomi och relationer i stort eftersom dessa saker är viktiga för de allra flesta människor och skulle innebära smärta för personen om de går dåligt.

Att oroa sig lite grann kan skärpa våra sinnen och göra att vi blir uppmärksamma på potentiella hot och problem, men om vi oroar oss för mycket och för ofta kan det göra oss sämre på att på att hantera problem eller planera för framtiden.

I vissa fall kan enorm oro till och med göra oss passiva för att vi blir så oroliga att göra fel att vi inte kan agera alls, istället blir vi oförmögna att ta beslut för eftersom alla potentiella beslut och konsekvenser ger oss enorm oro.

Om en person är ständigt upptagen av oro och har svårt att slappna av och känna sig trygg med att framtiden innehåller ovisshet, kan personen lida av GAD (generaliserat ångestsyndrom). Mer information om GAD.

Boka tid för behandling av oro

Lider du av orostankar och vill bryta negativa mönster. Känner du någon som behöver hjälp?

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Linköping
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Vanliga symtom vid oro

När man känner oro händer ofta samma saker i kroppen som vid ångest eller stress.

  • Vi kan ta kortare, ytligare andetag
  • Vi kan spänna käkarna och få ont i munnen
  • Vi kan få spänningar på andra ställen i kroppen, vanligt är nacke och rygg
  • Vi kan få svårt att sova och varva ned
  • Bristande sömn gör att risken för att vi oroar oss mer kan öka därför att vår tankeförmåga blir nedsatt och vårt fokus blir svårare att bibehålla (vi kanske tex har svårt att fokusera på en jobbuppgift och svävar iväg i orostankar hela tiden)
  • Magen kan bli orolig och man kan få ont i magen eller få sura uppstötningar eller må illa
  • Vid stark oro kan vissa människor känna sig yra
  • Vi kan bli irriterade och rastlösa
  • Vi kan känna oss väldigt trötta

Tips för att minska och hantera din egen oro

  • Träna. När man aktiverar sig sätter kroppen sätter igång massor med bra reaktioner som gör att många får en temporär lättnad i orostankar och på längre sikt skapar en avslappning som minskar risken för spänningar och stress. Sömnen blir också förbättrad vilket minskar risken för oro och spänningar.
  • Gör något annat! Sitter du i soffan? Gå ut i köket. Sitter framför datorn? Ställ dig upp ta en liten promenad. Ligger du i sängen och vrider och vänder på dig? Gå upp och läs en bok. Är du rastlös och hetsar runt och gör saker? Sätt dig ned och drick en kopp te.
  • Slappna av. Bada bastu. Få en massage. Meditera. Sitt och andas lugnt. Ta ett fotbad. Osv. Gör saker som du vet får dig att slappna av. När kroppen blir mer avslappnad minskar risken för spänningar och oro.
  • Skjut inte upp saker. Är du orolig för att skriva det där mailet? Gör det på en gång. Ju mer du skjuter upp saker desto mer får du chans att oroa dig för saker.
  • Krama någon. Kroppslig beröring gör oss lugna. Att kramas med en partner, en hund, en kompis eller sina barn kan vara perfekt när man känner sig orolig.
  • Gör något kreativt eller baka/laga mat/plantera en krukväxt. Är du inte personen som brukar slänga dig ut i regnet för en springtur? Det finns många andra saker du kan göra som är perfekt för kroppen och huvudet. Gör något njutningsfullt som kräver din koncentration. Att fördjupa sig i en teckning, att sätta händerna i jord eller att knåda en deg kan göra dig lugnare och mer närvarande.
  • Gå på fest! Ha kul och prata med nya människor kan vara perfekt bot på oro om du är person som gillar att träffa folk.
  • Problemlös. Skriv ned situationen du oroar dig. Skriv ned de hemska saker du tänker kan hända. Skriv upp de positiva saker som skulle kunna hända. Skriv ned de saker du kan påverka i situationen. Gör de förberedelser du kan så att chansen blir större att det går som du vill. Släpp det sedan och låt det gå som det går. Du har inte kontroll över allting och även om det inte blir som du vill är det sällan så att det är endast det egna handlandet som gjorde att det inte blev som man ville.
  • Sov på saken. Ta en tupplur eller gå och lägg dig för natten. Sömn är bra för hjärnans tankeförmåga och kan göra att problem som känns jättejobbiga kanske inte var så allvarliga när vi väl fått återhämta oss.
  • Undersök dina tankar tillsammans med någon annan. Berätta om ditt bekymmer för en kompis. Berätta vilka tankar du har om hur det kan gå. Fråga din kompis om din oro verkar rimlig i förhållande till situationen och vad de skulle gjort i ditt ställe. Ibland kan det vara skönt att få någon annans perspektiv på det hela, kanske har du överdrivit din oro?
  • Prata med en psykolog. Om du har ständigt återkommande oro som inte går över kan det vara dags att prata med en psykolog. En psykolog kan hjälpa dig att undersöka dina tankar och känslor och få dig att lära dig verktyg att hantera din oro på nya sätt.

Vanliga orsaker till att känna oro

Oro uppstår oftast kring situationer där vi upplever att viktiga saker för oss står på spel och resultatet hänger på en blandning av både yttre faktorer och vår egen prestation. Tex att vi ska gå på en dejt, hålla presentation på jobbet, få resultatet från en läkarundersökning, ta en tuff diskussion med vår partner, skicka barnet till förskolan för första gången, osv. Vi har förväntningar på ett önskat resultat och det finns en risk att det inte blir som vi vill eller rentav att vi förlorar något som är viktigt för oss.

Här kan vi överdriva vår egen makt över situationen och tänka att varje småsak vi gör får en stor påverkan på resultatet. Detta kan göra att vi tänker extremt mycket på situationen för att försäkra oss om att vi ”tänkt på allt”. Men framtiden går egentligen aldrig att förutse och även om vi förbereder oss väl kan vi inte försäkra oss om ett resultat eftersom livet innehåller många osäkra faktorer.
Läs mer om FOMO.

Rädsla för överdrivna konsekvenser

Vi har en tendens att oroa oss för att små misstag kommer att få överdrivna konsekvenser. Om man blir nervös på sin presentation så kommer alla märka det, man kommer göra ett misstag och det innebär att alla tycker att man är dålig på sitt jobb.

Det här är en överdriven tro på att det egna beteendet måste vara perfekt annars kommer något dåligt att hända. I verkligheten kanske resultatet inte alls blir särskilt dramatiskt och vår nervositet kanske inte ens märks av andra.

Förbereda sig för det värsta

Det är vanligt att känna oro över saker man egentligen inte kan påverka. Tex att oroa sig över ett terrordåd, en ny pandemi, att förlora jobbet osv… Man kan då tänka att om man förbereder sig mentalt på att det värsta ska hända så kommer det inte bli så hemskt ifall det värsta händer.

Det här är form av tröste-tänkande som egentligen inte har något med verkligheten att göra. Hur vi reagerar när något hemskt händer kommer inte påverkas nämnvärt av att vi på förhand tänkte på hur det skulle kunna gå. Våra känslor kommer att vara plågsamma om vi förlorar något vi bryr oss om, vare sig vi oroar oss eller inte. Läs mer om att övertänka.

Destruktiva relationer

När man lever i en destruktiv relation där man kanske utsätts för våld, hot eller mycket negativa kommentarer kan det skapa en ständig rädsla, oro och stress över när man kommer att bli utsatt för något hemskt igen.

Hela livet kan då upptas av oron och rädslan därför att det inte finns något tillfälle där man får slappna av. Kanske tar ens partner varje tillfälle i akt att säga något elakt eller tar till fysiskt våld. Den här typen av situation behöver man ofta utomståendes hjälp att ta sig ur, särskilt om situationen blivit fysiskt våldsam.

Mobbing i skola och på jobb

Mobbing i skola eller på jobb kan leda till oro, stress och allmänt dåligt mående. Den här typen av situationer kräver ofta handling för att förbättras, man kanske behöver byta jobb eller skola eller kontakta chefer och lärare för att få hjälp.

Problemet i dessa situationer är att lättare blir passiv när man bryts ned mentalt. Att vända sig till en psykolog eller en nära vän i ett första läge kan vara det som gör att man får energi nog att göra något aktivt.

Oro och rädsla för sjukdomar

En annan vanlig anledning till oro kan vara att man själv eller någon i ens närhet är sjuk och kan dö. Det här gör att man kan förlora något viktigt, vid egen sjukdom till och med livet självt, samtidigt som att ens handlingar inte gör någon skillnad för vad som händer. Det här gör att ens svåra tankar och känslor inte får något utlopp, man kan inte göra något, då kan oron börja gnaga.

Nyheter och omvärlden

Man läser för mycket på sin mobil om jobbiga nyheter eller aggressiva debatter. För att minska ditt scrollande på mobilen, testa tex att sätta en timer eller en notis på mobilen som påminner dig om att lägga ned den då och då. Du kan också ha en låda eller liknande hemma där mobilen får vila eller bestäm att vissa tider är tillåten mobiltid, andra inte (tex måltider och tid med vänner eller familj).

Rädsla för svåra händelser

När man varit med om en eller flera svåra händelser kan det göra att ens hjärna kan överskatta tron på att det kommer hända negativa saker och vara extra uppmärksam på hot. Stora svåra händelser som man inte haft kontroll över kan också göra att ens självförtroende, dvs ens tro på den egna förmågan att hantera livets utmaningar, kan ha fått sig en törn.

Då kan behöva hjälp av en psykolog att kunna acceptera det som hänt och förstå att det inte behöver ha berott på att det är något fel på ens förmåga. Ibland kanske man behöver öva på vissa förmågor, det kan psykologen också hjälpa en med.

Erfarenheter från barndomen

Många dåliga erfarenheter i barndomen, som till exempel våld, försummelse och övergrepp kan öka risken att man blir orolig i vuxen ålder. Kropp och hjärna har då inte fått uppleva trygghet och avslappning och kan då bli ständigt spänd och personen kan bli på sin vakt hela tiden.

Personlighet

Människor som är mer uppmärksamma eller känsliga kan vara mer lagda åt att upptäcka hot vilket i sin tur kan leda till mer oro. Detta kan vara genetiskt och helt enkelt så man är byggd. Det har varit bra för mänskligheten att vissa människor har varit extra bra på att upptäcka hot. I vår nutid kan det vara svårt att urskilja riktiga hot från påhittade hot vilket gör att dessa personer lättare kan känna oro nästan hela tiden.

Vad är skillnaden mellan oro och ångest?

Oro och ångest är egentligen olika aspekter av liknande sorts tillstånd. Med ångest avser man oftast själva känslan som uppstår i kroppen medan oro mer är kopplat till tankarna man kan få vid ångest.

Ofta ger ångesten upphov till negativa tankar som kan, om de fortsätter en stund, kallas för oro. Oron i sin tur skapar spänningar och stress i kroppen som kan ge upphov till mer ångest som i sin tur ökar risken för fler orostankar.

Både oro och ångest är kopplade till rädsla. Rädsla är den känsla vi människor verkligen lyssnar på. Genom tiderna har rädsla gjort att människan överlevt farliga situationer. Med rädsla menar man den ögonblickliga känsla som uppstår vid ett direkt hot (tex en tiger som springer emot en), medan oron och ångesten är det som sker innan och efter ett hot (tänk om det finns en tiger i djungeln, tänk om den får syn på mig, tänk att jag nästan blev uppäten av en tiger, tänk om det händer igen osv).

Tigrar brukar vi aldrig stöta på om vi bor i Sverige men känslorna rädsla, ångest och oro är samma inför en jobbpresentation som om vi skulle begett oss in i djungeln. Om vi tänker att vår överlevnad eller något vi bryr oss om på något sätt står på spel så sätter ångesten och oron igång. Läs mer information om ångest.

Oro hos barn – ungdomar

Barn och ungdomar kan ha ett lite annat sätt att uttrycka sin oro än vuxna. Barn och unga kan vid oro tex:

  • Bli rastlösa och irriterade
  • Vägra göra saker de annars brukar göra
  • Bli arga för saker/få utbrott ofta
  • Inte kunna sova/ha mardrömmar.
  • Kan inte fokusera på skola eller aktiviteter
  • Magont, huvudvärk eller andra kroppsliga problem
  • Självskadebeteenden, som tex att skära sig.
  • Beter sig yngre än de är plötsligt
  • Blir trotsiga/bråkiga eller våldsamma

Vanliga anledningar till oro hos barn

Det kan finnas många anledningar till att barn oroar sig. Ibland beror det på nya, svåra utmaningar som barnet/ungdomen inte känner att den bemästrar än. Ibland på att något hemskt eller svårt har hänt. Ibland på oro i hemmet som föräldrar som bråkar.

Mobbing ger ofta ångest och oro och minskat självförtroende. Oro kan också vara en naturlig del av utvecklingen och går över när barnet/ungdomen känner att den börjat bemästra det nya, som tex att ha börjat i en ny skola osv. Läs om ångest hos barn.

Ibland finns det en naturlig anledning till barns oro, som att föräldrar ska skilja sig. Då är det viktigt att ge barnet information och undersöka vad specifikt de oroar sig för. Vanligt är att mindre barn tror att allting som händer beror på något de gjort (även om det verkar helt ologiskt för en vuxen person) och vanligt hos äldre barn är att tro att ”alla andra” gör något eller kan något som de inte behärskar.

Vuxna kan då vara till stor hjälp för att reda ut barnet eller ungdomens tankar. Ungdomar som börjar närma sig att bli vuxna känner ofta stor oro kring hur de ska klara utmaningar som att skaffa jobb eller hitta en partner.

Hjälp ungdomen genom att förklara att allt man vill uppnå sker i många små steg och att alla människor gör misstag på väg till att lyckas. Mycket oro kan bli bättre om barn och ungdomar känner att de vuxna tar hand om saker som inte är barnens ansvar och att tydligt berätta för barnet vad som förväntas av dem. Då kan barn berätta vad de tycker är svårt med det som krävs av dem och kanske få hjälp med att lära sig det som krävs för att lyckas med utmaningen.

När barn eller ungdomar ofta verkar fastna i oro och ångest och när skola eller kompisrelationer blir lidande så kan det vara dags att kontakta hjälp utifrån om man som förälder redan testat allt man kommit på men att det inte gjort någon skillnad. Det är alltid viktigt att komma ihåg att barn påverkas av föräldrars känslotillstånd och situation så fundera på hur du hanterar din egen ångest och oro.

Behandling av oro

Behandling av oro beror på ifall oron är generell, dvs pågår hela tiden, eller om den handlar om något specifikt (tex sociala situationer).

Läs en fallstudie i hur oro behandlas av en psykolog.

Om man har generell oro går behandlingen mycket ut på att först undersöka oron och tankarna. När, hur och i vilka situationer har man oro? Vad tänker man att oron fyller för funktion?

Vanligt vid oro är att man har vissa sanningar som man ser som huggna i sten. Tex att man måste oroa sig för vissa faror för annars kommer man inte vara förberedd. Eller att om man inte oroar sig kommer man inte att göra sitt bästa eller kommer att missa något viktigt.

När man undersöker sina tankar kan mycket ångest uppstå men också lättnad när man inser att man kanske inte alls har ansvar eller kan påverka vissa saker så mycket som man trodde. Tillsammans med psykologen kan undersöka och utmana gamla sätt att tänka.

En annan viktig del i att lära sig hantera sin ångest är att lära sig problemlösning. Ofta saknas vissa verktyg vid problemlösning och detta kan man lära sig och öva på i terapi.

Efter detta ska man börja öva i livet på att göra på nya sätt. Man behöver då ha kartlagt noga när och hur man brukar oroa sig för att kunna komma på vad man ska göra istället. Oftast är det lättare att börja med nya beteenden än att bara sluta med ett mindre önskvärt beteende.

En sak man tex skulle kunna öva på i den här fasen är att ta beslut snabbt istället för att gå runt och oroa sig innan man tar ett beslut. Oftast börjar man med något litet och lättare (tex vilken glass ska jag köpa?) och jobbar sig fram till att ta svårare beslut (tex: ska jag och min partner flytta ihop?).

En slutlig del i arbetet är att lära sig att acceptera och leva med att viss oro kommer livet alltid innehålla. Vi har saker som betyder något för oss och då kommer vi ibland att känna oro. Alternativet skulle vara likgiltighet inför framtiden eller kanske extrem riskbenägenhet där man ignorerar potentiella faror och det är sällan önskvärt.
Läs mer om våra behandlande psykologer i Stockholm.
Läs mer om våra behandlande psykologer i Göteborg.
Läs mer om våra behandlande psykologer i Uppsala.

När bör jag söka hjälp – hur kan Svea KBT hjälpa dig?

När oron tar över tillvaron och gör att du inte kan njuta av livet, när du känner dig ständigt spänd, rastlös och irriterad av ständig oro, får svårt att sova pga oro eller kanske blir passiv och har svårt att ta beslut då är det dags att söka hjälp. Att ha lite oro ibland eller i vissa svåra situationer är helt normalt men oron ska inte ta över livet och ägnas mer tid åt än att faktiskt göra saker, då har det gått för långt.

Våra psykologer på Svea KBT är kompetenta och vana att hantera den här typen av problem framgångsrikt. Du är välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan ge dig rekommendationer om bästa psykolog för just dina behov.