GAD – generaliserat ångestsyndrom

I den här artikeln informerar vi om GAD – generaliserat ångestsyndrom. Du får veta varför det uppstår, hur symptomen ser ut och hur behandlingen vanligtvis genomförs. Du får även 7 tips för att bättre hantera din GAD.

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

GAD står för generaliserat ångestsyndrom. Generaliserat innebär att det är ett ångestsyndrom som inte har en specifik inriktning mot en viss typ av situation eller område. När man har GAD har man en nästan konstant närvarande ångest. Den är inte lika intensiv som panikångest, men ändå ofta väldigt jobbig att leva med.

Man kan exempelvis känna ångest inför vardagliga situationer som att bestämma vad man ska äta till middag, att åka tunnelbana eller att åka till jobbet/skolan. Har du generell ångest är det inte ovanligt att du har mycket tankar både om att saker ska gå fruktansvärt fel på något sätt och att saker bara ska bli lite annorlunda (men inte nödvändigtvis sämre) än du förväntar dig.
Läs mer om att träffa en terapeut i Stockholm.
Läs mer om att träffa en terapeut i Göteborg.
Läs mer om att träffa en terapeut i Uppsala.

Våra psykologer

Hos Svea KBT får du alltid träffa en empatisk och lyssnande psykolog som är erfaren när det gäller problem såsom GAD, ångest, stress och oro. Läs mer om våra psykologer och kontakta oss idag för att se hur vi kan hjälpa dig att hantera psykiska problem som hindrar dig att leva ditt liv som du vill.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Vanliga symtom vid GAD

Ångest tenderar att påverka oss både fysiskt, psykiskt och beteendemässigt.

Kroppen

Det är vanligt att känna sig spänd och rastlös i kroppen när man har GAD. Det är även vanligt med värk i magen och huvudet. Många upplever även sömnsvårigheter och svårigheter med koncentrationen. Du kan även uppleva att du ofta har en något förhöjd puls.

Beteenden

När du har GAD kan du uppleva en ökad grad av inte bara oro utan också irritation. Det är vanligt att börja dra sig undan från att göra saker eller att börja kontrollera saker många gånger. Du kanske exempelvis läser om ett mejl fjorton gånger innan du skickar det, läser på en massa om sjukdomar, ställer mycket försäkrande frågor eller kommer 40 min tidigt till alla inbokande möten.

Tankar

Vid GAD har man mycket jobbiga för tankar som känns som att de är omöjliga att kontrollera. Det är lätt att man spenderar mycket tid med att tänka ut alla potentiella scenarios för en situation och att oroa sig för att man kanske har gjort något fel. Det är även väldigt vanligt att ha katastroftankar, alltså tankar där man föreställer sig att det värsta katastrofscenariot ska ske. Man kanske exempelvis oroar sig för att någon man tycker om ska råka illa ut, att man ska få en utskällning eller att något bara inte riktigt ska bli som man förväntat sig.

Finns det tester för GAD?

Det finns tester online som man kan göra som säger sig kunna berätta om du har generellt ångestsyndrom eller inte. Dessa tester är inte en diagnos, men kan ge dig en indikation på om din ångest är utöver den normala graden av ångest som alla har ibland.

Diagnos för GAD – kriterier

Du kan bli diagnosticerad med GAD om du har en överdriven rädsla eller oro inför flera olika aktiviteter och har svårt att kontrollera oron. För att få en diagnos behöver du ha ett kliniskt signifikant lidande, alltså uppleva mer ångest än vad som är vanligt, eller att du har en nedsatt funktionsnivå i din vardag.

För att du ska få en GAD-diagnos krävs även att du upplever minst tre av följande sex symptom i samband med din ångest. (För barn krävs bara att ett av de följande symptomen finns.)

  • Rastlöshet, känna sig på helspänn eller vara ”uppskruvad”.
  • Irritabilitet
  • Sömnsvårigheter
  • Koncentrationssvårigheter
  • Att lätt bli uttröttad
  • Muskelspändhet

Du behöver ha upplevt dessa i minst 6 månader för att diagnosen ska ställas. Det krävs även att symptomen inte förklaras bättre av någon annan psykisk sjukdom eller beror på användandet av droger eller alkohol.

För att få diagnosen GAD krävs att du träffar en psykolog eller psykiatriker som kan utföra en klinisk intervju med dig för att fastställa att det är just GAD det handlar om och inte någon annan typ av psykisk ohälsa.

Läs mer om ångest här.
Läs mer om panikångest här.
Läs mer om prestationsångest här.
Läs mer om social ångest här.

Behandling av GAD med KBT

KBT (Kognitiv beteendeterapi) har god evidens för att behandla generellt ångestsyndrom. Behandlingen sker i olika steg. Ibland läggs vissa delar till eller tas bort beroende på hur problematiken ser ut och vad som är mest hjälpsamt för dig. Här är en kort beskrivning av de olika delarna i en GAD behandling med KBT.

  • Psykoedukation om GAD och medvetandegörande av oro. Du får lära dig om ångest och GAD. Du får lära dig vad ångest är, varför man har ångest och vad som händer i kroppen när ångesten drar i gång, samt vad som är specifikt för just GAD. Du får även lära dig bli medveten om när du oroar dig.
  • Träna på att leva med ovisshet. Under denna del får du lära dig vad intolerans för ovisshet är och hur den kan börja begränsa ens liv. Du får lära dig strategier för att hantera situationer där du upplever obehag kring ovisshet.
  • Ändra dina känslor för oro. Det är lätt att känna att oro på något sätt skyddar en mot att dåliga saker kan hända eller att man tänker att oron kan hjälpa till med att lösa problemen man har. Under denna del får du lära dig andra sätt att se på oron.
  • Träning i problemlösning. Ibland har man riktiga konkreta saker eller problem som man oroar sig för. Dessa behöver ofta en konkret lösning. I detta steg får du lära dig hur man kan använda problemlösning för att komma fram till en bra lösning och verkställa denna.
  • Träna på exponering. Imaginär exponering innebär att man närmar sig det otäcka i fantasin. Detta görs i fantasin när det finns oro som man inte riktigt kan undersöka på riktigt.
  • Återfallsprevention. Det är viktigt att ha en plan för hur man ska fortsätta leva efter det man har lärt sig och dessutom kunna jobba på egen hand när nya situationer uppstår. Du och din psykolog kommer därför att göra en plan för att du ska kunna fortsätta på egen hand även när det är svårt.

Medicin vid GAD

Det är vanligt att bli behandlad med SSRI-mediciner när man har GAD. SSRI-mediciner påverkar mängden av signalsubstansen serotonin i kroppen. Serotonin är bland annat kopplat till humör, mag-och tarmkanalen och sömn. Det finns evidens för att medicin som ökar serotonin-nivåer kan hjälpa personer med stark ångest.

Det är även vanligt att bli behandlad med Atarax som utöver sin lugnade effekt kan användas mot allergier. Det är en relativt mild lugnade medicin som ofta används vid behov snarare än kontinuerligt.

Att leva med någon som har GAD – råd till närstående

Minska ner på återförsäkringar – Det är lätt att vilja ta bort all oro som din närstående har. Det är naturligt att vilja ge återförsäkringar när personen ber om det eller ser orolig ut. Återförsäkringar är när du exempelvis säger att ett katastrofscenario inte kommer ske eller att allt kommer bli bra. Tyvärr kan detta leda till att din närstående blir ännu mer orolig om det inte kontinuerligt finns en lika stark ström av återförsäkringar, vilket såklart inte alltid går och kan bli väldigt krävande för de runt omkring.

Validera personens känslor utan att bekräfta eller avvisa orostankar – Det går att lyssna på en person och bekräfta att det är jobbigt att känna på ett visst sätt utan att ge en återförsäkring eller att säga att orostankarna är sanna. Man kan exempelvis använda sig av uttryck som ”Det låter jobbigt att känna så” eller ”Jag hade också mått dåligt om jag tänkte att det där skulle ske” i stället för ”Det är inget att oroa sig för” eller ”Jag är också rädd för det där”.

Var där för personen – Ofta krävs det inte så mycket mer från dig som närstående än att du faktiskt är där och lyssnar. Om du känner att det är svårt att veta vad du förväntas göra så räcker ett ”Jag finns här för dig” väldigt långt.

7 Tips på att hantera din GAD

Här får du 7 tips från psykologen om vad du själv kan göra för att bättre hantera din ångest.

1. Ge tid för återhämtning

Det kan vara väldigt krävande att leva med GAD. Att gå runt att oroa sig för det mesta tar mycket energi. Det är viktigt att göra tid för den tid av återhämtning som funkar för just dig.

2. Fokusera på nuet

När man har GAD är det lätt att spendera mycket tid på att oroa sig för saker som har hänt och saker som kommer hända i framtiden. Att aktivt fokusera på nuet kan minska ångest och göra att man uppskattar det man har mer.

3. Distrahera dig

Det är lätt att fastna i negativa spiraler där det inte känns som att det inte går att tänka sig ur problemet. Ett enkelt sätt att bryta en negativ spiral är att göra någon form av aktivitet som tar mycket fokus. Vad detta är kan skilja sig från person till person, men några exempel är att kolla på en video med ett gulligt djur, göra några armhävningar eller att skapa något.  

4. Skriv ner det du är orolig för

När man är orolig så kan det kännas som att tankarna snurrar runt och runt i en oändlighet. Ibland kan det kännas som att man måste upprepa vissa tankar för att man annars kommer glömma bort det där viktiga som man kom på.

5. Prata med en vän

Det är lätt att dra sig undan när man har mycket orostankar, men vi behöver alla socialt stöd ibland. Att prata med en vän kan fungera både som en distraktion och minska ångesten då det påminner dig om att du har någon som är där för dig om något faktiskt skulle hända.

6. Träna

När vi tränar blir vi inte bara starkare i kroppen utan också mentalt. Träning frigör ämnen i kroppen som får oss att må bra och hjälper oss att hålla goda rutiner kring mat och sömn.

7. Lyssna på bra musik

Musik påverkar hur vi upplever en situation och kan verka lugnade. Vad vi lyssnar på kan nämligen påverka vår puls. När man lyssnar på lugn musik sänks pulsen och när man lyssnar på snabb musik höjs pulsen. Att lyssna på lugn musik kan alltså göra oss lugnare genom att sänka vår puls. Det kan dock även fungera ångestdämpande att lyssna på snabb musik, om man tycker om musiken man lyssnar på.

Lider du eller en närstående av GAD? Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för dina behov.