Anknytning och anknytningsteorin

I den här artikeln berättar psykologen Julia om hur anknytning och anknytningsterorin fungerar. Du får lära dig om olika typer av anknytning och hur man själv kan arbeta på att förändra sina relationer.

Psykolog Julia Lidman

Författare

Psykolog Julia Lidman

Julia Lidman är Psykolog hos Svea KBT med examen från Umeå Universitet med inriktning mot KBT, DBT och PDT. Hon har erfarenhet från primärvården, psykiatrin och psykosvården och har arbetat med depression, ångest, stress och sömnproblem samt tyngre problematik.

Vad är anknytning?

Anknytning är det relationsmönster vi har till andra människor. Våra erfarenheter formar oss i hur vi skapar relationer, erfarenheter präglar vårt sätt att relatera till andra människor, vi skapar ett anknytningsmönster. Det kan åsyfta vår tidigaste relation till våra föräldrar och omvårdnadspersoner eller den anknytningen vi i vuxen ålder har till människor i vår närmaste omgivning. Hur vi lärt oss att relatera till våra närmaste i barndomen kommer bli grunden i ett relationsmönster som vi sedan återskapar genom livet.

Anknytningsteorin

Anknytningsteorin säger att ett barns relation till sina föräldrar kommer att påverka hur de senare i livet skapar och upprätthåller både romantiska och vänskapliga relationer.

Om vi som barn aldrig känt en trygghet med våra föräldrar, om dom exempelvis varit opålitliga, så kan det bli svårt att lita på andra i vuxen ålder. Studier visar på att det inte endast handlar om våra relationer som helhet, utan hur vi agerar i dom, hur vi pratar och förhåller oss till andra människor i det direkta mötet.

Anknytningsteorin grundar sig i studier på att barn kan ha olika sätt att relatera till sina föräldrar eller omvårdnadspersoner. Mycket av dagens kunskap kring anknytning bygger på John Bowlbys teori om att vi som barn söker närhet från våra omvårdspersoner, som då blir vår första relation. Hur vi får denna trygghet och hur denna relation ser ut kommer sedan påverka våra relationer genom hela livet. Teorin är sedan vidareutvecklad av olika forskare genom åren, bland annat Mary Ainsworth som delade in barns anknytningsstrategier i fyra olika kategorier.

Vidare har anknytningsteorin breddats och undersökts i relation till hur den påverkar oss som vuxna, med utgångspunkt i att hur vi lär oss knyta an till människor som barn kommer manifestera sig på olika sätt i vuxen ålder. Men erfarenheter av andra relationer under uppväxten kan modifiera detta mönster och påverka vårt anknytningsmönster.

Läs mer om våra psykologer

Våra kompetenta psykologer är experter inom depression och KBT. Läs mer om våra behandlare.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Anknytning hos barn

Vårt anknytningsmönster utvecklas särskilt under de första två levnadsåren eftersom vi är i beroendeställning till våra omsorgspersoner, det blir vår första relationella mall. Psykiatern och psykoanalytikern John Bowlby var, som tidigare nämnt, en av föregångarna till anknytningsteorin. Han ville visa på betydelsen av barnets oersättliga relationer till sina omsorgspersoner.

Mary Ainsworth utforskade detta vidare genom att se hur barn beter sig gentemot sina föräldrar i en milt stressad situation. Barnets anknytning beror inte bara på barnet, utan handlar mycket om hur föräldrar eller omsorgspersoner reagerar och svarar på barnets behovssignaler, så som gråt eller ilska, under de första levnadsåren. Det är då viktigt att den vuxna svarar adekvat på signalerna och påvisar att dom är trygga personer som kan lugna och ge barnet det de behöver.

Det finns 4 typer av anknytning

Det finns 4 typer av anknytning, trygg anknytning, otrygg – undvikande anknytning, otrygg – osäker anknytning och otrygg desorganiserad anknytning.

  • Trygg anknytning
  • Otrygg – undvikande anknytning
  • Otrygg – osäker anknytning
  • Otrygg desorganiserad anknytning

1. Trygg anknytning

Trygg anknytning är den vanligaste formen av anknytning. Det innebär att barnet har fått sina behov sedda och validerade. Man har känt sig trygg med sin anknytningsperson även om denna skulle befinna sig utom synhåll, man vet att dom kommer tillbaka. Som vuxen manifesteras detta i en enkelhet i att komma nära andra människor, utan att för den delen förlita sig helt på andra, man trivs även i sitt eget sällskap. I relationer är man inte orolig över att bli övergiven eller att någon ska komma en för nära. Läs mer om trygg anknytning

2. Otrygg – undvikande anknytning

Otrygg – undvikande anknytning innebär att barnet känner sig otrygg gentemot sin anknytningsperson. Detta kan leda till att man slutar förvänta sig stöd eller närhet och slutar att söka efter den. Barnet ägnar inte avsevärd tid åt att söka medhåll, tröst eller fysisk kontakt hos den vuxna. Som vuxen kan personen som har haft en otrygg undvikande anknytning ha enklare med ytliga relationer, men om det blir för nära så håller de distans. De kan dra sig undan när de upplever krav på närhet, eller om de upplever att andra människor börjar förlita sig på dem. Läs mer om otrygg anknytning.

3. Otrygg – osäker anknytning

Otrygg – osäker anknytning innebär att man som barn inte vetat om man får, eller när man får närhet och tröst, eller att man möts med kyla eller avvisande från anknytningspersonen. Detta skapar då separationsångest och rädsla, där man känner sig osäker och rädd om den vuxna inte är i närheten. Som vuxen kan en person med otrygg – osäker anknytning uppleva att man har nära till sina känslor, men att känslorna i vissa fall blir överväldigande och behovet av närhet kan skrämma bort andra. Den andra sidan av samma mynt är att rädslan för att bli övergiven kan leda till ett undvikande av nära relationer.

4. Otrygg – desorganiserad anknytning

Otrygg – desorganiserad anknytning utvecklas ofta av en uppväxt med fysisk eller psykisk misshandel.  Det kan också utvecklas om en förälder inte kan tolka sitt barns signaler, till exempel om de själva har svår mental ohälsa. Detta kan leda till svåra relationsstörningar i vuxen ålder. Denna anknytningsstil är ovanlig.

När man pratar om anknytning brukar man tala om dessa fyra anknytningsstilar gentemot anknytningspersonen. Denna person är ofta en förälder men andra vuxna kan också vara anknytningspersoner under ett barns uppväxt, speciellt om föräldrarna inte finns i bilden eller inte kan skapa en trygg miljö för barnet. En dålig anknytning till sina föräldrar behöver därav inte nödvändigtvis betyda att man utvecklar en otrygg anknytning om det funnits andra vuxna i ens närhet som kunnat stödja upp och finnas där som trygga punkter. Även personlighet och genetisk sårbarhet hos barnet själv påverkar anknytningen och senare relationsmönster.

Hur kan man testa anknytning?

Du har säkert stött på olika tester online som säger sig kunna bedöma din anknytning. Det kan ge en god indikation på anknytningsmönster och kan vara intressant för den som undrar. Men det är viktigt att komma ihåg att ens anknytning påverkas genom hela livet och är en subjektiv upplevelse i personliga relationer. Anknytningen skapas av en blandning av tidigare relationella erfarenheter, ens sociala miljö och interna faktorer. Den anknytning man hade som barn behöver inte nödvändigtvis betyda att man som vuxen kommer ha samma anknytningsmönster.

Hur förändrar man sitt anknytningsmönster?

Eftersom ens nuvarande anknytning är föränderlig genom nya erfarenheter så är det möjligt att lära sig andra sätt att skapa och upprätthålla relationer till andra människor. Detta är något man kan få hjälp med i terapi genom att utforska vad som i dagsläget motiverar ens relationella beteenden gentemot andra och utmana sig själv i att prova nya tankesätt och nya sätt att relatera till andra människor. Vad en behandling innebär är individuellt eftersom vad som skapat ett anknytningsmönster är högst individuellt samt att de olika anknytningarna kan skapa olika problem i relationer.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

Om du upplever problem med ditt anknytningsmönster och vill veta mer om terapi och behandlingar så är du välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan ge dig råd om bästa psykologen för just dina behov.