Boka gratis konsultationssamtal inför psykologbesök eller NPF-utredning. Boka här!
Boka psykolog
Boka psykolog Kontakta oss

Paranoid personlighetsstörning – orsak – symtom – behandling

Psykologen Julia informerar om tillståndet som kallas för paranoid personlighetsstörning. Du får veta mer om orsaker, vilka symtom som ofta finns och hur det kan behandlas

Psykolog Julia Lidman

Författare

Psykolog Julia Lidman

Julia Lidman är Psykolog hos Svea KBT med examen från Umeå Universitet med inriktning mot KBT, DBT och PDT. Hon har erfarenhet från primärvården, psykiatrin och psykosvården och har arbetat med depression, ångest, stress och sömnproblem samt tyngre problematik.

Vad är paranoid personlighetsstörning?

Paranoid personlighetsstörning beskriver en person som lider av överdriven paranoia och misstänksamhet mot omvärlden och som har en tendens att tolka andras agerande som illvilligt eller elakt. Det som gör det till en störning är att paranoian och misstänksamheten alltid är närvarande och sker utan rimlig anledning. Det är inte ovanligt att personer med paranoid personlighetsstörning också lider av psykiska problem på grund av konsekvenserna av störningen såsom ångest eller nedstämdhet.

Vad är en personlighetsstörning?

Vi har alla mönster i beteenden och förhållningssätt, personlighetsdrag, som känns som någorlunda stabila genom ens liv. Med det sagt kan det såklart förändras med tid och erfarenheter.

En personlighetsstörning är en psykiatrisk diagnos för en person som har en personlighet med oflexibla, utstickande drag som går emot andras förväntningar och som även skapar problem i personens relationer och vardag. Läs mer om personlighetsstörning.

Lär känna våra psykologer

Våra kompetenta psykologer är experter inom terapi och behandling.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Linköping
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Symtom vid paranoid personlighetsstörning

Människor med paranoid personlighetsstörning är, som termen indikerar, en personlighet med överdriven paranoia.  Det finns en benägenhet att tolka andra människors beteenden som elaka och avsiktligt kränkande. Man kan också tro att andra är ute efter att skada eller utnyttja en. Vid definition är det viktigt att förstå att det handlar om en misstänksamhet utan rimlig anledning.

Detta kan leda till att man får svårt att anförtro sig åt andra och ifrågasätter deras lojalitet. Att tro att man bli extra utsatt för illvilja leder ofta till att personerna känner sig lättkränkta och regerar med ilska eller motangrepp. Det är också vanligt att beteendena förekommer i samband med nedstämdhet och ångest.

Skillnaden mellan paranoid och paranoia

Paranoia är obefogad misstänksamhet, man kan också tro att man är förföljd. Det kan handla om exempelvis svartsjuka eller tron att andra är onda och vill en illa utan att logiska argument fungerar för att motbevisa dessa. Det kan både betraktats som en del av schizofreni, ett psykossymtom eller som en personlighetsstörning.

En person med paranoid personlighetsstörning är inte i en psykos, utan det är i stället ett utmärkande drag i personligheten och handlar inte om en förändrad världsbild. Beteendena och tankemönstren har ofta funnits mer eller mindre hela livet. Det handlar om en konsekvent tolkning av andras beteenden och bemötanden utifrån misstänksamhet.

Psykossjukdom och psykos

Paranoia är ett vanligt symtom vid psykoser eller vid psykossjukdom så som schizofreni. Vid psykos är tankestörningar, hallucinationer och vanföreställningar utmärkande symtom. Vid förändrad världsuppfattning under en psykos kan detta visa sig i paranoida symtom, så som tron att man är förföljd. Vid psykossjukdom, så som schizofreni, kan mildare paranoia vara kvarvarande även efter att man kommit ur en psykos. Men vid schizofreni eller psykos kan andra vanföreställningar vara närvarande i stället för paranoia.     

Diagnoskriterier för paranoid personlighetsstörning

I Sverige används ICD-11 som diagnostisk manual vilket är en uppdaterad version där man har gjort ett försök till att göra diagnosen personlighetsstörning mindre kategoriserad. Därför finns inte diagnosen paranoid personlighetsstörning med.

När man diskuterar personlighetsstörningar tänker man ofta på det äldre diagnossystemet IDC 10, eller andra diagnosmanualer som inkluderar kategoriseringar av personlighetsstörningar och innefattar paranoid personlighetsstörning. I vardagligt tal och även ibland allmänheten så är det vanligare att prata om att vara paranoid och ha paranoia. Av den anledningen inkluderar vi diagnoskriterier från både den nyare ICD-11 och den äldre versionen ICD-10 där dessa begrepp förekommer.

Enligt ICD-11 krävs det att självuppfattningen och samspelet med andra skapar problem. Det krävs att problemen har funnits längre än två år och att problematiken tar sig i uttryck i tankemönster, känsloreaktioner, känslouttryck och beteenden som försvårar anpassningen i sociala sammanhang. Beteendena är inte heller någonting som förväntas av personens ålder och kan inte förklaras av sociala och kulturella faktorer. Problemen ska också medföra påfrestningar hos personen själv, i familjen, i sociala kontakter, i skola och utbildning, i arbetslivet eller i andra betydande sammanhang.  Svårigheterna graderas som lindriga, uttalade eller mycket uttalade. Vidare distinktion görs med egenskapsbeskrivningar så som graden av negativa känslor, brist på självbehärskning, distansering, sossocialitet, tvångsmässighet och borderlinemöster.

Enligt det äldre diagnossystemet ICD-10 krävdes det att de allmänna kriterierna var uppfyllda för generell personlighetsstörning.

  • Ett varaktigt mönster av beteenden och upplevelser som påtagligt avviker från vad som förväntas i personens miljö. Detta kan visas i tankesätt, känsloliv, relationell förmåga eller impulskontroll. Detta mönster ska uttryckas inom minst två av de nämnda områdena.
  • Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträdande i många olika situationer och sammanhang. Det orsakar också kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden.
  • Det varaktiga mönstret är stabilt och kan spåras tillbaka till åtminstone tonåren eller tidig vuxenålder.
  • Det varaktiga mönstret förklaras inte bättre som ett uttryck eller följd av annan form av psykisk ohälsa eller vara på grund av fysiska effekter av någon substans eller andra fysisk skador.

Vidare definierades paranoid personlighetsstörning med att minst fyra av följande kriterier var uppfyllda:

  • Överdriven känslighet till misslyckanden och tillbakagångar
  • Tendenser att inte släppa tidigare negativa skeenden, såsom att inte förlåta
  • Misstänksamma och genomgripande tendenser att förvränga upplevelser genom att uppfatta andras neutrala eller vänliga handlingar som aggressiva eller föraktfulla
  • En kampfylld och oproportionerlig känsla av personliga rättigheter
  • Återkommande misstankar utan anledning till att en partner skulle vara otrogen
  • Tendenser att känna överdrivna känslor av att individen själv är viktig
  • Konspirationsteorier både relaterat till personens egna liv, men även världen i stort

Vad orsakar paranoid personlighetsstörning?

På grund av att en personlighet ofta formats under flera år så är det svårt att säga exakt när personlighetsstörningen har sin debut. Eftersom detta påverkas av både gener och miljö är själva orsaken till paranoid personlighetsstörning inte känd.

Ens personlighet formas under våra barndoms- och tonår. Det vi har med oss är vårt medfödda temperament, våra gener, och det som formar oss är vår interaktion med miljön. Det finns ett samband mellan känslomässiga problem och beteendeproblem i barndomen och senare utveckling av paranoid personlighetsstörning. Vi påverkas mycket av negativa livshändelser och erfarenheter, och när vi är små spelar dessa händelser en större roll jämför med när vi blivit vuxna. Därför är det viktigt att vara överseende med personlighetssyndrom före vuxen ålder.

Test och utredning för paranoid personlighetssyndrom

Det bästa sättet att veta om paranoid personlighetssyndrom föreligger är att få en utredning inom en vårdinstans, som då även tar med intervjuer med personen och andra personer i dennes närhet. Dessa är viktiga för att förstå helhetsbilden av personen i form av berättelser och den egna uppfattningen av problemområden och personlighetsutveckling.  

Diagnosen personlighetssyndrom ska vara meningsfull för personen och skapa större förståelse för den egna funktionen i vardagen. Det tar tid att utreda och förutsätter insamlande av bakgrundinformation ur ett livsperspektiv för med hela bilden i sitt sammanhang. Det är också viktigt att se hur problemen och personligheten sett ut genom hela livet. Formulär används också vid utredning av personlighetsstörningar och ses som ett hjälpmedel i processen.

Behandling av paranoid personlighetsstörning

Den vanligaste behandlingen för personlighetsstörningar är terapi. I terapi kan personen tillsammans med en psykolog jobba med personens paranoida tankemönster och beteenden med fokus på att minska upplevelsen av sanning i paranoian. Förekommer andra psykiska svårigheter såsom svår ångest eller nedstämdhet kan detta också behandlas med psykologisk behandling och/eller medicinering av en läkare.

Det är viktigt att komma ihåg att en person med paranoid personlighetsstörning sällan själv söker hjälp över mot sin paranoia. Är man misstänksam mot alla runtomkring en så innefattar det också vården och personer som försöker hjälp.

Om en person med paranoid personlighetsstörning söker hjälp så är det vanligt att det är för någonting annat än just personlighetsstörningen, det kan handla om fysiska besvär eller andra psykiska besvär. Det finns tyvärr väldigt lite forskning kring effekterna av terapi för personer paranoid personlighetsstörning. Men eftersom personligheter påverkas av livshändelser och erfarenheter så är personligheter inte så stabila som man kan tro

Bemötande av någon med paranoid personlighetsstörning

När du bemöter en person med paranoid personlighetsstörning så är det viktigt att du är tydlig med att du är beredd att lyssna och att du vill hjälpa. Undvik diskussioner om personen är misstänksam och visa även förståelse för det som personen uppfattar som jobbigt. En bra idé kan vara att försöka leda bort samtalet från ämnen där personen är paranoid eller misstänksam till någonting mer neutralt. Att bemöta en person med paranoid personlighetsstörning kan vara svårt. Det är sällan man själv är medveten om att man har en personlighetsstörning. Däremot är det desto vanligare att personer i ens omgivning märker av avvikande beteendemönster.

Hur kan Svea KBT hjälpa?

Svea KBT hjälper gärna till med stöd, råd och vägledning vid jobbiga livssituationer. Våra erfarna och lyssnande psykologer har lång erfarenhet av hjälpsamma och nyttiga strategier och verktyg för de utmaningar man kan ställas för i livet.