Schizoid personlighetsstörning
Psykologen Julia informerar om schizoid personlighetsstörning. Du får veta mer om orsaker, symtom och diagnoskriterier.
Författare
Psykolog Julia Lidman
Julia Lidman är Psykolog hos Svea KBT med examen från Umeå Universitet med inriktning mot KBT, DBT och PDT. Hon har erfarenhet från primärvården, psykiatrin och psykosvården och har arbetat med depression, ångest, stress och sömnproblem samt tyngre problematik.
Vad är schizoid personlighetsstörning?
En schizoid personlighetsstörning, även kallat schizoid personlighetssyndrom, syftar till människor som är ointresserade och likgiltiga inför andra människor, sociala kontakter eller nära relationer. De väljer ofta aktiviteter som inte inkluderar mänsklig kontakt, exempelvis abstrakta uppgifter eller datorer, och trivs bäst ensamma. Vad man vet är det väldigt få individer som lider av schizoid personlighetsstörning vilket innebär att det finns väldigt lite forskning om syndromet.
Vad är en personlighetsstörning?
Vissa människor upplevs som extrema i sin personlighet, de går emot hur samhället förväntar sig att man ska bete sig. Exempelvis kanske personen upplevs som överdrivet svartsjuk, extremt emotionell eller kall och tillbakadragen. Då kan det handla om en personlighetsstörning, vilket är en psykiatrisk diagnos för en person med rigida och utstickande personlighetsdrag. Extremerna i interaktionsmönstren skapar ofta problem i relationer och i vardagen. Läs mer om personlighetsstörningar.
Lär känna våra psykologer
Våra kompetenta psykologer är experter inom terapi och behandling.
Vanliga symtom vid Schizoid personlighetsstörning
Symtom för schizoid personlighetsstörning inkluderar ointresse för sociala kontakter och avsaknad av uttryck för känslomässiga reaktioner. Avsaknad av intresse för sociala relationer leder ofta till isolering, men avsaknaden av sociala behov gör att personen inte nödvändigtvis lider av ensamheten.
Personer med schizoid personlighetsstörning har också ett begränsat register av känsloupplevelser och känslouttryck. Då inga starka känslor uttrycks kan personer med schizoid personlighetsstörning upplevas som kalla och tillbakadragna av omgivningen.
Skillnaden mellan schizoid, psykossjukdom och autism
Det finns likheter mellan schizoid och andra psykossjukdomar, autism och aspergers. De symtom som upplevs som liknande till diagnoser på autismspektrumet är avsaknaden av känslomässighet och social förmåga. Symtomen är också liknande funktionsbortfall vid psykossjukdomar såsom schizofreni.
Vid särskiljning är det därför viktigt att undersöka andra symtom där de olika diagnoserna skiljer sig. Till exempel en förändrad verklighetsuppfattning vid schizofreni, eller specialintressen och rutinmässighet vid en autismdiagnos. För personer med schizoid personlighetsstörning beror också ointresset av umgänge och isolering inte på en rädsla för att bli sårade eller avvisade, vilket mer associeras med social ångest.
Diagnoskriterier för schizoid personlighetsstörning
I diagnossystemet ICD-11 har man inte personlighetsstörningar kategoriserade, med andra ord finns inte diagnosen schizoid personlighetsstörning med. När många tänker på schizoid personlighetsstörning tänker man ofta på äldre diagnossystem. I denna artikel kommer därför bara de äldre diagnoskriterierna från ICD-10 presenteras. I ICD-11 är de allmänna kriterierna ungefär samma, med några skillnader, exempelvis att symtomen endast behöver kunna spåras tillbaka två år.
De allmänna kriterierna i ICD-10 är följande varaktiga mönster:
- Beteenden och upplevelser som påtagligt avviker från vad som förväntas i personens miljö som kan visas i tankesätt, känsloliv, relationell förmåga eller impulskontroll.
- Mönstret är oflexibelt och framträdande i många olika situationer och sammanhang och orsakar lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga områden.
- Mönstret är stabilt och kan spåras tillbaka till åtminstone tonåren eller tidig vuxenålder.
- Det förklaras inte bättre av psykisk ohälsa eller fysiska effekter av substans eller skada.
Vidare definierades schizoid personlighetsstörning med minst fyra uppfyllda av följande kriterier:
- Känslomässigt kall, likgiltig och/eller ett platt känsloliv
- Bristande förmåga att uttrycka sina känslor
- Föredrar ensamma aktiviteter framför sociala aktiviteter
- Väldigt få nära vänner eller relationer, önskar heller inte ha sådana relationer
- Oberörd av beröm eller kritik
- Känner glädje av få aktiviteter
- Bryr sig inte om sociala normer, utan lust att avsiktligt bryta mot normerna
- Spenderar överdrivet mycket tid till att fantisera och själviaktta
- Mycket liten – om någon – lust att ha sex med andra
Vad orsakar schizoid personlighetsstörning?
Det finns väldigt lite forskning på schizoid personlighetsstörning så vi vet inte när diagnosen debuterar eller varför. Det som samstämmer med personligheter över lag är att det påverkas av både gener och miljö. Personligheter skapas av en blandning mellan våra medfödda egenskaper och de människor och den miljön som vi har runtomkring oss.
Test och utredning för schizoid personlighetsstörning
En utredning för schizoid personlighetsstörning görs av en läkare eller en legitimerad psykolog. Utredningen inkluderar både intervjuer och formulär, syftet är att se vilka symtom som finns, hur länge de funnits och hur det påverkar personens liv. En personlighetsdiagnos sätts för att kunna förklara svårigheterna personen upplever, inte för att kategorisera.
Behandling av schizoid personlighetsstörning och prognos
Den vanligaste behandlingen för personlighetsstörningar är terapi och medicinering. En psykolog kan hjälpa en person med schizoid personlighetsstörning att jobba med sociala färdigheter vid tillfällen där kommunikationen brister.
Men då det ofta handlar om ett ointresse av sociala relationer så är det sällan personen själv söker hjälp, det är också svårt för vårdpersonal att knyta kontakt med personer med schizoid personlighetsstörning. Forskningsunderlaget kring prognosen är tyvärr liten, så effekterna är svåra att uttala sig om.
Hur bemöter jag en person med schizoid personlighetsstörning
När du bemöter en person med schizoid personlighetsstörning så är det bra att komma ihåg att respektera behovet av distans för att inte upplevas som påträngande, vilket kan leda till att personen sluter sig. Det kan vara svårt att känna att man får en nära kontakt. Om man själv är medveten om hur personen fungerar och dennes sociala behov kan det vara lättare att anpassa sig och inte förvänta sig att interaktionen ska kännas ömsesidig.
Hur kan Svea KBT hjälpa?
Svea KBT hjälper gärna till med stöd, råd och vägledning vid jobbiga livssituationer. Våra erfarna och lyssnande psykologer har lång erfarenhet av hjälpsamma och nyttiga strategier och verktyg för de utmaningar man kan ställas för i livet.