Behandlingstekniker i KBT

Tekniker och ramverk vid KBT

1. Kognitiv omstrukturering eller omformulering

Kognitiv omstrukturering eller omformulering kan beskrivas som en flexibilitet av tanken och yrkar till en teknik man kan använda sig av för att hantera jobbiga tankar. Tekniken innebär att man stannar upp i situationen man står inför, identifierar vilken känsla den väcker, identifierar vilka tankar som kommer, utvärderar tankarna och sedan fattar ett beslut baserat på det man kommer fram till. Genom att stanna upp och utvärdera tanken kan man ifrågasätta dess riktighet och kan agera mer adaptivt.

2. Väglett utforskande

Väglett utforskande kan beskrivas som såväl en teknik som en hållning som terapeuten håller till patienten. Väglett utforskande beskrivs bestå av fyra steg; att ställa frågor för att ta reda på information som patienten inte är medveten om, att terapeuten reflekterar och lyssnar noga, att sammanfatta och sammanställa till en fråga till patienten som sedan kan användas av terapeuten för att diskutera de nya upptäckterna med patienten.

3. Exponeringsterapi

Exponeringsterapi är en intervention inom KBT som yrkar till att man successivt utsätter sig för det som väcker obehag utan att fly undan eller undvika det, och används ofta inom exempelvis arbete med fobier. Några centrala begrepp inom exponeringsterapi är;

• Habituering: att man vänjer sig med stimulit som väcker obehaget eller att reaktionen avtar i styrka
• Utsläckning: att den förväntade “Katastrofen” inte inträffar vilket gör att reaktionen avtar på sikt
• Acceptans: att man tolererar eller står ut med att få påslaget
• Kognitiv omstrukturering: att man får ett nytt sätt att se eller uppleva en situation
• Känsloreglering: att man hanterar känslan på ett annat sätt.

4. Att skriva ner sina tankar

Som en del i att hålla koll på sig själv och sina inre processer finner många det hjälpsamt att skriva ner sina tankar. Detta kan vara fördelaktigt i en KBT-behandling genom att man identifierar sina mönster, samt att observationerna man gör om sig själv kan agera som underlag till förändring.

5. Beteendeaktivering

Interventionen beteendeaktivering är ett vanligt terapeutiskt verktyg för patienter som lider av depression. Deprimerade patienter har en tendens att dra sig undan och engagera sig i färre aktiviteter. För att motverka detta kan terapeuten tillsammans med patienten schemalägga meningsfulla aktiviteter som har som mål att motivera och engagera patienten och detta kallas beteendeaktivering. Beteendeaktiveringens syfte är att skapa en förståelse hos patienten huruvida faktorer i omgivningen såväl kan skapa som vidmakthålla depressionen.

6. Beteendeexperiement

Interventionen beteendeexperiement innebär att terapeuten och patienten, för att få insikter och en chans att lära sig på nytt, skapar olika situationer. Syftet är att testa eller utmana patientens övertygelser för att se om de stämmer eller inte.

Beteendeexperiment kan vara aktiviteter som terapeuten använder sig av för att utmana patienten, eller att använda som underlag för att observera hur patienten hanterar olika situationer. Ett exempel på detta är att identifiera säkerhetsbeteenden och utforska effekten av dessa vid problematik som social ångest.

7. Avslappning- och stressdämpande tekniker

Mindfulness, att vara här och nu, har blivit en allt vanligare terapeutisk metod, och har som syfte att hjälpa patienten att skapa en ny relation till sina tankar och känslor utan att utmana eller ändra dem. Även om mindfulness i sig inte kan få problematiken att försvinna, så är det ett bra verktyg för att lära sig att hantera situationer på ett mer hjälpfullt sätt. Mindfulness har bland annat visat sig vara effektiv i att förhindra att patienter faller tillbaka in i depressioner.

8. Rollspel

Rollspel är ett verktyg inom KBT som kan ersätta mer traditionell samtalsterapi. Interventionen har som mål att patienten ska få identifiera tanke- och beteendemönster genom att tillsammans med terapeuten spela upp skeenden som väcker känslor. Genom rollspelet kan patienten bearbeta sådant som inträffat, något som sker i samtiden eller något som kommer att hända. Patienter tenderar att bli mer engagerade i att få spela upp scener från sitt liv än att bara berätta om det. Rollspel är särskilt användbart som behandling för problematik som inkluderar traumatiska aspekter eller inom fobier.

9. Stegvist närmande

Stegvist närmade är en beteendeterapeutisk teknik som är användbar för personer som känner att det är svårt att ta sig an en större problematik. Tillsammans med terapeuten delar man upp uppgiften i mindre, mer genomförbara delar, för att i mindre etapper klara av den slutgiltiga uppgiften. Den här tekniken är effektiv för att stärka förtroendet för patientens egen förmåga.

10. Målet med en KBT session

KBT bygger på uppfattningen om att psykologisk problematik upprätthålls av kognitiva faktorer, det vill säga att ens uppfattningar om sig själv och världen hjälper till att bidra till problematiken. Målet med KBT och dess sessioner är att ersätta dessa dysfunktionella övertygelser med mer adaptiva och flexibla sätt att tänka och se på sin situation och problematik.

Referenser

ABHS. (2021). Cognitive behavior therapy techniques in baltimore.
Associated behavioral health services. https://www.abhsm.com/blog/2021/10/13/cognitive-behavior-therapy-techniques-in-baltimore

APA. (2017). What is cognitive behavioral therapy?
American psychological association. https://www.apa.org/ptsd-guideline/patients-and-families/cognitive-behavioral

APA. (Hämtad 12-07-23). Handout 27: 5 steps of cognitive restructuring instructions.
American psychological association. H andout-27.pdf (apa.org)

Grossman, H. (2021). Integrating mindfulness into CBT.
Beck institute. https://beckinstitute.org/blog/integrating-mindfulness-into-cbt/

Hindman, R. (2021). Behavioral activation tip. Beck institute. https://beckinstitute.org/blog/behavioral-activation-tip/

Hwang, W. C., (2016). Cognitive reframing. Science direct. https://www.sciencedirect. com/topics/psychology/cognitive-reframing

Joy, R. (2023). How to change negative thinking with cognitive restructuring. Healthline. https://www.healthline.com/health/cognitive-restructuring

Kåver, A. (2016). KBT i utveckling (2a upplagan). Natur & kultur akademisk.

Roscoe, J., Bates, E. A., & Blackley, R. (2022). ‘It was like the unicorn of the therapeutic world’: CBT trainee experiences of acquiring skills in guided discovery. The Cognitive Behaviour Therapist, 15, E32. doi:10.1017/S1754470X22000277

Serafini, G., Costanza, A., Aguglia, A., Amerio, A., Placenti, V., Magnani, L., Escelsior, A., Sher, L., & Amore, M. (2023). Overall goal of cognitive-behavioral therapy in major psychiatric disorders and suicidality: a narrative review. The medical clinics of north america, 107(1), 143-167. https://doi.org/10.1016/j.mcna.2022.05.006

Sutton, J. (2022). Role play in therapy: 21 scripts & examples for your session. Positive psychology.https://positivepsychology.com/role-playing-scripts/