Nosofobi – symtom – orsaker – behandling
I den här artikeln får du svar på vad nosofobi är, vilka symtom som uppstår och vad det kan bero på. Vad skillnaden är mellan hälsoångest och nosofobi, samt tips om hur nosofobi kan behandlas.
Vad är nosofobi?
Nosofobi är en intensiv, ihållande och irrationell rädsla för att ha en sjukdom.
Nosofobi klassas som en specifik fobi och ångestproblematik som ibland går under namnet sjukdomsfobi. Det innebär en stark rädsla för att utveckla en specifik allvarlig sjukdom, såsom HIV, hjärt-kärlsjukdomar eller cancer.
Specifik fobi är ett av våra vanligaste ångestsyndrom, och ca 10 procent drabbas någon gång under sitt liv. Det är vanligare hos kvinnor än hos män, och fobin börjar oftast i tidig vuxen ålder.
Vanlig oro eller nosofobi?
Att ha en oro gällande allvarliga sjukdomar som sprids i samhället är helt normalt.
Men för den som lider av nosofobi är det istället en extrem, irrationell ångest och rädsla som påverkar flera aspekter i vardagen och leder till ett starkt lidande. Man kan inte heller kontrollera sin rädsla och ångest för sjukdomen.
Vad är skillnaden på nosofobi och hälsoångest?
Både nosofobi och hälsoångest (ibland kallat sjukdomsångest) berör olika typer av ångest och oro kring sjukdomar, hälsa och kropp. De blandas lätt ihop, men det finns flera skillnader mellan dem.
- Vid hälsoångest tenderar man att oroa sig konstant för att man har, eller kommer få en eller flera sjukdomar.
- Vid nosofobi tenderar man att ha en intensiv oro och rädsla för att utveckla en specifik sjukdom, oftast en sådan som är livshotande och välkänd (ex. hjärt-kärlsjukdomar eller cancer)
Hälsoångest är alltså oftast en mer generell rädsla och ångest för sjukdomar, medan nosofobi rör en specifik sjukdom. Någon som lider av hälsoångest kan oroa sig över att deras magont indikerar en allvarlig sjukdom, ex. cancer i magen.
Medan någon som lider av nosofobi kan oroa sig konstant för att få cancer i magen, även om de aldrig upplevt några symtom.
En annan skillnad som har visat sig är att de som lider av hälsoångest tenderar att söka mer hjälp för sina problem, än de som lider av nosofobi.
10 vanliga symtom vid nosofobi
Utöver en intensiv, ihållande oro och rädsla för att utveckla en allvarlig sjukdom, och överväldigande tankar om att något katastrofalt kommer att hända (ex. att man kommer att få en allvarlig sjukdom eller dö), så förekommer även ett flertal fysiska symtom som vanligen upplevs då man tänker på, eller faktiskt utsätts för fobin:
- Förhöjd puls, hjärtklappningar
- Andningssvårigheter
- Illamående
- Svettningar
- Yrsel
- Muntorrhet
- Kräkningar
- Magont
- Muskelsvaghet
- Sömnsvårigheter
Vanliga beteenden vid nosofobi
Intensiv, irrationell, ihållande oro och rädsla
Vid nosofobi är det vanligt att ha en stark oro för sin hälsa, samt känna en intensiv ångest och rädsla över olika symtom eller känningar i kroppen.
Rädslan tenderar att kvarstå efter att man har blivit undersökt av vårdpersonal, och det kan leda till frekventa besök hos vården.
Undvikande
Vid nosofobi undviker man ofta sådant som påminner om sjukdomen, andra människor, eller platser där man är rädd att bli utsatt för sjukdomen.
Det kan leda till att man inte vill veta någonting om sjukdomen, och nyheter som påminner en om sjukdomen kan trigga stress.
Överdrivet informationssökande
Andra tenderar att vilja veta allting om sjukdomen, istället för att undvika alla källor. Det kan leda till ett överdrivet informationssökande för att lära sig allt om sjukdomen som man är rädd för.
Panikattacker
Den som lider av nosofobi kan drabbas av panikattacker, triggade av en situation som påminner om den specifika sjukdomen.
Orsaker och riskfaktorer för nosofobi
Det finns flera olika riskfaktorer som kan leda till att man utvecklar nosofobi, men det är ofta svårt att hitta en tydlig orsak.
Inlärning
Om en stark negativ upplevelse sker samtidigt som man utsätts för föremålet för fobin, så kan det utlösa och leda till en inlärd rädsla. Då man undviker rädslan, så kvarstår den.
Man tror även att en inlärning kan ske genom att observera hur andra beter sig. Exempelvis om man är närstående eller har förlorat en närstående till en allvarlig sjukdom.
Familjehistorik av genetiska sjukdomar
Man kan ha en medfödd känslighet för att utveckla en fobi, och det är även en högre risk att utveckla en specifik fobi om det förekommer i släkten.
Att ha vuxit upp med en förälder som haft hälsoångest, fobier eller annan ångestproblematik kan även det vara en bidragande faktor.
Andra riskfaktorer
- Har haft en allvarlig sjukdom som barn
- Rädsla för att dö
- Tillgänglighet till hälso-information online, har också diskuterats som en faktor.
- Att vara med om ett stort globalt sjukdomsutbrott i samhället, så som vid Covid-19, kan även vara en faktor
Behandling av nosofobi
Vi kan behandla fobier på olika sätt. De vanligaste behandlingsmetoderna för specifika fobier är psykoterapi och medicinering.
Medicinering ger oftast en kortsiktig symptomlindring, och kan även användas tillsammans med psykoterapi.
För mer långsiktiga effekter kan vi behandla fobin med kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket är en effektiv psykologisk behandling som ofta används vid specifik fobi.
I KBT arbetar man tillsammans med en terapeut med både tankar, beteenden och känslor som vidmakthåller besvären.
Man arbetar också för att minska känslomässiga påslag och undvikandet, främst genom något som kallas för exponering. Exponering är idag den metod som anses ha störst effekt vid fobier.
Vid exponering så får man på ett kontrollerat sätt gradvis närma sig det specifika objektet/situationen som man är rädd för ett flertal gånger, tills att ångesten minskar.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
Om du lider av en rädsla eller fobi som försvårar för dig i din vardag, är du varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal.
Vi rekommenderar då den psykolog och behandling som passar bäst för just dina behov och omständigheter. Vi anpassar alltid behandlingen utifrån din unika situation och dina behov.