• Svea KBT
• >
• Fakta
• >
• GAD

GAD – diagnos och symtom

I den här artikeln informerar psykologen Julia om GAD – generaliserat ångestsyndrom. Du får veta varför det uppstår, diagnoskriterier, hur symptomen ser ut och hur behandlingen vanligtvis genomförs. Du får även 7 tips för att bättre hantera din GAD.

Vad är GAD?

GAD står för generaliserat ångestsyndrom. Det är ett tillstånd där man känner en överdriven oro och ångest över många olika saker i vardagen, ofta utan någon tydlig anledning.

När man lever med GAD är det svårt att kontrollera sin oro och man kan känna sig spänd, rastlös och på helspänn större delen av tiden. Den ständigt närvarande rron stör ofta sömn, koncentration och det dagliga livet.

Det som skiljer GAD från ”vanlig” oro är att den är mer intensiv, långvarig och svår att kontrollera.

Symtom på GAD

Symtomen på GAD är många och kan variera mellan individer. Den mest framträdande är en ständig, överdriven oro som är svår att kontrollera. Personer med GAD känner sig ofta rastlösa och på helspänn, vilket kan leda till koncentrationssvårigheter och sömnproblem.

Många upplever också fysiska symtom som muskelvärk, särskilt i nacke och axlar, samt ökad svettning. Irritabilitet är vanligt, liksom en konstant trötthet trots tillräcklig sömn. Mag- och tarmproblem som magont eller diarré kan också förekomma.

Ett annat typiskt drag är en överdriven rädsla för sjukdomar, där små kroppsliga förändringar ofta tolkas som tecken på allvarliga tillstånd. Alla dessa symtom kan variera i intensitet, men de tenderar att påverka det dagliga livet och välbefinnandet negativt över tid.

1. Överdriven oro
   Ständig och okontrollerbar oro över vardagliga saker. Oron känns ofta orimlig även för personen själv.
2. Rastlöshet
   En känsla av att vara på helspänn eller ha ”myror i kroppen”. Svårt att sitta still eller slappna av.
3. Koncentrationssvårigheter
   Svårt att fokusera på uppgifter eller hålla en tanke. Sinnet vandrar ofta iväg till orosmoment.
4. Sömnproblem
   Svårt att somna eller sova ostört. Ofta på grund av oroliga tankar som snurrar i huvudet.
5. Irritabilitet
   Lätt att bli irriterad eller upprörd över småsaker. Kort stubin och svårt att behålla lugnet.
6. Muskelvärk och spänningar
   Kronisk muskelspänning, särskilt i nacke, axlar och käkar. Kan leda till värk och huvudvärk.
7. Trötthet
   Konstant trötthet trots tillräcklig sömn. Ofta kopplad till den mentala och fysiska påfrestningen av ständig oro.
8. Svettningar
   Ökad svettning, särskilt i händer, fötter eller under armarna. Kan förekomma utan fysisk ansträngning.
9. Mag- och tarmproblem
   Återkommande magont, illamående eller diarré. Ofta kopplat till den fysiska stressen som oron orsakar.
10. Överdriven rädsla för sjukdomar
    Ständig oro över den egna hälsan. Tolkar ofta små kroppsliga förändringar som tecken på allvarlig sjukdom.

GAD diagnos

För att du ska få en GAD-diagnos krävs även att du upplever minst tre av följande sex symptom i samband med din ångest. (För barn krävs bara att ett av de följande symptomen finns.)

• Rastlöshet, känna sig på helspänn eller vara ”uppskruvad”.
• Irritabilitet
• Sömnsvårigheter
• Koncentrationssvårigheter
• Att lätt bli uttröttad
• Muskelspändhet

Du behöver ha upplevt dessa i minst 6 månader för att diagnosen ska ställas. Det krävs även att symptomen inte förklaras bättre av någon annan psykisk sjukdom eller beror på användandet av droger eller alkohol.

Gör vårt GAD test online

7 Tips på att hantera din GAD

Här får du 7 tips från psykologen om vad du själv kan göra för att bättre hantera din ångest.

1. Ge tid för återhämtning
2. Fokusera på nuet
3. Distrahera dig
4. Skriv ner dina orostankar
5. Prata med en vän
6. Träna regelbundet
7. Lyssna på musik

Att leva med generaliserat ångestsyndrom kan vara en utmaning, men det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam i detta, och att dina känslor är giltiga. Många finner tröst i att skapa rutiner som ger struktur i vardagen. Att ta små steg mot att hantera din oro kan göra stor skillnad över tid.

Försök att vara snäll mot dig själv och ge dig tid för återhämtning. Det kan vara hjälpsamt att lära sig mindfulness-tekniker för att fokusera på nuet istället för att fastna i orostankar om framtiden. När oron blir överväldigande, prova att distrahera dig med aktiviteter som kräver din fulla uppmärksamhet.

Att prata med en vän eller skriva ner dina tankar kan lätta på bördan. Regelbunden motion har visat sig vara effektivt för att minska ångest, så försök att röra på dig lite varje dag. Musik kan också vara ett kraftfullt verktyg för att påverka ditt humör och lugna dina tankar.

Kom ihåg att det är okej att söka professionell hjälp. En terapeut kan ge dig verktyg och strategier som är skräddarsydda för dina behov. Behandling, vare sig det är samtalsterapi eller medicin, kan göra en stor skillnad i hur du hanterar din GAD.

Om du vill veta mer om hur psykologerna på Svea KBT kan hjälpa dig är du alltid välkommen att kontakta oss för rådgivning och konsultation.

Behandling av GAD med KBT

KBT (Kognitiv beteendeterapi) har god evidens för att behandla generellt ångestsyndrom. Behandlingen sker i olika steg. Ibland läggs vissa delar till eller tas bort beroende på hur problematiken ser ut och vad som är mest hjälpsamt för dig. Här är en kort beskrivning av de olika delarna i en GAD behandling med KBT.

• Psykoedukation om GAD och medvetandegörande av oro. Du får lära dig om ångest och GAD. Du får lära dig vad ångest är, varför man har ångest och vad som händer i kroppen när ångesten drar i gång, samt vad som är specifikt för just GAD. Du får även lära dig bli medveten om när du oroar dig.
• Träna på att leva med ovisshet. Under denna del får du lära dig vad intolerans för ovisshet är och hur den kan börja begränsa ens liv. Du får lära dig strategier för att hantera situationer där du upplever obehag kring ovisshet.
• Ändra dina känslor för oro. Det är lätt att känna att oro på något sätt skyddar en mot att dåliga saker kan hända eller att man tänker att oron kan hjälpa till med att lösa problemen man har. Under denna del får du lära dig andra sätt att se på oron.
• Träning i problemlösning. Ibland har man riktiga konkreta saker eller problem som man oroar sig för. Dessa behöver ofta en konkret lösning. I detta steg får du lära dig hur man kan använda problemlösning för att komma fram till en bra lösning och verkställa denna.
• Träna på exponering. Imaginär exponering innebär att man närmar sig det otäcka i fantasin. Detta görs i fantasin när det finns oro som man inte riktigt kan undersöka på riktigt.
• Återfallsprevention. Det är viktigt att ha en plan för hur man ska fortsätta leva efter det man har lärt sig och dessutom kunna jobba på egen hand när nya situationer uppstår. Du och din psykolog kommer därför att göra en plan för att du ska kunna fortsätta på egen hand även när det är svårt.

Medicin vid GAD

Det är vanligt att bli behandlad med SSRI-mediciner när man har GAD. SSRI-mediciner påverkar mängden av signalsubstansen serotonin i kroppen. Serotonin är bland annat kopplat till humör, mag-och tarmkanalen och sömn. Det finns evidens för att medicin som ökar serotonin-nivåer kan hjälpa personer med stark ångest.

Det är även vanligt att bli behandlad med Atarax som utöver sin lugnade effekt kan användas mot allergier. Det är en relativt mild lugnade medicin som ofta används vid behov snarare än kontinuerligt.

Råd till närstående

Minska ner på återförsäkringar – Det är lätt att vilja ta bort all oro som din närstående har. Det är naturligt att vilja ge återförsäkringar när personen ber om det eller ser orolig ut. Återförsäkringar är när du exempelvis säger att ett katastrofscenario inte kommer ske eller att allt kommer bli bra. Tyvärr kan detta leda till att din närstående blir ännu mer orolig om det inte kontinuerligt finns en lika stark ström av återförsäkringar, vilket såklart inte alltid går och kan bli väldigt krävande för de runt omkring.

Validera personens känslor utan att bekräfta eller avvisa orostankar – Det går att lyssna på en person och bekräfta att det är jobbigt att känna på ett visst sätt utan att ge en återförsäkring eller att säga att orostankarna är sanna. Man kan exempelvis använda sig av uttryck som ”Det låter jobbigt att känna så” eller ”Jag hade också mått dåligt om jag tänkte att det där skulle ske” i stället för ”Det är inget att oroa sig för” eller ”Jag är också rädd för det där”.

Var där för personen – Ofta krävs det inte så mycket mer från dig som närstående än att du faktiskt är där och lyssnar. Om du känner att det är svårt att veta vad du förväntas göra så räcker ett ”Jag finns här för dig” väldigt långt.

Hur kan Svea KBT hjälpa vid GAD?

Lider du eller en närstående av GAD? Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för dina behov.