Utmattningssyndrom – symtom – orsaker – behandlig

När vi utsätts för en långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan vi till slut utveckla både fysiologiska, emotionella, kognitiva och beteendemässiga symtom på stress. Kroppen klarar oftast av att hantera olika typer av stressorer i livet så länge vi har möjlighet att återhämta oss från stressen. Utmattningssyndrom är den officiella diagnosen som används idag för att beskriva denna symtombild.

Författare

Leg. Psykolog Eva Silverberg

Vad är utmattningssyndrom?

När påfrestningarna blir för många och långvariga utan tillräcklig återhämtning för att balansera upp så kan kroppen till slut bli så pass trött att den inte orkar längre. Tidigare har det använts olika terminologier såsom utbrändhet och utmattningsdepression och på engelska brukar man kalla det för ”burnout”. Läs mer om utbrändhet.

Kraven i samhället har blivit allt högre och vi förväntas att tackla olika roller inom en rad olika livsdomäner – vi ska vara duktiga inom våra valda karriärer, närvarande som föräldrar, ta hand om våra kärleksrelationer, ha en aktiv fritid och samtidigt hinna med att upprätthålla sociala relationer och hänga med i samhällets utveckling.

Allt detta kräver energi och engagemang av oss. Utmattning är ett begrepp som har varit ganska omdebatterat tidigare och vissa hävdar att det är en produkt av sociala och kulturella normer snarare än en sjukdom med en definierbar sjukdomsbild.

Lär dig mer om våra psykologer

Våra psykologer är empatiska och erfarna när det gäller utmattning och stressyndrom. Läs mer om våra behandlare.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Julia L
Vasastan
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Angelica N
Södermalm
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Andrea Ö
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Symtom på utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom brukar komma med en mångfacetterad symtombild. Den utmattade personen får ofta både fysiska, kognitiva, känslomässiga och beteendemässiga symtom och tecken. Nedan följer några vanliga exempel på de vanligaste symtomen som en person med långvarig stress brukar känna av. Läs mer om stress.

  • Fysiska symtom. Sömnproblem (antingen svårt att somna eller tidiga uppvaknanden), huvudvärk, ont i magen, hjärtklappning, spänningar och värk, torr i munnen, sexuella problem som impotens eller minskad lust, yrsel, känna sig darrig eller fumlig
  • Kognitiva symtom. Att känna sig virrig, få overklighetskänslor, svårt att släppa tankar om jobb, svårt att prioritera, koncentrationssvårigheter, glömska, tunnelseende, ser ej möjligheter
  • Känslomässiga symtom. Ångest, oro, skuld, skam, känslomässigt utmattad, ledsen, irritation, ilska, gråtattacker, avsaknad av känslor
  • Beteenden. Effektiviserar, skyndar, äter för snabbt, slutar ta pauser, går omkring planlöst, gör saker flera gånger, kontrollerar, slutar lyssna, grälar, dövar med alkohol/droger, äter mycket mer eller mycket mindre

Test för utmattning

Här kan du göra ett test för utmattningsyndrom

Diagnos för utmattningssyndrom

Det finns vissa diagnoskriterier för utmattningssyndrom. Av de kriterier som betecknas med en bokstav bör samtliga vara uppfyllda.

A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.

C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

  1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
  2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
  3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet
  4. Sömnstörning
  5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
  6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).

F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. (källa: Utmattningssyndrom – Stressrelaterad psykisk ohälsa, Socialstyrelsen, 2003)

För att fastställa en diagnos utmattningssyndrom försöker man ta reda på när symtomen påbörjade, hur förloppet har ser ut samt vilka stressorer personen har i sitt liv. Om personen upplever stress- och utmattningssymtom men stressorerna har uppkommit ganska nyligen (mindre än sex månader sedan) så brukar man kalla detta för ”anpassningsstörning”.

Om stressorerna kvarstår och likaså symtombilden i en period över sex månader så brukar diagnosen utmattningssyndrom fastställas. Med det sagt behöver man inte vänta i ett halvår för att få hjälp! Det är viktigt att du som känner av symtom på stress helst agerar proaktivt, innan utmattningen är ett faktum.

Vissa personer har även större risk att drabbas av utmattning, framför allt de som har en tendens att oroa sig för saker eller som är perfektionistiskt lagda. Både oro och perfektionism gör att man lägger mer arbete på saker än vad som är nödvändigt, till exempel att man kontrollerar saker väldigt noga, har svårt att delegera uppgifter till andra eller att man lägger en hög ribba för sin egen prestation. Läs mer information om perfektionism.

Även personer med ADHD brukar ha större risk att drabbas eftersom ADHD-hjärnan ”går i gång” när den finner något som motiverar eller engagerar en – med risk att man kör för hårt och glömmer bort återhämtningen. När man försöker ställa en utmattningsdiagnos är det viktigt att kartlägga även annan komorbiditet, dvs. samsjuklighet.

Tips för att minska risken för utmattningssyndrom

Det absolut viktigaste rådet för att minimera risken för utmattningssyndrom är att vara proaktiv och agera i god tid. Kroppen brukar signalera när stressnivåerna har varit för höga för länge, och du kommer förmodligen känna av något eller några av de symtomen som beskrivits tidigare.

Din uppgift är att ta dessa signaler på allvar och försöka göra något åt situationen. Vi alla behöver återhämtning men alla återhämtar sig inte på samma sätt: vissa vill ha vila och lugn medan andra återhämtar sig med trädgårdsarbete, träning eller med att umgås med människor man trivs med.

Det är bara du som vet vad som laddar dina batterier. Sömnen är vår primära källa för återhämtning så prioritera gärna sömnen, optimalt ska en vuxen person sova 7-9 timmar per natt. Under sömnen återhämtar sig hjärnan och alla våra celler samt immunförsvaret blir starkare.

Behandling av utmattningssyndrom

Behandling av utmattningssyndrom kan innefatta både farmakologisk behandling och psykologisk behandling. Det kan vara hjälpsamt att få läkemedel för att kunna sova eller antidepressiv läkemedel. En fysioterapeut kan hjälpa en med att komma igång med motion och rörelse, framförallt om den utmattade har samtidig smärta. Olika typer av avslappnings- och andningsövningar kan också hjälpa kroppen att återhämta sig.

KBT vid utmattningssyndrom

Den psykologiska behandlingsformen som har visat sig vara effektiv vid utmattningssyndrom är kognitiv beteendeterapi, KBT. Det finns forskningsstöd för att både grupp-, individuell och internetbaserad kognitiv beteendeterapi mot stress och utmattning är verksamt. I behandlingen får du lära dig mer om stress och utmattning, få en förståelse för varför du har blivit utmattad, samt få verktyg och övningar i att både hitta vägen tillbaka från utmattning samt förebygga framtida återfall. Läs mer KBT terapi fungerar.

Tillsammans med psykologen jobbar ni med att hitta ett sätt att få din vardag att fungera igen, öka din återhämtning samt att förstå vilka ”livsregler” som eventuellt vidmakthåller din stress. Att även börja reflektera över sina värderingar kan vara hjälpsamt för att hitta ett nytt förhållningssätt till livet så att du kan hitta en bättre balans i livet framöver.

När bör man söka professionell hjälp?

Det är oftast mycket lättare att förebygga stress och utmattning än att komma tillbaka efter en utmattning. Har man ”gått in i väggen” rejält så kan det till och med ta flera år att känna sig fullt återställd. Därför bör du söka hjälp i tidigt skede om du upplever de symtom som beskrivits i denna artikel.

Att ta kroppens signaler på allvar kan hjälpa dig att förebygga en långvarig sjukskrivning och rehabiliteringsprocess, som kan vara både ekonomiskt och psykologiskt kostsamt. Om du vill ha rekommendationer om bästa psykolog och behandling för just dina behov är du välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal.

Utmattningssyndromets 3 faser

1. Förstadiet

I den första fasen upplever personen att det finns en obalans mellan de krav som ställs på en och ens förmåga att hantera dessa krav. Man kanske kämpar extra hårt för att klara av utmaningarna, på bekostnad av tillräcklig återhämtning.

När det finns tydliga belastande faktorer – stressorer – så brukar man kalla denna fas för anpassningsstörning, dvs. kroppen klarar inte av att anpassa sig till de förändrade kraven. Detta kan ses som ett förstadium till utmattning. Oftast redan här brukar man känna av de olika symtomen, men man kanske struntar i att lyssna och agera på dem, i förhoppning om att ”snart är det över”.

2. Fullt utvecklad utmattningssyndrom.

När tydliga, identifierbara stressor har funnits i minst ett halvår så börjar hjärnan/kroppen bli så pass trött att den vanliga återhämtningen inte längre räcker till, och man har utvecklat utmattningssyndrom. Många som drabbas brukar inte längre ”känna igen sig själva” då kroppen signalerar på olika sätt att den desperat behöver få vila och återhämta sig.

Man får symtom som man kanske aldrig tidigare känt av. Det är inte ovanligt att man tror att man drabbats av någon fysisk åkomma, och många söker hjälp inom vården för sina fysiska symtom, innan det väcks en misstanke om långvarig stress och utmattning. De vanligaste sökorsakerna brukar vara oförklarlig trötthet, magbesvär, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och olika smärttillstånd.

När man har blivit utmattad  behöver man först och främst återställa balansen mellan stress och återhämtning. Inte sällan behöver man bli sjukskriven för att få möjlighet till det. För den utmattade känns det ofta hjälpsamt att få stöd av omgivningen så att upplevelsen av krav minskas. När den mest akuta fasen är över så behöver man förmodligen även annan typ av hjälp för att komma i botten med varför man blivit utmattad. Sannolikt behövs det olika typer av insatser för att åstadkomma en livsstilsförändring.

3. Rehabiliteringsfasen

När man kommit över den mest akuta fasen av utmattningssyndrom och kroppen börjar successivt återhämta sig, brukar man även börja planera successiv återgång i arbetet. Har man tillgång till företagshälsovård så brukar detta ske i samspel med chefen och en rehabkoordinator, för att få hjälp och stöd i att anpassa arbetsuppgifterna och arbetsmängden till den nivå man klarar av. Läs mer om vår företagshälsovård.

Återhämtningstid vid utmattning

Hur lång tid det tar att bli återställd efter utmattningssyndrom beror mycket på hur allvarlig grad av utmattning man har haft. Vägen tillbaka är inte heller linjär utan den kan fluktuera kraftigt – ena dagen känner man sig ”som vanligt” igen och nästa dag kommer ett bakslag. En stor del av läkningsprocessen handlar om att acceptera att det tar den tid det tar, något som kan vara enormt frustrerande för många och i sig skapa mer stress.

Livet efter utmattningssyndromet

De flesta blir återställda efter utmattningssyndrom. Många upplever någon grad av symtom till och med flera år efter tillfrisknandet. Man blir oftast mer stresskänslig och man kan ha nedsatt kognitiv förmåga, ex. få svårt att göra flera saker samtidigt, sk. ”multitasking”. Vissa utvecklar en slags ”stressfobi” eftersom de blir rädda för att hamna i samma situation igen.

Om det man gjorde tidigare i livet ledde till utmattning så är det rimligt att tänka att det kommer krävas förändringar i ens sätt att leva och agera. Detta kan handla om att lära sig om sina behov av återhämtning eller att lära sig att säga nej till saker. Att ha varit med om en utmattning kan i bästa fall ses som ett nyttigt uppvaknande till att inse vad som egentligen är viktigt och värdefullt i livet.

Att vara närstående till någon som har utmattningssyndrom

Du som närstående kan underlätta för personen med utmattningssyndrom genom att stötta och hjälpa till med vardagsaktiviteter. Det är vanligt att den utmattade i den mest akuta fasen inte ens klarar av enkla vardagssysslor som att orka städa, diska eller fixa något ärende eftersom alla krav blir triggande. Detta kan såklart vara frustrerande om du till exempel bor med personen som är utmattad. Försök att vara accepterande och fråga personen vad hen skulle behöva hjälp med. Ofta räcker det att få höra att den närstående finns där för en och stöttar och avlastar vardagen så gott hen kan.

Kroniskt utmattningssyndrom

Många som har drabbats av utmattning någon gång i sitt liv löper tyvärr större risk för att drabbas igen vid ett senare tillfälle. Kroppen kommer att signalera om stress något tidigare än innan man blev utmattad för första gången.

Man kan tänka som så att kroppen egentligen vill skydda dig och därav kommer den ge ut stressignalerna lite tidigare och tydligare än förut. Har man varit utmattad vid flera omgångar i sitt liv kan en del av symtomen bli mer kroniska. Många med kognitiva symtom såsom sk. hjärntrötthet brukar känna att symtomatiken kvarstår, även flera år efter initial debut.

Skillnad mellan utmattningssyndrom och utbrändhet

Att vara ”utbränd” är något som förknippas med att bli utmattad på grund av belastningar i arbetslivet, men egentligen är utmattning och utbrändhet samma sak. Att ”gå in i väggen” är också ett uttryck som används lite slarvigt. Den korrekta terminologin som används idag är utmattningssyndrom.

Skillnad mellan hjärntrötthet och utmattningssyndrom

Med hjärntrötthet menas extrem mental trötthet. Man kan bli känna sig väldigt trött efter fokuserat kognitivt arbete och ha svårt att upprätthålla koncentration under längre perioder. Det tar ofta lång tid att återhämta sig från arbete som kräver tankens kraft. Hjärntrötthet kan vara ett symtom av utmattningssyndrom, men det finns även andra orsaker till hjärntrötthet, såsom skallskador eller sjukdomar som MS, demens eller Parkinsons. Alla som blir utmattade får inte hjärntrötthet utan detta kan variera från fall till fall.

Olika typer av påfrestningar i våra liv

Många känner stress och press i arbetslivet och i studierna. Man kanske har korta deadlines, otydlighet kring sina arbetsuppgifter eller helt enkelt för mycket att göra för att man ska mäkta med. Påfrestningar kan således ha med tempot eller pressen att göra – ofta i kombination. Kraven kan komma från arbetsgivaren men också från en själv, oftast finns det en koppling mellan osund perfektionism och utmattning.

Det som däremot ofta minskar upplevelsen av stress är graden av autonomi, dvs. hur mycket personen upplever att hen kan påverka sin situation. Utöver krav kring arbetsuppgifterna kan de sociala relationerna på arbetsplatsen skapa stress, om det till exempel förekommer mobbing eller social utfrysning.

Det är dock inte enbart kraven i arbets- och studielivet som kan göra oss utmattade, utan även privata stressorer kan orsaka utmattningssyndrom. Ofta handlar det om krav både i arbetslivet och privat. Om man till exempel har långvarig stress i arbetet och samtidigt har en utmanande situation i privatlivet så finns det inte möjlighet till tillräcklig återhämtning. Man kanske har små barn som inte sover om nätterna och håller en vaken, man går igenom en separation eller har en anhörig som man oroar sig för.

Även den som inte arbetar kan bli utmattad, om man exempelvis har varit arbetslös under en längre period eller behöver oroa sig för sin ekonomi av andra skäl. Ofta handlar det om den totala stressen – både arbetslivets stressorer och privata saker – i relation till återhämtningen som orsakar utmattning.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

Om du har hamnat i en situation som du känner att du inte klarar av själv, är det väldigt viktigt att få stöd och vägledning så snabbt som möjligt av en professionell psykolog som har både kompetens och erfarenhet av utmattning och utbrändhet. Kontakta oss idag för en inledande konsultation om hur vi kan hjälpa dig att må bättre och komma tillbaka till ett normalt liv.