Hypokondri – när rädslan för sjukdom tar över

Hypokondri, även kallad hälsoångest, är stark rädsla för att vara sjuk i en allvarlig sjukdom som cancer eller Parkinsons.

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

Hypokondri leder ofta till att man scannar sin kropp efter symtom på sjukdomen, googlar om sjukdomen, läser på internet eller går till doktorn för att undersökas, även om man nyligen var där.

Att anhöriga, vänner eller sjukvårdspersonal försäkrar personen om att denne inte är sjuk gör ingen skillnad, eller ger på sin höjd bara kortvarig lindring. Ibland söker man inte kontakt med sjukvården alls, av rädsla för det besked man är rädd att få. I andra fall litar man inte på läkarens utlåtande. Att leva med hypokondri är plågsamt då en stor del av ens tid går åt till att tänka på sjukdomen, ofta med känslor av dödsångest. Till exempel kan man få sömnsvårigheter, svårt att koncentrera sig, man kan börja undvika att göra saker som man egentligen vill, man kan bli nedstämd och ens relationer kan påverkas negativt.

Det är normalt att man till och från är orolig över sin egen hälsa, men för att det ska klassas som hypokondri eller att man är hypokondriker måste rädslan vara överdriven och ihållande. Det innebär att rädslan ska överstiga vad som anses rimligt utifrån situationen och att rädslan för att bli sjuk finns kvar under en längre tid.

Vad beror hypokondri på?

Vad som startar hypokondri är svårt att säga, men vid ett eller annat tillfälle har ett lite udda kroppsligt symtom tolkats som någonting farligt, ett tecken på sjukdom. Det kan ha varit darrande händer, hudfläckar, ojämn puls eller något annat. Är man i det läget trött, stressad eller på annat sätt sårbar är steget inte så långt till tanken: “kan den där fläcken på armen vara hudcancer?” Orostankar som dessa kan drabba de flesta, men för vissa stannar de kvar och gnager i bakhuvudet.

Om oron för sjukdom inte vill ge med sig ökar stressen, vilket i sin tur kan leda till nya symtom som darrande händer eller trötthet. De nya symtomen tycks vara bevis för att man verkligen är sjuk och likt en ond cirkel leder de till ännu mer oro. För att dämpa ångesten är det vanligt att man på olika sätt söker bekräftelse på att man är frisk, men detta leder som sagt bara till kortvarig lindring innan rädslan återkommer.
Lär dig mer om ångest.
Lär dig mer om panikångest.

Forskning har inte kunnat kartlägga exakt varför vissa får hypokondri. Precis som med andra typer av ångestproblematik är det ett resultat av flera olika faktorer. Det kan till exempel finnas viss inlärning om man har vuxit upp med föräldrar som oroat sig mycket över sin egen eller sitt barns hälsa. Man kan också ha haft en allvarlig sjukdom när man var liten vilket gör att man kopplat ihop symtom på ofarliga och vanliga tillstånd såsom feber, magont eller huvudvärk med allvarlig sjukdom och stort obehag. Vidare är vissa personer helt enkelt mer benägna att oroa sig och att utveckla ångestproblematik – hälsoångest.

Boka tid för KBT behandling av hypokondri – hälsoångest

Lider du av hypokondri och är trött på att ständigt må dåligt? Känner du någon som behöver hjälp? Det är viktigt att söka professionell hjälp så fort som möjligt.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Vanliga symptom på hypokondri

Exempel på vanliga symtom vid hypokondri:

  • Ständig rädsla för att man är allvarligt sjuk
  • Man tolkar vanliga symtom som magont eller huvudvärk som tecken på allvarlig sjukdom
  • Man undviker platser eller föremål av rädsla för att påminnas om den fruktade sjukdomen eller att komma i kontakt med något som kan orsaka sjukdom.  
  • Man letar efter bevis för att man är sjuk och blir ofta väldigt uppmärksam på förändringar i kroppen.  

När man lider av hypokondri får man ofta kroppsliga symtom på ångest, såsom hjärtklappning, ytligare andning, darrande händer eller ont i magen. Dessa symtom kan i sin tur leda till obehag eftersom man tolkar symtomen som tecken på allvarlig sjukdom. De nya symtomen uppfattas som bevis för att man verkligen är sjuk och likt en ond cirkel leder de till ännu mer oro och ångest. För att dämpa ångesten är det vanligt att man på olika sätt söker bekräftelse på att man är frisk, men detta leder bara till kortvarig lindring innan rädslan återkommer. Vissa som lider av hypokondri söker inte kontakt med sjukvården alls av rädsla för att få ett negativt besked, medan andra ofta tar kontakt med sjukvården men har svårt att lita på läkarens utlåtande.

När bör man söka hjälp och vård för hypokondri

Det är som sagt vanligt och helt normalt att oroa sig för sin hälsa till och från. Om din oro är ihållande, tar mycket tid och energi och medför att du inte längre kan göra det du vill i livet är det dags att söka hjälp. Vidare är det bra att söka hjälp om du har symtom på långvarig ångest eller oro, exempelvis sömn- eller koncentrationssvårigheter, spända eller värkande muskler, huvudvärk, ont i nacke och axlar. Kom ihåg att det finns hjälp att få. Du är välkommen att kontakta oss på Svea KBT för en inledande konsultation om bästa behandling och psykolog för dina omständigheter. 
Mer information om terapi i Stockholm.
Mer information om terapi i Göteborg.
Mer information om terapi i Uppsala.

Hur behandlas hypokondri?

Vid behandling av hypokondri får du öva på att närma dig det du är rädd för. I likhet med de flesta ångestproblem kommer du att få träna på att hantera din hälsoångest och dina kroppsliga signaler på nya sätt. Mycket av det vi gör för att minska vår ångest leder paradoxalt nog till att vi fortsätter vara rädda och att ångesten inte går över. Därför kommer en del av behandlingen kretsa kring att stanna kvar i ångesten, utan att undvika den. Genom att göra detta kan du på sikt uppleva hur oron minskar av sig självt.

Om du tidigare ägnat en stor del av din tid till att övervaka din kropp och leta efter eventuella tecken på sjukdom, kommer du träna på att skifta din uppmärksamhet bort från kroppen och dess signaler. Har du sökt bekräftelse hos sjukvård eller anhöriga att du är frisk, ska vi öva dig i att lita på ditt eget omdöme.

Om du vill veta mer om KBT behandling av hypokondri är du välkommen att kontakta oss.

5 Tips på hur du kan minska din egen hypokondri – hälsoångest

Nedan följer en lista med 5 tips på vad man själv kan göra för att hantera sin hälsoångest.

1. Ta några djupa andetag

När vi får ångest börjar vi ofta andas ytligt och snabbt. Försök att i stället dra ner luften i magen och låta utandningen bli särskilt lång. Det signalerar till kroppen att faran är över och att det är okej att lugna ner sig.

2. Acceptera ångesten

Observera att ångesten är där, låt den vara och acceptera att den finns. När du tillåter dig att känna ångest kommer den minska av sig självt efter ett tag. Ångest kommer alltid minska av sig självt utan att vi behöver ta till knep eller undvika situationer. Det är fysiologiskt omöjligt att ha ångest för alltid. Ju oftare du övar på att vara med din ångest desto mindre kommer den kännas över tid.

3. Bryt undvikanden

När man får ångest vill man ofta göra allt man kan för att minska ångesten, det kan innebära att man slutar göra saker som är viktiga för en. Försök i stället att göra det du vill samtidigt som du har ångest. När du observerat och accepterat att ångesten är där gör det som går i linje med dina mål i situationen, det som är viktigt för dig.

4. Sluta med säkerhetsbeteenden

Säkerhetsbeteenden är det vi gör som minskar ångest kortsiktigt. Ett säkerhetsbeteende och undvikande medför dock att vi fortsätter vara rädda på lång sikt. Vi lär oss att vi behöver undvika eller göra vissa saker för att klara situationen. Vid hypokondri är det till exempel vanligt att man ställer frågor till vänner och anhöriga om kroppsliga symtom eller den fruktade sjukdomen, att man kontaktar vården för att söka bekräftelse på att man inte är sjuk eller att man upprepade gånger googlar eller läser på om den fruktade sjukdomen. Detta brukar lindra ångest kortsiktigt, men bidrar till att vi fortsätter vara rädda. Öva på att i stället acceptera ångesten och göra det som går i linje med ditt mål i situationen.

5. Rikta fokus utåt

Rikta fokus utåt i stället för på kroppsliga symtom – När du blir orolig och känner ångest rikta uppmärksamheten utåt mot nuet. Till exempel kan du beskriva tyst för dig själv vad du ser, hör eller vilka lukter du känner.

Tips för dig som anhörig och lever med hypokondriker

När man är anhörig till någon som lider av hypokondri är det vanligt att man på olika sätt blir indragen i personens oro och ångest. Till exempel kan man som anhörig bli ombedd att svara på frågor om olika kroppsliga symtom och att garantera att symtomen inte är tecken på allvarlig sjukdom. Man kan även bli ombedd att googla eller på andra sätt ta fram information om den fruktade sjukdomen. Som anhörig vill man hjälpa personen att minska lidandet som ångesten medför.

Tyvärr blir det ofta så att man gör något som i stunden minskar obehaget men som på långt sikt gör att personen fortsätter oroa sig och vara rädd. Ofta märker man också att det som gav en lugnande effekt i början inte ger samma lugnande effekt efter ett tag. Då kan man behöva göra mer av samma sak för att personen ska känna sig lugnare i stunden. Det bästa man kan göra som anhörig är att uppmuntra personen att söka professionell hjälp och att stötta personen under en eventuell behandling. Försök att inte själv gå med i oron och fortsätt leva ditt liv som du alltid gjort även om personen vill göra förändringar för att kortsiktigt minska obehaget som hypokondrin medför.