Flyktbeteende

Psykolog Matilda Forsberg

Författare

Psykolog Matilda Forsberg

Matilda Forsberg arbetar på vår mottagning i Brunnsparken i Göteborg. Hon har examen från psykologprogrammet på Karlstads universitet med inriktning KBT terapi.

Vad är ett flyktbeteende?

Ett flyktbeteende innebär att fly ifrån eller undvika situationer som väcker ångest eller obehag. Flyktbeteende är på sätt och vis en naturlig reaktion eftersom vi vid rädsla och ångest instinktivt vill bort från det som väckt obehaget och ta oss till trygghet. Problemet är att hjärnan inte alltid kan särskilja på verkliga och upplevda hot vilket kan resultera i att vi flyr eller undviker situationer som vi egentligen vill eller behöver vara i.

Exempel på vanliga flyktbeteenden

Ibland är det yttre situationer som vi vill fly ifrån, men ibland kan det vara våra egna tankar eller känslor som känns svåra att stå ut med. Det finns olika sätt att undvika och fly från det som är jobbigt:

1. Att fysiskt avlägsna sig från en situation

När vi redan befinner oss i en situation som börjar väcka obehag kan ett flyktbeteende vara att gå därifrån. Exempelvis att gå ut från ett jobbmöte, gå av en buss eller lämna rummet vid en diskussion.

2. Att undvika vissa situationer

Ibland har vi en föreställning om vilka situationer som kan väcka ångest eller obehag redan innan vi befinner oss i dem och därför tar till flykbeteendet att helt och hållet undvika att hamna i situationen. Detta kan bero på att en liknande situation vi tidigare befunnit oss i väckt ångest eller att tanken på att utsätta oss för situationen väcker ångest och att vi därmed hellre låter bli. Exempelvis att stanna hemma från ett socialt sammanhang, inte gå till skolan när det är muntlig redovisning eller skjuta upp att söka jobb.

3. Att mentalt distansera sig

Vissa situationer kan vara svåra att rent fysiskt undvika vilket kan leda till flykbeteendet att försöka distansera eller distrahera sig mentalt från det som väcker ångest, alltså att inte fullt ut tillåta sig att uppleva sina tankar och känslor. Det kan till exempel vara att titta på en serie för att distrahera sig från orostankar, att dricka alkohol för att undvika jobbiga känslor eller att förminska/bortförklara något som hänt.

Våra psykologer stöttar och hjälper

Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa dig att övervinna ett missbruk

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Julia L
Vasastan
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Angelica N
Södermalm
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Andrea Ö
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Är flyktbeteende en diagnos?

Flyktbeteende är ingen diagnos eller psykisk sjukdom i sig och är något som de allra flesta människor gör i någon mån. Flyktbeteende är dock en vanlig del av många olika psykiska besvär och diagnoser och sker då ofta i en utsträckning som blir problematisk.

Det är till exempel vanligt vid depression och bipolär sjukdom, EIPS, olika ångestdiagnoser samt ADHD. Vid psykiska besvär lider man ofta av tankar och känslor som är svåra att hantera, undvikande blir då ofta ett sätt att försöka kontrollera dessa och en konsekvens av brist på andra, mer funktionella strategier. I de fall man exempelvis tar till alkohol eller spel för att fly från sina känslor kan flyktbeteendet i allvarligare fall utvecklas till missbruk.

Flyktbeteenden i relationer

Att använda sig av flyktbeteenden i relationer kan ge negativa konsekvenser på relationen. Relationer är något som på olika sätt kan väcka starka känslor hos oss, både positiva och negativa, vilket kan leda till många känsliga situationer som man inte alltid vet hur man ska hantera. Det är vanligt att ta till flyktbeteenden om man är rädd att bli sårad eller såra någon annan. Ibland har man tidigare erfarenheter av att exempelvis ha blivit sårad som kan göra att man har svårt att möta vissa situationer i en relation. Läs om relationer

Vanliga flyktbeteenden i relationer

  •  Inte gå på dejt av rädsla att bli avvisad,
  • Lämna en relation innan man hinner få för starka känslor för att minska risken att bli sårad,
  •  Gå ut ur rummet vid en konflikt för att inte känna dig anklagad,
  • Undvika att ta upp något med sin partner för att inte riskera att uppröra den andre.

Att använda flyktbeteende i relationer kan leda till att man trycker andra ifrån sig vilket kan hindra en från att skapa djupa, långvariga relationer. Det kan också leda till kommunikationssvårigheter eller konflikter och riskerar i det långa loppet att såra och skada mer.

Vad får flyktbeteende för konsekvenser?

Flyktbeteende innebär ofta på kort sikt att ångesten dämpas, man kan känna sig lättad eller lite lugnare. Detta beror på att man flytt från eller undvikit det som väckt obehaget. På lång sikt leder flyktbeteende ofta till mer negativa konsekvenser.

Det kan ge direkta konsekvenser på exempelvis arbete, skolresultat, relationer eller livskvalité när vi inte engagerar oss i sådant som vi faktiskt behöver och vill kunna göra. Att försöka fly från sina känslor är endast en kortsiktig lösning och leder till att vi hindras från att lära oss mer hjälpsamma känsloregleringsstrategier. Dessutom lär vi oss att de situationer, känslor eller tankar vi flyr från faktiskt är farliga och något vi i framtiden också behöver undvika.

Flyktbeteendena hindrar oss från att få den informationen och de erfarenheter som motbevisar våra negativa antaganden. Ibland får vi också ökad ångest eller blir besvikna på oss själva för att vi flyr från något istället för att hantera det mer konstruktivt. Det blir som en ond cirkel och i det långa loppet leder flyktbeteenden till att psykiska besvär vidmakthålls och förvärras, vi begränsar oss allt mer och blir rädda för allt fler situationer.

Hur slutar man med ett flyktbeteende?

Att sluta med sitt flyktbeteende innebär att närma sig det som är obehagligt, lära sig stå ut och välja ett beteende som är hjälpsamt för sig på lång sikt trots att det innebär ökad ångest på kort sikt. För att kunna göra detta är det viktigt att först förstå sina flyktbeteenden, vilka situationer man vill fly från, vilken funktion ens eget undvikande har och vilka konsekvenser det leder till.

Det finns olika typer av terapier som kan vara hjälpsamma mot flyktbeteende. Till exempel PDT, KBT eller ACT. Inom PDT får man vanligen öka din insikt om sig själv och varför man fungerar som man gör baserat på tisigare erfarenheter. Man kan också få hjälp att komma i kontakt med undantryckta känslor och lära sig ta itu med dem. Läs mer om PDT här:

I en KBT behandling kan man få lära sig mer om din problematik, varför den upprätthålls och hur den tar sig i uttryck för just sig. Inom KBT jobbar man utifrån teorin om att beteenden, tankar och känslor hänger ihop och påverkar varandra.

Genom att förändra sina beteenden är det troligt att även tankar och känslor kommer förändras. Man får öva på att ändra sina flyktbeteenden till mer hjälpsamma beteenden. Detta kan ske genom beteendeexperiment, att prova ett visst beteende och se om det faktiskt fick det resultat som man trott. Det kan också ske genom exponering, att stegvis få närma sig de situationer som väcker obehag.

Om en fobi är grunden till sina flyktbeteenden är KBT med exponering den metod som har mest forskningsstöd vad gäller effektivitet. I en KBT behandling kan det också ingå andra komponenter så som att lära sig styra sin uppmärksamhet till det som är funktionellt samt strategier för att hantera oro och ältande. Läs mer om KBT här:

I en behandling med ACT får man hjälp att bli medveten om och acceptera de förutsättningar, tankar och känslor man har utan att värdera eller döma dem. Man får utforska vad som är viktigt för sig i livet och hur man kan leva ett liv som tar sig i den riktningen i stället att ägna sig åt flyktbeteenden som begränsar och hindrar sig. Läs mer om ACT här:

Hur kan SveaKBT hjälpa sig som upplever att man flyr från sina känslor?

Svea KBT har många psykologer som är kunniga inom flyktbeteende och känslohantering. Man är varmt välkommen att kontakta oss för rekommendation om behandlingsmetod eller psykolog för just sina behov.