Prestationsångest – symtom, orsaker och behandling
Prestationsångest är en stark oro eller rädsla inför att behöva prestera, till exempel i skolan, på jobbet, inom idrott eller vid sex. Rädslan att misslyckas eller bli bedömd blir så stor att den påverkar både måendet och förmågan att prestera. Prestationsångest är vanligt och ingen diagnos, men den går att hantera, och KBT har god effekt.
Vad är prestationsångest?
Prestationsångest innebär att man känner oro eller stress inför att behöva prestera eller visa vad man kan, till exempel i skolan, på jobbet eller inom idrott. Det kan kännas som att man måste lyckas hela tiden, och man är rädd för att göra misstag eller bli dömd av andra.
Många får ont i magen, får svårt att sova eller tappar lusten att göra saker. Prestationsångest handlar ofta om höga krav på sig själv och en rädsla för att inte räcka till. Det är vanligt och kan drabba vem som helst, men det går att få hjälp om det blir för jobbigt. På engelska kallas det performance anxiety.
Vissa har ångest inför alla typer av prestationer, medan andra oroar sig för mer avgränsade områden. Du kan ha prestationsångest oavsett om du faktiskt presterar bra eller dåligt.
Prestationsångest är egentligen ingen diagnos. Men eftersom det är så vanligt att ha ångest kring prestationer används begreppet ändå.
Vanliga symptom vid prestationsångest
Vanliga symtom vid prestationsångest är negativa tankar om att misslyckas, hjärtklappning, illamående, svettningar och att man undviker situationer där man behöver prestera. Hur man upplever prestationsångest varierar från person till person. Några vanliga symtom är:
- Negativa tankar före prestationen. Du har många tankar om att du kommer att prestera dåligt och ser framför dig allt som skulle kunna gå fel.
- Rädsla för att misslyckas eller göra fel. Du är rädd för att göra misstag, och små fel känns som stora katastrofer.
- Ökad puls. Hjärtat slår snabbare eller hårdare än vanligt.
- Illamående. Du mår illa, får ont i magen eller känner en klump i halsen.
- Andningssvårigheter. Andningen blir ytligare eller snabbare, och det känns som att du inte får tillräckligt med luft.
- Svettningar och darrningar. Du blir varm och svettig, rodnar, darrar eller blir yr.
- Hjärnsläpp och koncentrationssvårigheter. Det kan kännas som att huvudet blir tomt just när du ska prestera.
- Sömnproblem. Du har svårt att sova inför en prestation, eftersom tankarna snurrar.
- Undvikande. Du gör allt du kan för att slippa prestera. Kanske ber du om att få redovisa en uppgift utan publik, eller säger att du är sjuk för att slippa ett framträdande eller en presentation på jobbet.
- Ältande efteråt. Du lägger mycket tid på att gå igenom din prestation och vad som kunde ha gått bättre. Sådant ältande håller ofta kvar ångesten inför nästa gång.
Om du vill veta hur mycket prestationsångesten påverkar dig kan du göra vårt test för prestationsångest.
5 Tips för att hantera sin prestationsångest
Du kan hantera prestationsångest genom att lugna kroppen, sänka kraven på dig själv och gradvis öva på det som känns svårt, i stället för att undvika det. Här är fem saker du kan göra själv.
1. Kontrollera din andning
Att andas lugnt och kontrollerat minskar de obehagliga känslorna av ångest i kroppen. Prova att andas in genom näsan och andas ut lite längre än du andas in. Det kan också öka känslan av att du har kontroll över dig själv och din kropp.
2. Påminn dig själv om dina andra bra egenskaper
Du är inte dina prestationer. Påminn dig själv om att du är värd att finnas utan att behöva prestera väl hela tiden. Det finns bra saker med dig som finns kvar oavsett hur det går.
3. Sänk pressen
Fundera på vad det faktiskt betyder att prestera väl. Om du gör betydligt mer än dina kollegor är det troligtvis ingen som förväntar sig att du ska prestera så mycket som du gör. Om du har haft mindre tid än andra att bli bra på något är det också helt rimligt att du presterar något sämre. Ibland räcker det att göra något tillräckligt bra.
4. Öva med mindre press
Om det är jobbigt att hålla en presentation framför en hel grupp kan du börja med att öva framför en eller ett par personer du litar på. Öka sedan svårighetsgraden gradvis. Ju mer du övar, desto mindre hotfull brukar situationen kännas.
5. Gör aktiviteter som inte handlar om att prestera
Det är lätt att stressen och oron inför prestationer tar upp alldeles för mycket av din tid. Att göra saker där du inte behöver prestera, bara för att det är roligt eller avkopplande, kan göra att du mår bättre överlag och minska prestationsångestens inverkan på ditt mående.
Vad orsakar prestationsångest
Prestationsångest uppstår oftast när prestationer har kommit att kännas väldigt viktiga för ens värde, till exempel på grund av höga krav på sig själv, tidigare erfarenheter av kritik eller beröm, eller en självkänsla som bygger på att lyckas. Det finns sällan en enda orsak. Vanliga bidragande faktorer är:
- Höga krav på sig själv. Om du ställer orimligt höga krav eller har drag av perfektionism känns varje prestation som ett test, och det finns lite utrymme för misstag.
- Prestationsbaserad självkänsla. När ditt värde som person känns beroende av hur bra du presterar blir varje misslyckande ett hot mot hela din självkänsla.
- Beröm för prestationer. Om bra resultat har gett mycket beröm och uppskattning, till exempel höga betyg och lovord från lärare och föräldrar, kan prestationer bli det viktigaste sättet att känna sig duktig och omtyckt.
- Tidigare kritik eller misslyckanden. Har du fått mycket skäll eller negativa kommentarer efter att något gått dåligt kan du bli rädd för att misslyckas igen. Ibland handlade misslyckandet inte ens om dig, utan om att kraven var för höga från början.
- Jämförelse med andra. Miljöer där prestationer jämförs och rangordnas, som i skolan, på jobbet eller inom idrott, kan förstärka pressen.
Därför kan ångesten göra prestationen sämre
Lite nervositet är bra när man ska prestera. Det finns en optimal nivå av aktivering i kroppen för att prestera på topp, och lite stress är bättre än ingen alls. Vid prestationsångest är man däremot för aktiverad. Pressen och stressen blir så stor att det blir svårare att prestera, till exempel genom hjärnsläpp eller darrningar.
Rädslan för att misslyckas kan också leda till att man överkompenserar, förbereder sig in i minsta detalj eller undviker situationen helt. Det ger en kortvarig lättnad men gör ångesten starkare nästa gång. Många oroar sig också långt innan prestationen, vilket gör det svårt att vara närvarande i andra delar av livet.
Vanliga situationer som kan orsaka prestationsångest
Prestationsångest uppstår oftast i situationer där man blir bedömd eller jämförd med andra, som på jobbet, i skolan, inom idrott, vid sex och vid framträdanden.
Jobbet
Prestationsångest på jobbet är vanligt, särskilt när kraven är höga eller otydliga. Det kan till exempel visa sig genom att man anstränger sig väldigt mycket med varje uppgift, tar på sig extra ansvar eller har svårt att säga nej.
Kanske är man rädd för att få sparken om man inte presterar tillräckligt bra, eller känner sig otillräcklig om man inte är bäst. Vissa bär på en känsla av att vara en bluff som snart ska avslöjas, så kallat bluffsyndrom. Över tid kan prestationsångesten leda till långvarig stress på jobbet.
Skolan
I skolan blir prestationer tydligt bedömda och lätta att jämföra med andras. Det kan göra att man får ett överdrivet fokus på att få bästa betyg, för att man inte vill vara sämre än någon annan eller är rädd för vad andra ska tycka. Det kan kännas som en ständig förväntan att man ska kunna allt, en förväntan som förstärks av kompisar, lärare och föräldrar.
Prestationsångest hos barn och unga i skolan kan visa sig som ont i magen, sömnproblem eller att barnet inte vill gå till skolan, och hänger ofta ihop med skolstress.
Idrott
Prestationsångest inom idrott är vanligt, eftersom tävlingar och matcher alltid leder till att någon vinner och någon förlorar. I ett lag kan det kännas viktigt att inte göra lagkamraterna besvikna eller att sticka ut positivt jämfört med de andra. I individuella idrotter blir den egna prestationen tydligt jämförd med andras.
Även barn som idrottar kan få prestationsångest, särskilt om mycket fokus ligger på resultat, uttagningar eller vad tränare och föräldrar tycker. Tecken kan vara att barnet blir nervöst långt före matcher, tappar glädjen eller vill sluta. Inom idrottspsykologi arbetar man med att hantera nervositet och prestera med glädje.
Vid sex
Prestationsångest vid sex innebär att oro för att inte prestera eller räcka till gör det svårare att slappna av och njuta. Hos män kan det till exempel leda till erektionsproblem.
Ju mer ångest och oro man känner inför hur man ska vara i sexuella situationer, desto svårare blir det att få erektion eller att vara närvarande i stunden.
Stress och njutning går inte ihop, eftersom stressen aktiverar kroppen när den behöver vara avslappnad.
Även kvinnor kan ha prestationsångest vid sex, även om det inte märks lika tydligt. Det kan till exempel handla om press att alltid vara villig eller att låta och se ut på ett visst sätt, vilket kan förstöra upplevelsen även om det utåt ser ut som att allt är bra.
Att prata öppet med sin partner, ta bort fokus från “resultatet” och låta närhet och njutning ta tid hjälper ofta. Om besvären håller i sig kan samtalsbehandling, ensam eller i par, hjälpa er att få ett bättre sexliv.
Även kvinnor kan känna prestationsångest vid sex, även om det inte märks lika tydligt som för män. Kvinnor kan exempelvis känna press att vara villiga och att låta och se ut som i porr.
Detta kan förstöra upplevelsen av sexakten även om det kanske utåt sett ser ut som att kvinnan har en bra stund.
Scenskräck vid framträdanden
Prestationsångest vid framträdanden, till exempel inför ett tal, en presentation eller ett uppträdande, är så vanlig att den har ett eget namn: scenskräck. Den överlappar mycket med social ångest.
Skillnaden ligger i vad rädslan handlar om. Om man främst oroar sig för hur själva prestationen ska gå handlar det om prestationsångest. Om man mest är rädd för att andra ska tycka att man är dålig, konstig eller döma en på något annat sätt är social ångest en bättre beskrivning.
KBT Behandling för prestationsångest
KBT är den behandling som har bäst stöd vid prestationsångest. Du lär dig att möta det som känns svårt i stället för att undvika det, och att ifrågasätta de höga krav och katastroftankar som driver ångesten. I en behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) arbetar du tillsammans med psykologen med:
- Kartläggning. Ni tar reda på i vilka situationer det blir jobbigt, vad du undviker och vilka tankar och känslor som kommer upp.
- Gradvis exponering. Du närmar dig det som känns svårt i en takt som känns lagom, till exempel genom att öva på att presentera eller göra något medvetet “tillräckligt bra”. På så sätt lär sig hjärnan att situationen inte är så farlig som den känns.
- Arbete med tankar och krav. Du lär dig att upptäcka och ifrågasätta tankar som “jag måste vara perfekt” eller “om jag misslyckas är jag värdelös”, och att sätta mer rimliga krav på dig själv.
- Självkänsla bortom prestationer. Ni arbetar med att ditt värde inte ska hänga på hur bra du presterar.
- Strategier för kroppen. Du lär dig tekniker för att hantera de fysiska symtomen, till exempel andning och avslappning.
Läkemedel är sällan aktuella vid prestationsångest. Inför enstaka framträdanden kan en läkare ibland skriva ut läkemedel som dämpar kroppsliga symtom som hjärtklappning och darrningar, men de påverkar inte orsaken till ångesten.
- 1177 Vårdguiden. Ångest.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
- Yerkes RM, Dodson JD. The relation of strength of stimulus to rapidity of habit-formation. Journal of Comparative Neurology and Psychology, 1908.
- Shafran R, Cooper Z, Fairburn CG. Clinical perfectionism: a cognitive–behavioural analysis. Behaviour Research and Therapy, 2002.
- Powell DH. Treating individuals with debilitating performance anxiety: an introduction. Journal of Clinical Psychology, 2004.
