Boka psykolog

1 min läsning

    Social ångest – Social fobi

    Social ångest, även kallad social fobi, är en stark och ihållande rädsla för sociala situationer där man kan bli granskad, bedömd eller hamna i fokus, till exempel att prata inför andra, träffa nya människor eller äta tillsammans med andra. Rädslan är mycket större än vanlig nervositet eller blyghet och leder ofta till att man undviker situationerna, vilket begränsar vardagen. Social ångest är ett av de vanligaste ångestsyndromen och går att behandla, framför allt med KBT.

    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är social ångest?

    Social ångest (social fobi) är upplevelsen av ett starkt obehag eller en överdriven oro i samband med sociala situationer. Det leder ofta till stort lidande, eftersom man kan börja dra sig undan från sociala situationer och bli isolerad.

    Det kan också vara så att man ofta är i sociala situationer trots ångesten, men har mycket negativa tankar om sig själv och svårt att vara närvarande i det som händer.

    Personer med social ångest har en tendens att tolka andras åsikter om dem som mer negativa än de faktiskt är. De lägger också mycket tid på att kontrollera och utvärdera sina egna beteenden.

    När man hela tiden känner efter om något är fel är det mycket mer sannolikt att man antingen tycker sig märka att något är fel, eller stressar upp sig så att jobbiga symtom och tolkningar uppstår. Låg självkänsla är vanligt vid social ångest.

    Är det skillnad på social ångest och social fobi?

    Nej, social ångest och social fobi är två namn på samma tillstånd. Social fobi är det äldre namnet. I dag används oftare social ångest, eller socialt ångestsyndrom, i vården. På engelska heter det social anxiety disorder.

    Hur vanligt är social ångest?

    Social ångest är vanligt. Omkring var tionde person drabbas någon gång i livet. Besvären börjar oftast i tonåren och kan hålla i sig länge utan behandling.

    När räknas det som en diagnos?

    Social ångest räknas som en diagnos när rädslan för sociala situationer är tydlig och ihållande, oftast i minst sex månader, och orsakar ett stort lidande eller gör det svårt att fungera i vardagen, i skolan eller på jobbet.

    Rädslan handlar om att bli negativt bedömd, till exempel att verka nervös, dum eller konstig, och står inte i proportion till den faktiska situationen. För vissa gäller rädslan bara prestationssituationer, som att tala eller uppträda inför andra.

    Vanliga symptom på social ångest och social fobi

    Du kan ha social ångest om du ofta känner stark rädsla för att bli granskad eller dömd i sociala situationer, om du undviker dem eller genomlider dem med mycket obehag, och om det påverkar ditt liv. Symtomen märks både i tankar, i beteenden och i kroppen.

    Psykiska symtom och beteenden

    • Rädsla för att bli bedömd. Du är rädd för att andra ska tycka att du är nervös, tråkig, dum eller konstig, och för att göra bort dig.
    • Negativa tankar om dig själv. Du tänker att du inte duger eller att andra inte tycker om dig, ofta tillsammans med en låg självkänsla.
    • Stark självfokus. Under samtal är uppmärksamheten riktad mot dig själv, till exempel mot hur du låter, ser ut eller om det syns att du är nervös.
    • Oro långt i förväg. Du kan oroa dig i dagar eller veckor inför en social situation.
    • Undvikande. Du tackar nej till fester, undviker att ringa samtal, äta inför andra eller säga något i grupp.
    • Säkerhetsbeteenden. Du gör saker för att dölja nervositeten, till exempel undviker ögonkontakt, förbereder vad du ska säga eller håller dig i bakgrunden.
    • Ältande efteråt. Efter en social situation går du igenom vad du sa och gjorde och fastnar i det som kanske gick fel.

    Fysiska symtom

    När du känner social ångest aktiveras kroppens stressreaktion, och det kan ge flera kroppsliga symtom:

    • Förhöjd puls. Hjärtat slår snabbare och hårdare, eftersom hjärnan har uppfattat ett hot och kroppen förbereder sig på att agera.
    • Snabb och ytlig andning. Andningen blir snabbare och ytligare som en del av stressreaktionen. Om man andas för mycket, hyperventilerar, kan det kännas som att man inte får tillräckligt med luft.
    • Svettningar. Kroppen förbereder sig på att agera och börjar svettas.
    • Rodnad. Blodkärlen i ansiktet vidgas, och många rodnar när de känner sig iakttagna. Rädslan för att rodna är i sig vanlig vid social ångest och kan förstärka ångesten.
    • Darrningar, svaghet och yrsel. Stressreaktionen kan göra att du darrar, till exempel på händerna eller rösten, eller känner dig svag. Snabb andning gör att man andas ut för mycket koldioxid, vilket kan ge yrsel och stickningar i händer och fötter.
    • Muntorrhet. Salivproduktionen minskar tillfälligt när kroppen är i beredskap.
    • Klump i magen eller halsen. Klumpen i magen beror ofta på att mag- och tarmsystemet påverkas av stressreaktionen. Klumpen i halsen kommer ofta av att musklerna kring halsen spänns.

    Om du vill få en första bild av dina besvär kan du göra vårt test för social fobi. Testet ersätter inte en bedömning av en psykolog eller läkare.

    6 tips för att lindra din sociala fobi

    Du kan lindra social fobi genom att gradvis närma dig sociala situationer i stället för att undvika dem, ifrågasätta dina negativa tankar och rikta uppmärksamheten utåt mot andra i stället för mot dig själv. Här är sex tips som psykologen rekommenderar.

    1. Lär dig mer om ångest och social ångest

    Det är bra att veta vad ångest är och hur den fungerar, så att du känner igen hur den påverkar dina tankar, känslor och beteenden. När du förstår att kroppens reaktioner är ofarliga blir de ofta mindre skrämmande.

    2. Utmana dina tankar

    Tankar är inte sanningar. Vid social ångest kan det kännas som att allt man gör är fel och att alla märker det. Fråga dig själv om det du tror faktiskt stämmer, eller om det finns ett annat sätt att se på saken. Vad skulle du säga till en vän som tänkte likadant?

    3. Gör en avslappningsövning

    När man har ångest är det vanligt att spänna sig och andas ytligt. En avslappningsövning, till exempel att andas lugnt med lite längre utandningar, kan göra både kroppen och sinnet lugnare.

    4. Fråga några du litar på om hur du uppfattas

    Det kan vara svårt att veta hur andra faktiskt uppfattar dig. Fråga någon du litar på om det märks att du till exempel är nervös. Ofta märks det inte alls så mycket som man tror, och det kan vara skönt att höra det från någon annan.

    Ibland uppfattas man precis som man är rädd för, men även det kan vara bra att veta. Kanske pratar man för fort eller för lågt. Då kan man fokusera på att förändra just det på ett konkret sätt.

    5. Gör någonting roligt

    Det är lätt att fastna i tankar om saker som har hänt eller som skulle kunna hända. När du märker att tankarna lämnar nuet och att du blir nedstämd eller upprörd kan det hjälpa att bryta dem med en rolig aktivitet. Våra beteenden hänger ihop med hur vi känner och tänker, och det är oftast lättare att se en situation positivt när vi just har gjort något roligt.

    6. Ha med dig någon du känner dig trygg med

    Ett bra första steg kan vara att ta med dig någon du är trygg med till situationer där du känner dig osäker. Om du till exempel undviker klädaffärer eller fester kan det vara lättare med en trygg person vid din sida. Målet är att du ska kunna göra sakerna på egen hand. Försök därför att gradvis klara dig mer och mer utan sällskap, så att det inte blir ett nytt sätt att undvika.

    Orsaker – varför får man social ångest?

    Social ångest uppstår oftast genom ett samspel mellan medfödd sårbarhet, till exempel ett blygt eller försiktigt temperament, och erfarenheter som har lärt en att sociala situationer är riskfyllda. Det finns sällan en enda orsak.

    • Temperament och ärftlighet. Många med social ångest har varit blyga eller försiktiga redan som barn. Social ångest är också vanligare om nära släktingar har haft liknande besvär.
    • Negativa sociala erfarenheter. En del har varit med om situationer där de känt att de gjort bort sig eller varit annorlunda på ett sätt som fått negativa följder, till exempel negativa kommentarer, utfrysning eller mobbning. Det kan också räcka att ha sett någon annan bli utsatt.
    • Hjärnans hotsystem. Vi människor minns lättare det som har känts hotfullt eller pinsamt än alla vardagliga möten som har gått bra. Det har ett överlevnadsvärde, men det kan göra att man blir för försiktig och för uppmärksam på hur man uppfattas av andra.
    • Undvikande som håller kvar rädslan. När man börjar ta färre sociala risker och initiativ får man aldrig möjlighet att upptäcka att det oftast går bra. Rädslan växer, och man blir gradvis mer begränsad än man skulle vilja vara.

    Vanliga situationer där man har social ångest

    Social ångest märks oftast i situationer där man kan bli iakttagen eller bedömd, men vilka situationer och vilka människor som väcker ångesten skiljer sig mycket mellan olika personer.

    Vissa har social ångest i nästan alla situationer med andra, även med nära vänner och familj. Andra har det bara med främlingar, bara med bekanta eller bara med en viss grupp av människor. Vissa situationer brukar dock väcka mer social ångest än andra.

    Nya sammanhang

    Nya sammanhang är ett av de vanligaste områdena där social ångest märks. Personer med social ångest tenderar att vilja hålla sig till situationer de har varit i förut och till personer de har träffat många gånger.

    På jobbet

    Social ångest på jobbet kan till exempel visa sig som rädsla för att säga något på möten, presentera inför kollegor, äta lunch med andra eller ringa samtal.

    Många oroar sig för att verka inkompetenta eller nervösa inför chefen och kollegorna, och undviker därför att ta ordet eller be om hjälp. För vissa blir just telefonsamtalen det svåraste, så kallad telefonfobi.

    Social ångest på jobbet kan göra att man drar sig för nya arbetsuppgifter eller en karriär man egentligen vill ha.

    Tala och uppträda inför andra

    Att hålla tal, presentera eller uppträda inför andra är en av de vanligaste situationerna som väcker social ångest. När rädslan främst gäller sådana situationer kallas det ibland scenskräck.

    Om oron mest handlar om hur själva prestationen ska gå, och mindre om vad andra ska tycka om en som person, ligger det närmare prestationsångest.

    I affärer

    I affärer är man oftast omgiven av främlingar. Det kan kännas svårt att veta hur de förväntar sig att man ska se ut och bete sig. Vid social ångest är det lätt att föreställa sig att man till exempel inte kan gå runt och leta efter en vara, eller gå runt utan en plan, utan att andra ska tycka att man ser misstänkt eller konstig ut.

    Oftast har främlingar i affärer inga särskilda åsikter om de andra kunderna, men vid social ångest kan det ändå kännas så.

    I stora folksamlingar

    Många tycker att stora folksamlingar är obehagliga, även utan social ångest. I en folksamling kan många se eller höra en om man gör något fel eller råkar vara klumpig.

    Om rädslan i stället främst handlar om att få en attack av panik och inte kunna ta sig därifrån kan det vara tecken på panikångest snarare än social ångest.

    I skolan

    Skolan är ofta jobbig vid social ångest. Den är en plats med mycket människor där man hela tiden behöver visa vad man kan. Det kan också finnas mycket social press på att tycka om vissa saker, ha många kompisar eller se ut på ett visst sätt.

    Det finns många oskrivna regler, vilket kan kännas extra jobbigt. Det finns också många situationer där man förväntas prata inför klassen eller erkänna att man inte har förstått något.

    Undvikande beteenden vid social ångest och social fobi

    Undvikande innebär att man drar sig undan från sociala situationer av rädsla för att bli granskad eller dömd. Det är det som oftast håller kvar och förstärker den sociala ångesten. Vissa personer tycker helt enkelt inte om att vara bland andra människor.

    Det är okej och behöver inte betyda att man har social ångest. Men om man börjar undvika sociala situationer av rädsla för hur man ska uppfattas blir undvikandet ett problem.

    När vi undviker situationer, saker eller känslor förstärker vi idén om att de är farliga och att vi behöver vara rädda för dem. Undvikandet blir som ett bevis för oss själva att vi inte kan eller bör göra det som är läskigt.

    Men oftast är det inte så farligt som vi tror. Undvikandet gör att vi aldrig får den information som skulle motbevisa våra negativa antaganden.

    Skillnaden mellan social ångest, blyghet och autism

    Skillnaden mellan social ångest och blyghet är att social ångest ger ett betydligt större lidande och begränsar livet, medan blyghet är ett vanligt personlighetsdrag som oftast inte hindrar en från att göra det man vill. Social ångest och autism kan se lika ut utifrån, men har olika orsaker.

    • Blyghet. Blyghet innebär att man är lite försiktig eller reserverad i nya sociala sammanhang, men att man oftast värmer upp efter en stund. Den som är blyg kan tycka att det är obekvämt, men undviker sällan viktiga situationer och lider inte mycket av det.
    • Social ångest. Vid social ångest är rädslan för att bli bedömd så stark att man undviker situationer eller genomlider dem med mycket obehag. Det påverkar vardagen, relationerna, skolan eller arbetet.
    • Autism. Vid autism handlar svårigheterna i sociala situationer främst om att det är svårt att förstå sociala koder, läsa av andra och hantera sinnesintryck, och inte i första hand om rädsla för att bli dömd.

      Personer med autism kan också ha social ångest. Det är ganska vanligt, eftersom upprepade sociala missförstånd kan leda till oro inför sociala situationer. En utredning kan visa vad som ligger bakom.

    När bör man söka hjälp och vård

    Du bör söka hjälp när obehaget i sociala situationer gör att du undviker sådant du vill eller behöver göra, eller när det påverkar din förmåga att delta i skolan, på jobbet eller i relationer. Obehaget kan vara mycket starkt, men det kan också vara en mildare känsla som finns väldigt ofta. Båda kan vara skäl att söka hjälp.

    Om du bara har ångest i en mycket specifik situation kan det vara värt att fundera på om obehaget är en rimlig reaktion i just den situationen. I vissa lägen, till exempel när du riskerar att råka illa ut, är det bra att känna lite ångest. Om det är svårt att avgöra går det alltid att söka hjälp, om så bara för att stämma av om det du upplever är normalt.

    KBT behandling av social ångest

    Social ångest behandlas i första hand med kognitiv beteendeterapi, som är den metod som har starkast stöd. Många blir betydligt bättre eller helt fria från besvären. KBT kan ges individuellt, i grupp eller via internet med stöd av en psykolog. Läkemedel kan vara ett alternativ eller komplement när terapin inte räcker.

    KBT vid social ångest

    En behandling med KBT vid social ångest innehåller ofta följande delar:

    • Psykoedukation. Du lär dig vad social ångest är, vilka symtom som är vanliga och vilka beteenden och omständigheter som håller kvar just din sociala ångest.
    • Registrering av situationer och säkerhetsbeteenden. Under en period registrerar du vilka situationer som är jobbiga för just dig och vad du upplever i dem. Du lär dig också att upptäcka dina säkerhetsbeteenden. Det är de små knep du tar till för att ta dig igenom en jobbig situation, till exempel att alltid välja en viss plats i rummet eller sminka dig mycket för att dölja rodnad. De hjälper tillfälligt, men håller kvar ångesten på sikt och behöver därför fasas ut.
    • Kognitiv omstrukturering. Vid social ångest har man ofta många föreställningar om vad andra tänker och hur de kommer att reagera. Det är vanligt att tro att det märks jättetydligt när man är nervös, även när det inte gör det. I det här steget får du hjälp att undersöka och omvärdera dina negativa tankar om dig själv.
    • Nya strategier. Du lär dig nya sätt att hantera utmanande situationer, till exempel att flytta uppmärksamheten från dig själv till omgivningen och att hantera ältande.
    • Beteendeexperiment och exponering. I beteendeexperiment testar du nya beteenden och ser om de får de följder du tror. Vid exponering närmar du dig utmanande situationer i en takt som passar dig, så att de negativa känslorna inte längre styr ditt liv. Ibland ingår det att du filmar dig själv för att se hur du faktiskt ser ut utifrån.
    • Social färdighetsträning. För vissa är en del av svårigheten att man inte vet vad som är rimligt att göra i en social situation. Då kan behandlingen innehålla träning i olika sätt att bete sig i sociala sammanhang.
    • Plan för att behålla förändringarna. När du mår bättre och kan göra det du vill avrundar ni behandlingen. Du och psykologen gör en plan för hur du ska behålla förändringarna och hantera framtida utmaningar.

    Läkemedel vid social ångest

    Läkemedel kan användas vid social ångest, framför allt när besvären är svåra eller när KBT inte har hjälpt tillräckligt. Förstahandsvalet är SSRI, till exempel sertralin eller escitalopram. Effekten kommer gradvis under några veckor, och behandlingen pågår ofta i minst ett halvår. Läkemedel kan kombineras med KBT, men terapin ger oftast bäst effekt på lång sikt.

    Läs mer om kbt-terapi i Stockholm.
    Läs mer om kbt-terapi i Göteborg.
    Läs mer om kbt-terapi i Uppsala.
    Läs mer om KBT-terapi i Malmö

    Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

    Lider du eller en närstående av social ångest eller social fobi? Hos Svea KBT arbetar många duktiga psykologer som är vana att framgångsrikt behandla social ångest och social fobi. Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för dina behov.

    Gratis konsultation

    1. 1177 Vårdguiden. Social ångest.
    2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
    3. Internetmedicin. Social fobi – behandlingsöversikt.
    4. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-5.
    5. Clark DM, Wells A. A cognitive model of social phobia. I: Heimberg RG m.fl. (red.), Social Phobia: Diagnosis, Assessment, and Treatment. Guilford Press, 1995.
    6. Mayo-Wilson E m.fl. Psychological and pharmacological interventions for social anxiety disorder in adults: a systematic review and network meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 2014.