Förlossningsdepression – symtom – orsaker – behandling

Förlossningsdepression (postpartumdepression) är en form av depression som drabbar 1 av 7 kvinnor i samband med att de föder barn. I den här artikeln berättar vi mer om orsaker, symtom och behandling vid förlossningsdepression samt ger dig tips på hur du själv kan minska dina symtom.

Författare: Ebba Oscarsson.
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.

Vad är förlossningsdepression?

Det är fullkomligt normalt att känna sig trött efter att ha varit gravid och fött barn. Det kan medföra många olika känslor att bli förälder; från spänning och glädje till rädsla och ångest. Det kan finnas oro över ansvaret som följer med den nya rollen som förälder och rädsla över att inte vara en tillräckligt bra förälder. Men om man känner sig ovanligt trött och nedstämd under en längre tid, kan det handla om en depression. Vissa nyblivna mammor upplever en allvarlig och långvarig form av förlossningsdepression som kallas för postpartumdepression (PPD).

Depressionen innebär intensiva symptom nästan varje dag som håller i sig under en längre tid. Förlossningsdepression kan leda till att man känner sig nedstämd, sorgsen och ångestfylld. Framför allt är det tungt att inte känna den lycka över barnet som man förväntas göra. Många föräldrar har verkligen längtat efter sitt barn men kan känna skam och sorg över att inte uppleva den stora lyckan väl i stunden. Det är viktigt att söka stöd och hjälp om man misstänker att man är deprimerad efter man fått barn.  
Mer information om nedstämdhet.

Vad är baby blues?

Många kvinnor upplever “baby blues” cirka två till tre dagar efter förlossning. Det kallas även för tredagarsgråten. Till följd av hormonförändringar i kroppen kan man känna sig ledsen, ångestfylld och gråtmild. Det är vanligt att många grubblar och känner oro inför föräldraskapet. Vissa upplever till och med tvivel om man ens ville ha barn, oro över att man inte ska klara av att ta hand om barnet eller rädsla över att man ska göra illa det. Upplevelsen av baby blues kan skilja sig åt, även hur länge den sitter i. Vissa upplever endast baby blues för några timmar, men för andra kan det ta flera veckor för andra innan det går över. 

Vad är skillnaden mellan baby blues och förlossningsdepression?

Vad som skiljer baby blues från en förlossningsdepression är att den är mildare och ofta går över av sig själv efter en tid. Förlossningsdepression är mer ihållande, intensiv, allvarligare och pågår under en längre tid. Ibland kan depressionen uppstå flera månader efter att barnet fötts vilket kan göra det svårt att koppla det till förlossningen.

Läs mer om våra psykologer

Våra psykologer har lång erfarenhet att hjälpa den som drabbats av postpartumdepression PPT. Här kan du läsa mer om varje psykolog.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Möjliga orsaker till förlossningsdepression

Ofta finns det flera bakomliggande faktorer bakom en förlossningsdepression som kan vara både psykiska och fysiska i sin natur. Här listar vi några av de vanligaste orsakerna:  

  • En förändring av hormonnivåerna efter förlossningen

Hormonella förändringar bidrar till humörsvängningar, högre sårbarhet och svårigheter att hantera stress. Det kan även göra så att det känns svårare att bemöta ångest och att man blir emotionellt instabil. Ytterligare kan hormonerna orsaka svårigheter med sömn, värk i rygg och mage, illamående, förstoppning och andra besvär. Hormoner har en direkt inverkan på måendet.

  • Tidigare erfarenhet av ångest eller depression

Tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa såsom depression, ångest eller annan mental sjukdom kan vara en risk för att vidareutveckla en förlossningsdepression. Om man inte blivit fullständigt behandlad från en tidigare depression ökar också risken. Man kan vara orolig över barnets mående och om man själv kommer må tillräckligt bra för att ta hand om barnet. Erfarenheter av en ätstörning kan öka risken för en förlossningsdepression. Det kan orsaka en hel del stress och ångest över att förändras i kroppen under graviditeten. Läs mer om depression.

  • En svår graviditet eller förlossning

En graviditet innebär en stor förändring i kroppen både vad gäller fysiskt och psykiskt. För många är det påfrestande att vara gravid på grund av sömnbrist, stress och hormonella förändringar i kroppen. Dock påverkas alla olika under graviditeten; vissa mår illa i stort sett hela graviditeten och andra påverkas inte i lika stor omfattning. En del kvinnor genomgår en mycket svår graviditet som tär på psyket vilket kan orsaka en förlossningsdepression. En svår förlossning kan bero på att värkarna drar ut på tiden eller försvagade hjärtljud hos barnet som leder till kejsarsnitt. Att må dåligt under graviditeten kan minska glädjen eller förväntningarna av att få barn.

  • Sömnbrist

En lång tid av sömnbrist under graviditeten tar på krafterna och kan dessutom vara en bidragande orsak till depression. När man får för lite sömn och vila påverkar det kroppens förmåga att återhämta sig. Dessutom påverkar för lite sömn humöret negativt. Det blir svårare att kontrollera sina känslor om man är trött.

  • Stress över att hantera nya livsförändringar

Att bli förälder innebär för de flesta stora förändringar i livet. Man bär med sig olika förväntningar på hur det kommer bli att få ett barn. Det innebär också att man kan bli besviken om det inte blir eller känns som man tänkt sig. Det kan vara svårt att föreställa sig hur livet kommer att se ut framöver, framför allt om man inte har barn sedan tidigare. Därmed kan det kännas mycket överväldigande och svårt att skapa nya fungerande rutiner.

  • Oplanerad eller oönskad graviditet

En oplanerad eller oönskad graviditet kan vara både chockerande och stressande, Framför allt kan det orsaka en rad olika känslor eftersom det innebär en stor omställning i livet. Vid ekonomiska svårigheter tillkommer ytterligare stress. Kanske är man ensamstående, blir lämnad ensam under graviditeten eller fortfarande är ambivalent kring valet att skaffa barn. Om livet inte blivit som man tänkt sig kan det vara svårt att finna sig i den nya situationen och att man plågas av negativa känslor samt tankar.

  • Bristande socialt stöd

Socialt stöd är enormt viktigt för vårt psykiska mående. Framför allt vid stora livsförändringar såsom graviditet kan det sociala stödet vara extra viktigt. Det är mer eller mindre påfrestande att vara gravid och människor i omgivningen kan komma att betyda väldigt mycket. Ibland kan man exempelvis behöva hjälp med praktiska saker i hemmet och emellanåt behöva någon som lyssnar och stöttar en. Vänner och familj finns där för att lyfta en när saker känns svårt. Om man inte har något socialt nätverk eller ett bristande sådant, kan man bli deprimerad till följd av den stress och påfrestningar som kan komma.

Hur vanligt är det med förlossningsdepression?

Upp till en av sju kvinnor upplever postpartumdepression (PPD).

Diagnoskriterier för förlossningsdepression

Kriterierna för att diagnostiseras med en förlossningsdepression är att man ska ha en sänkt sinnesstämning, förlust av intresse och glädje, samt brist på energi. Dessa symptom ska ha pågått i minst två veckor.

Test för förlossningsdepression

Som nybliven mamma erbjuds man att fylla i ett formulär som kallas för Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Det är en självskattningsskala för att upptäcka ifall man skulle lida av en depression. Det gör man på barnavårdscentralen eller via hembesök när barnet är sex till åtta veckor gammalt. Dock utförs det alltid med personal inom hälsovården som har erfarenhet och kompetens av att administrera skalan.

När man fått fylla i skalan får man med EPDS som utgångspunkt, diskutera med en sjuksköterska från ett barnhälsovårdsteam. Däremot räcker inte formuläret för att kunna klargöra vare sig man lider av en förlossningsdepression eller inte. Syftet med EPDS är mer att bidra till övrig bedömning man gör för depression.

13 vanliga symtom vid förlossningsdepression

Här listar vi några av de vanligaste symtomen som förekommer vid postpartumdepression.

Nedstämdhet

Vid en förlossningsdepression kan man känna sig mer låg än vanligt. Det kan yttra sig känslomässigt; att man är mer ledsen, gråtmild eller irriterad. När man är nedstämd kan man tappa hoppet, glädjen och intresset för saker och ting. Detta känns mycket tungt.

Sorgsenhet

När man är deprimerad är det vanligt att man har lättare till tårar. Ibland kan man brista ut i gråt utan att egentligen veta varför. Man bär på en stor tomhet och sorgsenhet som håller i sig. Det känns dystert och kan göra ont inuti kroppen.

Svårt att finna glädje

Saker som vanligtvis brukar vara glädjefyllda upplevs inte så längre. Det bidrar till att man inte har samma lust till att hitta på saker. Du upplever dig mer likgiltig och har svårare att finna glädje samt skratta. Vid depression tenderar man att isolera sig mer. Att sluta med aktiviteter förvärrar oftast dock symtomen.

Ångest och oro

Ångest och oro yttrar sig ofta fysiskt genom att man får ont i huvud, mage eller rygg. Man kan uppleva ett obehagligt tryck i bröstet, hjärtklappning och illamående. Orostankarna kan upplevas vara utom sin egen kontroll; orostankarna byts hela tiden ut mot nya. Ångesten är som ett hot i kroppen och kan bidra till att du blir mer obeslutsam och okoncentrerad. Mer information om ångest.

Förändrad aptit

Att man inte upplever sig ha någorlunda aptit, eller tvärtom, att man vill äta mer än vanligt kan vara symptom på depression. Det kan göra så att man går ner eller upp i vikt.

Trötthet och brist på energi

Det är påfrestande att vara deprimerad. Att bära på mycket tankar och känslor är utmattande.  Det bidrar till en inre stress och sätter kroppen i ett hotande läge. Trötthet är ofta ett tecken på att kroppen varit stressad länge. Därför upplever människor som är deprimerade ofta att de är konstant trötta och inte blir riktigt utvilade. En del kan vilja sova för mycket och till och med ha svårt att ta sig upp ur sängen. Det bidrar till att man blir orkeslös och har varken ork eller lust till att hitta på saker eller träffa vänner.

Skuldkänslor

Vid depression är det vanligt att känna obefogade skuldkänslor. Det är lätt att bli självkritisk när man mår dåligt och klandrar sig själv för att man inte mår som vanligt. Att inte känna sig som sig själv är obehagligt. Många upplever därmed en lägre självkänsla och självförtroende vilket gör att man plågas av självtvivel och negativa tankar. Dessutom kan man ha skuldkänslor över oförmågan till att känna glädje över barnet i stunden, eller att man inte orkar höra av sig till vänner och familj.

Irritabilitet eller ilska

Humörsvängningar är mycket vanligt om man lider av en depression. Det kan göra dig känslig för saker i omgivningen och bidra till att man lättare får ilske utbrott.

Känslor av hopplöshet

Om man varit nedstämd länge kan det kännas svårt, om inte omöjligt att någonsin må bra igen. Livet känns grått. Det gör helt enkelt att man kan tappa hoppet. Dagarna präglas av likgiltighet och det mesta känns meningslöst.

Koncentrationssvårigheter

Depressionen påverkar tillvaron negativt och hindrar en från att leva här och nu. Fler intryck blir störande och tar ens fokus. Man blir därmed lättare distraherad och har svårt att koncentrera sig. Det kan bland annat ha en negativ inverkan på det sociala samspelet, minnesförmågan och förmågan till att ta beslut.

Självmordstankar

Vid svårare depressioner kan det finns tankar på att ta sitt liv. När livet känns hopplöst kan man börja fundera på om det verkligen är värt att leva. Det kan gå så långt så att tanken på att avsluta sitt liv tycks vara den enda utvägen från lidandet. Viktigt att poängtera är att självmordstankar inte syns på utsidan. Tecken på självmordstankar bör alltid tas på största allvar. Det finns professionell hjälp att få och det är viktigt att agera om någon anhörig uttrycker tankar om att ta sitt liv.

Rädsla om att skada sig själv eller barnet

Vissa människor kan drabbas av tvångstankar om att skada sig själv eller barnet. Även om man inte skulle göra det i praktiken är det obehagligt att bära runt på sådana tankar. Det orsakar ett mentalt lidande. Om du upplever sådana här känslor måste du söka akut hjälp.

Svårt att knyta an till ditt barn

Att skapa en trygg anknytning är viktigt för att barnet ska utveckla en sund erfarenhet av relationer. Den första tiden är framför allt viktig. Om man själv mår dåligt psykiskt och har svårt att ta hand om sig själv kan det utgöra ett hinder för att tillgodose sitt barns behov. Vid depression kanske man inte orkar eller kan finnas där för barnet som man vanligtvis skulle. Om man inte mår tillräckligt bra är det även svårt att finna samma glädje, lycka och kärlek till barnet. Detta kan uttrycks genom att lättare blir rött på när barnet skriker eller stressad över hur man ska ta hand om det.

Hur länge brukar man ha en förlossningsdepression?

Hur länge depressionen håller i sig kan variera, allt från några veckor till flera månader.

Vad är en förlossningspsykos?

I vissa fall kan förlossningen trigga en psykos, även kallad postpartumpsykos. Det drabbar väldigt få kvinnor och är sällsynt. Psykosen inträffar vanligtvis inom 48–72 timmar efter förlossningen. Riskfaktorer för att drabbas av postpartumpsykos är ifall man har en bipolär sjukdom eller om det är ärftligt. Vanliga symptom vid postpartumpsykos är snabba växlingar i stämningsläget, sömnproblem och psykotiska symptom såsom vanföreställningar eller hallucinationer. Även ångest, förvirring och stark oro förekommer vanligen.

Vissa människor upplever självmordsimpulser och ibland även aggressiva impulser riktade mot barnet. Ytterligare symptom kan vara om man till exempel tycker sig höra röster och ljud som ingen annan hör. Förlossningspsykos eller postpartumpsykos är ett akut medicinskt tillstånd. Det är viktigt att söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.  Ibland kan läkemedel och elektrokonvulsiv behandling (ECT) komma att vara aktuellt.

Skillnaden på förlossningsrädsla och förlossningsdepression

En förlossning kan kännas läskig på många olika sätt. Om man fött barn tidigare och haft en negativ upplevelse, kan det bidra till en rädsla för att föda barn igen. Vid en första förlossning kan man vara orolig ifall det ska göra mycket ont eller att något ska gå snett. En del är rädda att barnet kommer skadas vid förlossning eller inte vara friskt. Andra upplever rädsla av att tappa kontrollen över sin kropp och att kroppen inte kommer bli helt som förr.

Allmänt så kan man vara rädd för att vårdas på sjukhus eller sprutor, framför allt om man har negativa erfarenheter av det. En mycket stor rädsla för förlossning påverkar det psykologiska välbefinnandet och kan störa ens funktion i vardagen. Skillnaden mellan förlossningsrädsla och förlossningsdepression är att en förlossningsdepression är mer intensiv och att den håller i sig under en längre period.

En förlossningsdepression innebär djupverkande känslor av hopplöshet, tomhet och sorgsenhet. Förlossningsrädsla baseras mer på rädslor man inte alltid kan påverka. Dock har både en förlossningsrädsla och en förlossningsdepression en markant påverkan på ens psykiska mående och sin upplevelse av graviditeten. Dessutom kan förlossningsrädsla och förlossningsdepression uppstå tillsammans.

Förlossningsdepression hos män

Det är inte bara mamman till barnet som kan drabbas av förlossningsdepression vilket man kan tro. Även partners, andra närstående och adoptivföräldrar kan drabbas av detta. Det är en stor omställning i livet att bli förälder. Likaväl för kvinnan som fött barnet, kan det kännas överväldigande för mannen som också befinner sig i en ny situation. Fler kvinnor tenderar att söka vård, men mäns psykiska ohälsa är minst lika viktig.

Faktum är att det är ett stort mörkertal för män med depression. Flera män väntar länge innan de söker hjälp. Kanske bagatelliserar de symptomen eller viftar gärna bort dem. Om man generaliserar är det mer tabubelagt kring män att prata öppet om psykisk ohälsa. Det är heller inte lika socialt accepterat att visa sig svag eller ledsen. Män pratar därav inte på samma sak som kvinnor om ångest och depression. Snarare pratar män vanligtvis om sitt mående i termer som stress. Symptomen yttrar sig inte alltid heller på samma sätt hos kvinnor som hos män.

Många män med förlossningsdepression blir lättirriterade, frustrerade och tenderar att använda flyktbeteenden såsom att dricka eller att arbeta mer. De hanterar därmed depressionen genom att göra andra saker för att slippa de negativa tankarna och känslorna. Gemensamt är att man blir mer trött, nedstämd och upplever känslor av hopplöshet. Man tappar intresset och lusten för sådant man brukar tycka är kul. Det finns en tendens att bli mer inåtvänd och inte finna samma lust av att träffa vänner och umgås.

En förlossningsdepression påverkar hela familjen. Det kan framför allt gå ut över partnern och vardagen man har tillsammans. I vissa fall kan det vara bra att gå i någon form av par-eller familjeterapi för att ta sig igenom en svår period tillsammans.

Behandling av förlossningsdepression

KBT – Vid Kognitiv beteendeterapi (KBT) fokuserar man på att vara här och nu. Det är en evidensbaserad terapiform som visat sig effektiv för problem som depression. Med KBT kan man lära sig att identifiera de negativa mönster man upprätthåller. I behandlingen får man lära sig verktyg för att bemöta negativa och svåra känslor och tankar. Det bidrar till att man utvecklar nya sätt att tänka och handla på. Det görs både med hjälp av samtal och praktiska övningar. Våra tankar, känslor och beteenden samverkar. Vid katastrofala tankar lär man sig att stå ut i dessa och att i stället tänka mer realistiskt. Vanligt förekommande är hemuppgifter där man får öva sig i vardagen på att tänka och agera på nya sätt. Det gör att man övar upp användbara förhållningssätt till framtiden. Läs mer om KBT behandling.

IPT – Vid interpersonell psykoterapi (IPT) läggs fokus på sociala relationer och dess inverkan på individen. Psykologisk stress kan orsaka problem i relationer, och tvärtom; problematiska relationer kan orsaka hög stress. Denna terapiform har visat sig vara lämplig för att bearbeta svåra perioder och nya faser i livet, såsom vid graviditet och rollen som nybliven förälder. Mer information om IPT.

Medicinering – Antidepressiva läkemedel är mycket vanligt vid behandling av depression. Syftet med antidepressiva är att öka signalsubstanser i hjärnan som påverkar våra känslor. Det kan göra så att tillvaron känns lättare och används vanligen i samband med någon form av psykoterapi. Det finns läkemedel som inte påverkar barnet oavsett om man är gravid eller ammar. Detta kan man få hjälp av en läkare med.
Träffa en psykolog i Stockholm.
Träffa en psykolog i Göteborg.
Träffa en psykolog i Uppsala.

5 tips för att minska din förlossningsdepression

1. Ta stöd från vänner och familj

Det är viktigt att ta stöd och hjälp från människor i sin omgivning. Det sociala stödet är viktigt för det psykiska måendet. Det kan vara tryggt att känna att du inte är ensam trots att du mår väldigt dåligt. Våga be om hjälp vad gäller praktiska saker, sysslor och annat. Det kan vara bra att bli avlastad och minska stressen.

2. Fysisk aktivitet och frisk luft.

Regelbunden fysisk aktivitet har en positiv inverkan på måendet. Försök göra mer utav någon aktivitet du mår bra av och tycker är kul. Förhoppningsvis kommer det känns värt efteråt. Prova exempelvis att utföra hemmaträning eller yoga. Det är även bra att komma ut i den friska luften under dagtid för att må bättre.

3. Prioritera din sömn och vila.

Vila och sömn är mycket viktigt för hälsan. Som nybliven förälder kan man ha svårt att sova och man kanske inte fått sovit bra under en längre tid. Försök att skapa tydliga sömnrutiner, passa på och sov när barnet sover och låt dig själva slappna av. Prova avslappningsövningar, yoga eller meditation för att koppla av och varva ned lättare.

4. Gå med i en stödgrupp

Ta kontakt med en stödgrupp där du kan möta andra människor i liknande situationer. Det tar tid att hitta fungerande rutiner och metoder som förälder. Därför kan det vara skönt att träffa andra föräldrar för att diskutera föräldraskapet och ge varandra tips och råd. Det kan även vara meningsfullt att finna en gemenskap och veta att man inte är ensam.

5. Ta hand om dig själv

Glöm inte bort dig själv! Som nybliven förälder är allt fokus på det nyfödda barnet. Men det är viktigt att inte tappa bort sig själv. Hitta de små stunderna när du har möjlighet och ta vara på dem. Se till att du får egentid och låt andra vara barnvakt. Ta hand om dig själv genom att unna dig ett långt bad, lyssna på musik, eller att läsa. Hitta något som passar just dig och nyttja de små stunderna där du tar hand om dig själv.

När bör man söka hjälp?

Det är viktigt att söka vård om du tror att du eller din partner har en förlossningsdepression. Om du känner dig nedstämd under en längre tid, lider av djup ångest, och har svårt att hantera känslorna bör du söka hjälp. Om man lider av en förlossningsdepression kan det påverka anknytningen till barnet och även hindra dig själv från att njuta av tillvaron. Det första steget kan vara att ta kontakt med en psykolog.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

På Svea KBT har vi lång erfarenhet av att hjälpa människor med depression och mental ohälsa. Kontakta oss idag för en konsultation om bästa behandlingsmetoder och lämplig psykolog för just dina behov.

Om du mår akut dåligt

Här kan du hitta kontaktnummer och chatt till flera olika organisationer och institutioner som kan hjälpa dig akut

1177

Jourhavande medmänniska

Jourhavande präst

Mind chat