IBCT – Integrative Behavioural Couples Therapy
IBCT, som på svenska översätts till integrativ beteendeterapi för par, är en parterapimetod som är både välanvänd och populär i Sverige i dag. Metoden har en vetenskaplig förankring och det finns flertalet studier som visat på att den är hjälpsam för par som upplever problem i sin relation.

Författare
Leg. Psykolog Martin Samuelsson
Martin Samuelsson är leg. Psykolog med examen från Stockholms Universitet. Han har en bakgrund inom psykiatrin och primärvården. Han är skolad inom KBT och har lång erfarenhet av att behandla nedstämdhet, stress, och låg självkänsla. Han har även lång erfarenhet av parterapi och relationskriser.
Själva namnet IBCT – Integrative Behavioural Couples Therapy kommer av att metoden integrerar två olika delar: dels ett arbete med beteendeförändring och förbättrad kommunikation, dels en träning i acceptans och tolerans av varandras olikheter.
Beteendeförändringar och kommunikationsträning brukar göra relationen bättre på kort sikt, medan träning i acceptans och tolerans (att se gamla problem på nya sätt) gör att förståelsen för varandras behov blir bättre över tid. Läs mer om kommunikationsproblem.
Läs mer om våra psykologer
Om du är intresserad av IBCT kan du få rekommendation om bästa psykologen för just era behov. Få mer information via knappen.
Bakgrunden till IBCT
Metoden utvecklades i USA på 90-talet av två psykologer som hette Neil S. Jacobson och Andrew Christensen. På den tiden var det vanligare med en mer klassisk beteendeterapi för par (som enbart fokuserade på beteendeförändring och kommunikationsträning).
När Jacobson och Christensen gick igenom den forskning som fanns på området upptäckte de ett mönster: många av paren förbättrades visserligen snabbt av behandlingen, men deras problem kom sedan tillbaka efter ett tag.
I många studier hade paren ofta blivit nöjdare med sin relation när behandlingen avslutades, men när de följdes upp igen ett år senare hade problemen och missnöjet kommit tillbaka. Jacobson och Christensen bedrev själva parterapi och upplevde ofta ett liknande mönster hos paren i sina egna behandlingar. Men de kunde också se att det var en viss typ av par som stack ut: par som hade en större acceptans för varandras olikheter klarade sig ofta mycket bättre på sikt.
Det fick Jacobsen och Christensen att inse att om en beteendeterapi för par inte bara ska ge snabb lindring utan också verklig förändring över tid behöver den kompletteras med träning i att förstå varandras olikheter i form av behov, sårbarhet och sätt att fungera i allmänhet. Det blev startskottet för IBCT och idag, drygt 30 år senare, har den här parterapi-metoden en stark grund i forskningen och har kommit att ersätta klassisk beteendeterapi i allt större utsträckning.
Syn på olikheter i IBCT
En viktig utgångspunkt i IBCT är att olikheter är ett naturligt inslag i alla relationer och att olikheterna i sig inte är problemet, utan hur de hanteras. Vi fungerar alla på olika sätt och kan variera i hur vi upplever, tolkar och förstår världen. Det gör att vi har olika preferenser och tycker olika saker är viktigt. Många gånger kan det hanteras genom kommunikation.
Har man till exempel olika preferenser gällande hur rent det ska vara hemma kan det ibland fungera med ett gemensamt städschema och olika syn på ekonomi kan hanteras genom en gemensam budget. Men de par som kommer till parterapi har ofta redan prövat sådana lösningar utan att de fungerat särskilt bra.
Vanligtvis har det i stället lett till fler konflikter och mer kritiserande av varandra. Att öka ansträngningarna för att förändra sin partner kan ibland bli destruktivt och paradoxalt nog leda till att olikheterna förstärks.
Ju mer man bråkar om städning, desto svårare kan det bli att komma överens om ett städschema. Ju mer jag försöker förändra min partner, desto mer kommer min partner försöka förändra mig. Inom IBCT kallas detta fenomen för polariseringsprocess och det brukar ofta vara en central källa till lidande.
Här kan du läsa vår fallstudie om hur vi hjälpte Marek och Sara att rädda sin relation med hjälp av parterapi. Du får en insikt i hur det fungerar rent praktiskt.
Läs även vår huvudartikel om parterapi.
3 Vanliga orsaker till problem i en relation – Teman för konflikter
Varje par är unikt och vad som är temat för de återkommande konflikterna skiljer sig förstås åt, men här kommer några exempel på vanliga teman för konflikter som kan uppstå med tiden.
- Dissonans i rollfördelning. Att roller uppstår i en relation är oundvikligt, men om det uppstår en för stor rolluppdelning inom för många områden leder det ofta till konflikt. Om det är en person som planerar alla gemensamma aktiviteter får den personen å ena sidan mer makt över den gemensamma tiden, men måste å andra sidan bära en större del av ansvaret och arbetsbördan.
- Rutiner vs spontanitet Ska livet planeras noggrant eller är det bäst att göra det som faller en in för dagen? Det finns inget självklart rätt eller fel, men många kan känna sig kvävda av för mycket planer medan andra föredrar förutsägbarheten i en prydlig kalender. Ibland kan det leda till att den ena blir irriterad över att allting måste planeras så noga hela tiden medan den andra irriterar sig över att partnern aldrig tänker på morgondagen.
- Bristande kärleksuttryck. Det är vanligt att en, eller båda parter i en relation börjar tvivla på den andras känslor. Ofta kan det ta sig uttryck genom olika påtryckningar på den andra att visa mer kärlek och uppskattning. Det är också lätt att känna att ”jag ger mer än jag får” och det kan med tiden leda till att man börjar undanhålla sina känslor. Det skapar lätt en ond spiral där båda känner sig oälskade och tagna för givet.
Så här fungerar IBCT
Bedömningsfasen
I en terapi finns det alltid många saker att prata om, men en av de viktigaste sakerna att klarlägga i början är hur era problem har uppstått och utvecklats över tid. Parterapeuten behöver även veta hur problemen påverkar ert mående, samt vad ni själva har prövat för att förbättra situationen.
Ibland kan det handla om en akut kris som uppstått, som till exempel när någon varit otrogen, men många gånger handlar det om problem som vuxit fram över tid och som lett till återkommande konflikter. Ofta bottnar dessa konflikter i olikheter i relationen som varit svåra att överbygga.
Varje behandlingskontakt börjar med en bedömningsfas där ni först träffar psykologen tillsammans vid ett tillfälle, därefter träffar ni psykologen en och en. Slutligen träffas ni tillsammans igen alla tre och psykologen kommer då ge er återkoppling på det som framkommit under bedömningsfasen.
Bedömningsfasen avslutas med att psykologen återkopplar sin bedömning i ett gemensamt samtal (det kan också ske skriftligen). Återkopplingen brukar vanligtvis omfatta er grad av missnöje, engagemang i relationen, vilka problemområden ni har, på vilket sätt dessa områden är problematiska, era styrkor och slutligen hur IBCT skulle kunna hjälpa er.
Behandlingsfasen – behandlingsinterventioner
När bedömningsfasen är avslutat och paret har satt upp gemensamma mål för terapin inleds själva behandlingsarbetet och behandlingsfasen.
IBCT är en metod som uttryckligen kombinerar förändringsarbete med acceptansarbete. Principen är alltid att förändra det som kan förändras och acceptera det som inte kan förändras. Ett vanligt samtal under behandlingsfasen börjar med att ni som par får berätta hur det fungerat sedan sist och vad ni vill fokusera på under dagens samtal.
Utifrån vad som hänt sedan sist väljs sedan en situation (till exempel en konflikt) som ni sedan arbetar med under samtalet. Avslutningsvis brukar man få med sig en hemuppgift att träna på till nästa session. Hemuppgifterna brukar vara i form av behandlingsinterventioner där psykologen hjälper till med strategier och verktyg som paren får använda för att bearbeta problemområden i sin relation.
Nedan listas några av de vanliga interventionerna som används inom IBCT.
Beteendeutbyte (förändringsstrategi)
Detta är en strategi som i korthet går ut på att göra något fint för din partner samtidigt som din partner gör något fint för dig. Beteendeutbyte brukar vara ett sätt att ganska snabbt skapa lite bättre stämning i relationen.
Kommunikationsträning (förändringsstrategi)
Många par upplever att de har stora bråk om små saker. Då handlar det ofta om att det är svårt att kommunicera med varandra och att ens budskap förs fram på ett otrevligt eller kritiserande sätt. Det brukar leda till att ens partner känner sig påhoppad, och när vi människor känner oss påhoppade vill vi gärna försvara oss genom moteld.
Därför kan det ofta vara hjälpsamt att förändra sättet ni kommunicerar på.
Läs mer om kommunikationsproblem.
Kommunikationsträning handlar därför också om att bli en bättre lyssnare genom att träna i att aktivt lyssna och ta in vad din partner säger.
Problemlösning (förändringsstrategi)
Detta är ett vanligt inslag inom all form av KBT terapi. Ni som par presenterar ett konkret problem som är återkommande i er relation, därefter görs en gemensam brainstorming kring lösningar och ni får sedan rangordna vilka lösningar som låter bäst och därefter pröva hur de fungerar. Ni får därefter diskutera resultatet i terapin tillsammans med er psykolog. Tex mm det finns problem i sexlivet kommer parterapeuten att hjälpa att hitta lösningar kring det.
Empatiskt möte (acceptansstrategi)
Bakom mer hårda känslor som ilska och irritation gömmer det sig ofta mjukare känslor som rädsla och ledsenhet och det brukar bli lättare att vara accepterande mot varandra när de mjuka känslorna får komma upp till ytan. Det är ett sätt att visa sig sårbar på och att kunna visa sig sårbar för sin partner brukar vara något som kan föra er närmre varandra i er relation.
Gemensam distans
Det empatiska mötet är används för att få fram de mjuka känslorna i en hård situation, medan gemensam distans är en övning där paret får hjälp att titta på sitt problem från håll.
Toleransträning
Toleransträning handlar främst om att försöka dämpa effekten av de saker som kan vara svårare att acceptera hos sin partner. Det görs genom att förändra sitt perspektiv på sin partners beteende. Det behöver inte innebära att helt ändra uppfattning, men att bredda sitt perspektiv.
Avslutningsfasen av IBCT
Efter att bedömning och behandling är genomförda är det dags att knyta ihop säcken och avsluta kontakten med er psykolog. Det sker vanligtvis när ni känner att ni fått till en förändring och återigen börjar kunna hantera era utmaningar på egen hand.
Kontakten brukar då glesas ut allt längre och till slut är det dags att avsluta helt. Det sista samtalet innehåller vanligtvis en sammanfattning av vad som framkommit i kontakten och vad som varit hjälpsamt för er som par. Hur många samtal som sedan krävs varierar förstås. Vissa par upplever sig tillräckligt hjälpta av att få en ordentlig bedömning medan andra behöver upp emot ett tiotal behandlingssamtal.
Andra relaterade artiklar du kanske är intresserad av:
Konflikter inom bonusfamilj.
Om du funderar på parterapi är du välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om lämpliga behandlingar och rekommendationer om psykologer.