Trotssyndrom hos barn – 8 vanliga tecken – Behandling
Barn som fastnar i ett mönster av trots, ilska och hämndlystnad under lång tid utan att visa några tecken på att det avtar kan få diagnosen trotssyndrom eller oppositional defiant disorder – ODD. Dessa barn har ofta stora ilskeutbrott dagligen och har svårt med även små tillsägelser och måsten.
Vad är trotssyndrom?
Trotssyndrom, eller ODD (engelska: Oppositional Defiant Disorder), är ett psykologiskt begrepp som beskriver när ett barn eller en tonåring ofta bråkar, trotsar vuxna och har svårt att följa regler. Barn med trotssyndrom är ofta arga, irriterade och vägrar samarbeta med föräldrar, lärare eller andra vuxna. Det handlar inte bara om att vara “jobbig” ibland, utan om att dessa beteenden är starka, sker ofta och påverkar vardagen – både hemma och i skolan.
Det är normalt att barn testar gränser och har starka känslor ibland. Att vara trotsig under vissa perioder betyder alltså inte att barnet lider av trotssyndrom, utan det är något de allra flesta barn går igenom och växer ifrån med tiden. För att det ska betraktas som ett trotssyndrom behöver vissa kriterier vara uppfyllda.
8 kriterier för trotssyndrom hos barn
Enligt diagnoskriterierna i DSM 5 måste minst fyra av följande 8 kriterier vara uppfyllda för att kunna sätta diagnosen trotssyndrom. Även frekvensen på uppförandet samt barnets ålder har betydelse för om en diagnos ska kunna ställas.
0-5 år: beteendena ska ses dagligen (nästan varje dag) under minst sex månader
5 år och äldre: beteendet ska ses minst en gång i veckan under senaste sex månaderna
- Tappar ofta besinningen
- Är ofta lättretad och stingslig
- Är ofta arg och förbittrad
- Argumenterar ofta mot auktoritetspersoner eller, för barn och ungdomar, mot vuxna
- Trotsar ofta aktivt eller vägra följa etablerade regler eller underordna sig krav från auktoritetspersoner (och/eller vuxna)
- Förargar ofta avsiktligt andra
- Skyller ofta på andra för sina egna misstag eller sitt egna dåliga uppförande
- Har varit hämndlysten vid åtminstone två tillfällen senaste sex månaderna
Gör vårt onlinetest
Välkommen att göra vårt test för trotssyndrom hos barn.
Ytterligare kriterier handlar om att beteendet måste innebära lidande för barnet eller andra i dess närhet, eller innebära en nedsatt funktion (alltså inte klarar av de krav som ställs) vilket innebär problem i tex skola, jobb eller i andra viktiga sammanhang.
Beteendet ska heller inte bero på brukandet av alkohol och droger, eller att barnet är mitt i en psykos, depression eller bipolärt skov.
5 tips till dig som förälder för att hantera trotsighet
- Behåll lugnet: Försök att själv vara lugn, även när barnet är upprört. Ditt lugn hjälper barnet att känna sig tryggare.
- Var tydlig och konsekvent: Tala om vad som gäller och håll fast vid reglerna, så att barnet vet vad som förväntas.
- Ge beröm för bra beteende: Uppmärksamma och beröm barnet när det samarbetar eller visar positiva beteenden.
- Skapa tydliga rutiner: Ha fasta tider för mat, sömn och aktiviteter, eftersom rutiner gör vardagen förutsägbar och minskar konflikter.
- Sök stöd hos psykolog: Om problemen blir stora eller påverkar familjen mycket, tveka inte att söka hjälp hos en psykolog eller annan professionell.
Adhd och trotssyndrom
För barn med adhd är det väldigt vanligt att ha svårt att styra sina impulser, att reglera känslor (alltså tex att kunna lugna ner sig när man blir arg) och att tolka de som är omkring sig (tex förstå vad som menas när någon säger till barnet att utföra en uppgift).
Uppgifter som för ett barn utan adhd kan vara lätt kan bli en stor utmaning för ett barn med adhd. Därför kan de lätt fastna i både svårigheter att utföra uppgifter men även fyllas av ilska och känslor av att allt är orättvist och att det är alla andras fel när barnet får utbrott.
Det kan göra att vissa barn med adhd fylls med känslor av att de ska hämnas, särskilt om de gång på gång upplever att det anstränger sig men ändå får klagomål.
Läs vår checklista med adhd symptom.
Autism och trotssyndrom
Precis som barn med adhd så tolkar autistiska barn omvärlden på ett annorlunda sätt än människor utan dessa diagnoser. Detta kan innebära att andra människors ord och handlande kan ha en annan innebörd för barnet med autism.
Autistiska barn tolkar tex ofta tal bokstavligt och har ofta svårt att förstå vaga uttalanden. Om en förälder tex säger till barnet att ”snabba på och sluta krångla” kan detta bli obegripligt för barnet.
Autistiska barn är också oftare känsliga för intryck som tex starkt ljus eller höga ljud. Sådana intryck kan störa koncentrationen och göra att det blir svårt att lyssna och förstå vad som förväntas av barnet (tex om en lärare beskriver en uppgift när några andra barn låter nere på skolgården).
Precis som barn med adhd har autistiska barn ofta svårt att reglera känslorna och kan fastna i jobbiga känslor, något som tex kan skapa stora utbrott av ilska som inte går över.
Sammantaget har både barn med adhd och autism ett annorlunda sätt att se på tillvaron från många andra vilket bidrar till en ökad risk för dessa barn att få problem med trotsiga beteenden.
Trotsbeteende i olika åldrar
I vissa åldrar är det helt enkelt vanligare med trotsbeteende och det är helt naturligt eftersom det är den del av utvecklingen.
När barn står inför större utmaningar eller håller på att lära sig nya saker som de ännu inte behärskar blir trotsigt beteende ofta en reaktion på svårigheterna att handskas med utmaningarna. Det är också ett sätt att både visa och uttrycka sin självständighet gentemot sina föräldrar eller andra viktiga vuxna.
Trotsbeteende hos små barn
När barnet går från att vara mycket litet till att nå viss självständighet runt två års ålder ser många hur barnets beteende snabbt förändras. Här kan tex oförmåga att uttrycka sig förståeligt skapa stor frustration. Barnet kan ofta pendla mellan att känna sig kompetent och stort till att vara litet och hjälplöst, detta kan skapa stora känslor.
Att då visa trots kan ofta vara ett tecken på den utökade självständighet som de känner. Att inte kunna uttrycka sig själv eller att inte få göra precis vad man vill kan skapa starka känsloutbrott.
Trotsbeteende hos barn i skolåldern
När barnet är lite större och ska börja skolan kan de ofta pendla mellan att känna sig kompetenta och sen plötsligt uppleva att de tappar självförtroendet och inte räcker till för utmaningarna.
Vissa barn kan då agera ut, bli uppgivna eller vägra göra saker för att de känner att det blir för svårt. I det här stadiet blir också kompisar allt viktigare och om det händer saker kring det sociala som inte fungerar kan barnet känna mycket starka känslor och agera ut det på både vuxna och andra barn.
Trotsbeteende hos tonåringar
När barn kommer in i tonåren och ska börja det stora jobbet med att frigöra sig från föräldrarna och bli vuxna ställs självständighet och närheten till föräldrarna på sin spets.
Tonåringar pendlar ofta mellan att känna sig stora och vuxna och att känna sig små och vilsna. Denna period kan bli turbulent och det hör till att tonåringar gör uppror mot både föräldrar och andra vuxna.
Det kan visa sig genom att de säger ifrån, inte lyssnar, ignorerar saker som vuxna säger till dem, gör saker de vet att de inte får och att göra mer äventyrligare saker än tidigare. Om tonåringen börjar göra kriminella saker och agerar ut våldsamt mot andra ska det inte ses som det vanliga tonårstrotset utan bör tas på större allvar. Samma sak med tonåringar som skadar sig själva medvetet eller uppvisar tecken på att må väldigt dåligt. Läs mer om självskadebeteende.
Uppväxtåren skapar många svåra och utmanande perioder då det blir vanligare att agera ut eller börja bete sig på ett sätt som känns överraskande och tufft för föräldrar och omgivningen. Det är när barnet eller tonåringen verkat fastna under lång tid i beteenden eller om det känns ohanterligt för dig som vuxen eller för barnet själv som det kan vara dags att tänka på att söka hjälp.
Behandling av trotssyndrom
När barnpsykologen träffar barnet och familjen för första gången görs en bedömning av situationen. Psykologen kommer fråga både barn och föräldrar om hur tillvaron i stort ser ut och i vilka situationer som det blir extra svårt. Ofta varierar beteendet i olika miljöer och med olika personer.
Andra viktiga saker som psykologen först vill veta är om det har funnits några extra svåra händelser i barnets liv som kan ha bidragit till beteendet eller om det finns mobbing i skolan eller liknande. Svåra yttre situationer som mobbing måste man ofta ta tag i innan man kan börja arbeta med trotssyndrom.
När psykologen fått en förståelse för familjen och barnets situation börjar man tillsammans att kartlägga de situationer som sätter igång det trotsiga beteendet. Ofta är det många olika situationer som lan upplevas som en enda röra av familjen.
Att kartlägga gör det möjligt att börja se att det kanske inte bara är rörigt utan att det finns ett mönster i när barnet agerar ut. Ofta har barn och vuxna hamnat i vad som kallas ”tvingande interaktion” vilket är när barn och föräldrar har hamnat i en jobbig cirkel av tillsägelser och bråk.
Målet är att komma ur de dåliga cirklarna och kunna få en bra vardag igen där man kanske kan ha roligt tillsammans och inte bara vara i en ständig kamp. Psykologen jobbar tillsammans med barnet och föräldrar för att tillsammans börja ändra beteenden, oftast inte bara hos barnet utan även hos de vuxna. Ofta så går det att förändra tillvaron till det bättre för alla!
Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste barnpsykologen för ditt barns behov.