Dödsångest

Den här artikeln handlar om dödsångest. Vår psykolog kommer att berätta mer om orsaker, vanliga symtom samt bästa behandlingsmetoder. Du får även 8 tips för att hantera din egen dödsångest.

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Leg. Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

Vad är dödsångest?

Dödsångest är en intensiv rädsla eller upptagenhet med sin egen eller andras död. Det kan alltså vara en intensiv rädsla för att man själv är döende eller kommer dö någon gång i framtiden. Samtidigt som det kan vara en intensiv rädsla för att andra människor eller någon specifik person kommer att dö.
Läs mer om att träffa en psykolog i Stockholm.
Läs mer om att träffa en psykolog i Göteborg.
Läs mer om att träffa en psykolog i Uppsala.

Våra psykologer

Hos Svea KBT får du alltid träffa en empatisk och lyssnande psykolog som är erfaren när det gäller problem såsom dödsångest, stress och oro.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Liselotte S
Kungsholmen
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Vanliga symptom på dödsångest

Precis som med annan ångest är det vanligt att man får kroppsliga sensationer och förändringar i sitt beteende när man upplever dödsångest.

Kroppsliga symptom:

  • Du känner dig spänd och stel i kroppen. Det är vanligt att man spänner sig när man upplever mycket ångest. Efter en period av detta kan man känna att man är konstant spänd eller stel i kroppen.
  • Ditt hjärta slår snabbare än vanligt. Din puls är högre än vanligt. Det kan kännas som att hjärtat slår hårdare än det borde.
  • Du andas snabbt och ytligt. Det är vanligt att man glömmer bort att andas ordentligt när man har ångest. Ibland andas man så kort och fort att man hyperventilerar. När det sker kan man också bli yr eller känna domningar i armar eller ben.
  • Du är illamående. När vi blir rädda eller oroliga ökar aktiviteten i flera områden i kroppen. Kroppen kan inte ha ökad aktivitet i många delar av kroppen utan att behöva nedreglera aktiviteten i andra delar av kroppen. Ett område där aktiviteten blir nedreglerad är mag- och tarmkanalen. Den minskade aktiviteten kan leda till känslor av illamående.
  • En klump i halsen. Det är vanligt att man börjar spänna halsen och svalget när man har ångest. Den muskelspänning som uppkommer kan då leda till att det känns som att man har något i halsen eller att man nästan känner sig som att man blir strypt.

Beteende symtom:

Dödsångest kan leda till att man börjar undvika saker som har med döden att göra eller andra existentiella frågor. Det kan även leda till att man börjar har supernoga koll på sin egen och andra hälsa för att hela tiden stämma av att man själv eller andra inte börjar närma sig döden.

Vad orsakar dödsångest?

Det är rimligt och normalt att ha rädslor kring döden. Det finns ett överlevnadsvärde i att undvika att utsätta sig för situationer som skulle kunna leda till död. Det är inprogrammerat i våra hjärnor att undvika fara. För vissa personer kan tanken på döden uppfattas som farlig eller hotfull. Det är svårt att säga exakt vad som orsaker dödsångest då det kan vara en kombination av olika faktorer. Några faktorer som påverkar är:

Kulturella faktorer

Olika kulturer har olika sätt att se på döden. Inom vissa kulturer har man exempelvis regler kring hur länge man ska sörja någon död, andra har inte det. Vissa kulturer ser döden som en befrielse, medan andra ser det som det värsta som kan hända.

Sociala faktorer

Hur din familj, släkt och vänner hanterar döden kan påverka hur du ser på döden. I vissa familjer har den döda en stor plats även efter sin bortgång, medan det nästan glöms bort i andra familjer. I vissa släkter pratar man öppet om vad som kommer hända efter ens död och i andra är det något man inte ska prata om.

Religiösa övertygelser

Vad man har för religiösa övertygelser spelar roll i utvecklandet av dödsångest då det påverkar hur man ser på döden och vad som händer efter denna. Vissa ser det som händer efter döden som något åtråvärt och bra, medan andra ser det som ett definitivt slut eller en lång plågan. Vissa religioner ser livet som cykliskt och att återfödelse är en möjlighet medan andra ser livet som linjärt med en tydlig början och slut.

Vad man har för kulturell, social och religiös bakgrund spelar roll då de sätter ramverket kring hur döden ska uppfattas. När döden uppfattas som något farligt, skamfull, hemligt eller otäckt är det större sannolikhet att man utvecklar dödsångest.

Annan psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan öka sannolikheten att man utvecklar dödsångest. När man exempelvis är nedstämd tenderar man att se saker i ett negativt ljus och dessutom känna mycket hopplöshet. Detta kan leda till en känsla av att döden är något man absolut skulle vilja undvika, men att det är väldigt otäckt och jobbigt då det inte går.
Läs vår artikel om ångest.

Tidigare upplevelser

Tidigare upplevelser som att ha förlorat en viktig person eller att ha haft en nära-döden-upplevelse kan väcka en stor rädsla för döden. Vi människor använder oss mycket av tidigare upplevelser för att avgöra hur farligt potentiella framtida upplevelser kan vara. Att ha haft negativa upplevelser kring döden kan därför öka sannolikheten att utveckla dödsångest.

8 Tips för att hantera din dödsångest

Här får du 8 tips från psykologen om vad du själv kan göra för att bättre hantera din dödsångest.

1. Lär dig mer om ångest

Att ha mycket och korrekt information om ångest gör det lättare för dig att förstå din ångest och dina reaktioner. Det gör det dessutom mindre otäckt då ångest inte egentligen är något farligt.

2. Lär dig mer om hur andra ser på döden

Det är lätt att hoppa till slutsatser kring vad som skulle hända om man själv eller någon annan dog. Men sanningen är ju att vi inte riktigt vet vad som händer efter döden och att det finns väldigt många olika teorier kring vad som skulle kunna ske.

3. Träna

När vi tränar blir ämnen som får oss att må bättre mer tillgängliga för hjärnan. Träning minskar dessutom muskelspänningar och stress.

4. Håll goda rutiner

De flesta människor har lättare att hoppa till ångesttankar eller se saker i ett negativt ljus när de är hungriga eller har sovit dåligt. Att hålla goda rutiner kring mat och sömn minskar tillfällen då du är extra sårbar för att känna dödsångest.

5. Gör något roligt

När man har mycket ångest är det vanligt att man slutar göra saker som man har tycker är roligt. Det lämnar väldigt mycket tid att grotta ner sig i sina tankar och hamna i negativa tankespiraler. Att göra något roligt kan bryta dessa negativa spiraler och samtidigt öka sitt generella välmående.

6. Prata med dina närstående

För vissa kan dödsångest kännas som något skamfullt och isolerande. Att prata med vänner och familj kan göra att du känner dig mindre ensam i din rädsla för döden, samtidigt som det kan ge dig andra perspektiv kring hur man kan tänka.

7. Gör en avslappningsövning

Ångest kan göra en spänd och uppvarvad på ett jobbigt sätt. Avslappningsövningar kan hjälpa dig genom att sänka din puls, förlänga din andning och minska muskelspänningar och på så sätt motverka vanliga symptom på ångest.

8. Öva på att vara i nuet

När man har dödsångest är det lätt att fokusera för mycket på något som ligger långt in i framtiden och på så sätt ha svårt att njuta av nuet. Att öva på att vara i nuet och vara närvarande i de upplevelser man har kan hjälpa mot dödsångest då det är svårt att oroa sig över saker som kommer ske i framtiden om man har ett tydligt fokus på nuet.

Existentiell kris – dödsångest

En existentiell kris innebär att man plötsligt börjar förtvivlat ifrågasätta sitt liv och meningen med ens existens. I en sådan kris är det vanligt att man upplever dödsångest då döden utgör en stor och definitiv del av ens existens. En person som befinner sig i en existentiell kris kan känna uppgivenhet kring att livet kommer ta slut och därför ha svårt att se syftet med nuet.

En existentiell kris handlar ibland också om saker som har skett tidigare och en känsla av att man på något sätt har slösat sitt liv. Det kan kännas som att man har kommit på sanningen med livet, vilket kan göra att man glömmer att man faktiskt har valmöjlighet kring vad man gör med sitt liv i nuet och den tiden som är kvar.

När bör man söka hjälp för sin dödsångest?

När du känner att din ångest inför döden börjar begränsa ditt liv är det dags att söka hjälp. Det kan exempelvis vara så att den påverkar din arbetsförmåga eller dina sociala relationer. Ett tydligt tecken är om du på grund av din ångest får svårt att hålla dina rutiner eller att du känner att det påverkar ditt dagliga mående under en längre period.

Du kan söka hjälp innan något av ovanstående sker också. Det finns inte någon egentlig gräns för när ångesten är för mycket att hantera själv. Om du känner att du vill ha hjälp är det tillräckligt för att söka hjälp. Hur mycket hjälp och stöd du kan få beror på ditt behov. Söker du hjälp hos oss på Svea KBT finns det inte någon begränsning på antal samtal. Du får hjälp tills du känner att du är klar.

Hur behandlas dödsångest?

Precis som vid alla typer av ångest så finns det mediciner man kan ta för att minska sin ångestnivå. Det kan vara väldigt hjälpsamt om man har väldigt stark ångest eller inte har till gång till psykologisk behandling.

En psykologisk behandling eller en kombination av psykologisk och medicinsk behandling är bästa sättet att behandla dödsångest på. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en terapi med starkt stöd för behandling av ångest. I KBT får du verktyg för att hantera din dödsångest och strategier för att den inte ska ta över ditt liv. Du får hjälp att ifrågasätta och strukturera dina tankar om döden och dess konsekvenser så att du kan ha ett mer hälsosamt förhållningssätt. Läs mer om KBT terapi här.

Det finns även andra terapiformer som kan hjälpa. Eftersom det tyvärr inte går att undvika döden helt så är ACT en annan bra terapiform som kan hjälpa mot dödsångest. ACT (Acceptance and commitment therapy) är en terapi där du får lära dig att acceptera det som inte går att förändra. Ett annat exempel på en psykologisk behandling som kan hjälpa en del personer med dödångest är existentiell terapi då det är en terapi som är mer filosofisk och kan hjälpa till att ändra perspektivet på vad döden är och vad den innebär. Läs mer om ACT terapi här.

Vilken terapi som fungerar bäst för dig beror till viss del på vad du vill ha ut av din terapi. KBT är den terapi som i nulägen har starkast stöd för behandling av ångest.

Lider du eller en närstående av dödsångest? Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för dina behov.