• Svea KBT
• >
• Fakta
• >
• NPF
• >
• Stamning

Stamning

Stamning är en talstörning där talets rytm och flöde störs av upprepningar, pauser eller ofrivilliga ljud.

Vad är stamning?

Stamning är en talstörning som påverkar talets flöde och rytm.

Det innebär att talet störs av upprepningar av ljud eller stavelser, ofrivilliga pauser eller långa förlängningar av enskilda ljud. Personen som stammar vet i regel exakt vad hen vill säga, svårigheten ligger i själva talproduktionen.

Stamning drabbar ungefär 1–2 % av alla barn. Hos majoriteten försvinner stamningen spontant inom några år, men cirka 0,3–1 % av den vuxna befolkningen har kvarstående (persisterande) stamning.

Stamning är cirka 3–4 gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

Symtom vid stamning

Vanligt förekommande symtom vid stamning är:

• Svårigheter med att inleda ett ord, fras eller mening
• Felaktigt uttala stavelser i ord
• Repetera ljud eller stavelser
• Uppbrutet tal eller pauser i uttalet
• Tillägg av utfyllnadsord om svårigheter med att producera nästkommande ord
• Fysisk inverkan på svårigheten med att producera tal, som att spänna eller vrida på halsen eller överkroppen
• Ångest kopplat till att prata med eller inför andra
• Svårigheter eller problematik med att effektivt kommunicera
• Att byta plats på ord eller stavelser

3 typer av stamning

1. Utvecklingsrelaterad stamning: Debuterar vanligen mellan 2 och 5 års ålder och upphör spontant hos majoriteten av barnen, ofta innan eller under skolåldern. Detta är den vanligaste formen.
2. Förvärvad (neurogen) stamning: Uppstår till följd av neurologisk skada, exempelvis stroke, traumatisk hjärnskada eller neurodegenerativ sjukdom. Stamningen beror på en störd signalering mellan hjärnans talcentrum och de muskler som producerar tal.
3. Psykogen stamning som innebär att stamningen är ett resultat av exempelvis emotionellt trauma.
   

Varför uppstår stamning?

Den exakta orsaken till stamning är inte fastställd, men forskning pekar på att flera faktorer samverkar:

Genetik: Stamning är delvis ärftligt. Risken är högre för personer med en nära släkting som stammar.

Hjärnans struktur och funktion: Studier med hjärnavbildning visar skillnader i de områden som styr talproduktion och språkbearbetning – framför allt i vänster hemisfär (Brocas område) och kopplingarna mellan motorisk planering och hörsel.

Neurologiska faktorer: Vid förvärvad (neurogen) stamning är orsaken en specifik skada efter t.ex. stroke eller hjärntrauma.

Psykologiska och miljömässiga utlösare: Stamning orsakas inte av ångest eller dålig uppfostran. Däremot kan stress, höga krav på språk i tidig ålder eller traumatiska händelser förvärra eller utlösa stamning hos någon med underliggande sårbarhet.

Kön: Stamning är 3–4 gånger vanligare hos pojkar/män än hos flickor/kvinnor, särskilt vid persisterande stamning.

Det är viktigt att betona att stamning inte är ett uttryck för låg intelligens, dålig uppfostran eller psykiska problem.

Stamning hos barn

Stamning hos barn debuterar oftast mellan 2 och 5 års ålder, i samband med att språkutvecklingen tar fart. Det kan ses som en naturlig del av att lära sig prata.

För ungefär 4 av 5 barn försvinner stamningen spontant inom några år. Hos resterande blir den persisterande, det vill säga kvarstår upp i skolåldern och vuxen ålder.

Enligt Rikshandboken för barnhälsovård bör remiss till logoped skickas om något av följande stämmer:

• Föräldrar eller förskolepersonal har uppmärksammat stamning
• Barnet verkar vara besvärat av stamningen
• Barnet kämpar med orden
• Stamningen har förändrats över tid – barnet stammar oftare, har fler upprepningar eller kraftigare avbrott eller förlängningar

Stamning hos vuxna

Det är ovanligt men möjligt att börja stamma som vuxen. Det kallas plötslig eller debuterad vuxenstamning och har oftast en av två orsaker:

• Neurogen stamning efter stroke, traumatisk hjärnskada eller neurodegenerativ sjukdom.
• Psykogen stamning efter ett emotionellt trauma, en akut stressituation eller annan psykisk påfrestning.

Vid plötslig stamning hos en vuxen som inte tidigare stammat bör en läkare alltid kontaktas för att utesluta neurologisk orsak.

Tips för den som stammar

Det är viktigt att komma ihåg att stamning är en medicinsk diagnos och således är något man inte rår för.

• Träna i trygg miljö först: Öva på det du vill säga med någon du litar på.
• Sänk tempot: Långsammare tal ger talmuskulaturen mer tid och minskar ofta stamning.
• Andning före tal: Andas in lugnt innan du börjar prata.
• Undvik inte: Att aktivt undvika ord eller situationer förstärker ofta talångesten på sikt.
• Sök professionell hjälp om stamningen påverkar arbete, studier eller självkänsla.

Tips när någon annan stammar

Det är inte ovanligt att negativa känslor som ångest kan väckas hos en person som stammar.

Det är därför viktigt att man som åhörare visar förståelse för att minska risken för att personen som stammar blir stressad eller osäker:

• Behåll ögonkontakt och visa att du lyssnar.
• Avbryt inte och avsluta inte personens meningar.
• Ge tid – stressa inte fram svar.
• Reagera på vad personen säger, inte på hur det sägs.
• Undvik råd som ”andas djupt” eller ”ta det lugnt” – det upplevs oftast som nedlåtande.

Behandling av stamning

Det finns inget “botemedel” för stamning men det finns olika insatser som har länkats till en reduktion i symtomen.

Det finns ingen medicin som behandlar stamning, men medicin som behandlar en möjlig samtidig depression eller ångest kan sättas in och kan indirekt hjälpa till med att lindra yttringen av symtomen.

Sätt att behandla stamning är:

• Talträning av en logoped där man lär sig att känna sitt tal och vad som kan göras för att minska sina symtom på stamningen.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT) av en terapeut där skam eller ångest inför sociala interaktioner kan bearbetas för att minimera stressen kopplat till sitt tal samt att bygga upp sin potentiellt påverkade självkänsla.
• Deltagande i stödgrupper där man får träffa andra som lider av liknande problem och finna stöd i varandra.
• Elektroniska hjälpmedel som hjälper till att sakta ner talet.
• Interventioner mellan barn och föräldrar där föräldern genom att vara inlyssnande och närvarande kan bygga upp barnets självförtroende i sociala situationer.

När bör du söka hjälp?

Du bör söka hjälp om:

• Du vill ha verktyg för att hantera situationer där talet hakar upp sig
• Stamningen påverkar arbete, studier eller sociala situationer
• Stamningen orsakar talångest, skam eller undvikande av att prata
• Ditt barn har stammat i mer än sex månader utan att det avtar
• Stamningen debuterar plötsligt hos dig som vuxen (kontakta läkare först för neurologisk bedömning)

Vanliga frågor om stamning

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

Vi på Svea KBT har utbildade terapeuter som kan hjälpa dig att stärka din självkänsla och tillsammans utforska individuella tekniker för att linda din yttring av symtomen. Du är välkommen att söka dig till oss med dina funderingar.

Referenser

Cleveland Clinic. (2022). Stuttering: what it is, causes, treatment & types. Cleveland Clinic.

Stuttering: What It Is, Causes, Treatment & Types (clevelandclinic.org)

Johns Hopkins. (Hämtad 240128). Stuttering in Children. Johns Hopkins medicine. Stuttering      in Children | Johns Hopkins Medicine

Mayo Clinic. (2021). Stuttering – diagnosis and treatment. Mayo Clinic. https://www. mayoclinic.org/diseases-conditions/stuttering/diagnosis-treatment/drc-20353577 

National Institute on Deafness and Other Communication Disorders. (2016). What is stuttering? Diagnosis & Treatment. National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD). What Is Stuttering? Diagnosis & Treatment | NIDCD (nih.gov)