Förlossningsrädsla
Vad är egentligen förlossningsrädsla och vad innebär det att vara förlossningsrädd? I den här artikeln kommer du få en djupare inblick i det som många upplever inför en kommande förlossning, nämligen förlossningsrädsla. Vad är det som skiljer vanlig oro inför en förlossning och förlossningsrädsla åt, varför känner man sig förlossningsrädd, hur påverkar det våra relationer och hur ser behandlingen ut?
Vad är förlossningsrädsla?
Förlossningsrädsla kännetecknas av rädsla, oro och ångest inför en förlossning. Beroende på hur intensiv rädslan är påverkar det i olika grad på individens vardag. Rädslan innefattar bland annat en rädsla komplikationer, att inte få tillräckligt eller bra hjälp, att inte få stöd, rädsla för smärtan, skador i underlivet och rädsla för att dö. Förlossningsrädslan kan vara så kraftig att personen undviker att överhuvudtaget bli gravid. Den typen av rädsla och oro som inverkar på tankar, beteende och känslor är det som skiljer vanlig oro inför en förlossning åt från förlossningsrädsla.
Symtom på förlossningsrädsla
Det finns många olika emotionella, fysiska och beteendemässiga symtom på förlossningsrädsla som påverkar ens livsstil.
Emotionella symtom
- Ångest och oro
- Påträngande tankar eller mentala bilder
- Intensiv rädsla
- Skuldkänslor
- Känsla av osäkerhet för framtiden
- Rädsla för att tappa kontroll
- Känner ingen glädje av tidigare lustgivande aktiviteter
- Känsla av att vara isolerad från andra
- Nedstämdhet eller känslor av hopplöshet
- Känslor av att inte kunna knyta an till barnet i magen
- Känslor av att känna sig distanserad sin nära omgivning
Beteendemässiga symtom
- Undvikande: Det kan handla om att undvika att bli gravid, undvika personer i rädsla för att bli dömd eller i rädsla att inte bli förstådd, undvika olika delar av förlossningen eller önska att få kejsarsnitt trots att en vaginal födsel är säkrare och att undvika att samtala om förlossningar eller kringgå i sociala sammanhang där ämnet kan tas upp. Man kan även gömma graviditeten för att det inte ska komma på tal.
- Kontrollbeteende: stark rädsla för att ge upp kontrollen till vårdgivare eller någon annan och en orimlig vilja att kontrollera alla delar och processer i förlossningen.
Fysiska symtom
- Paniksymtom som andnöd, skakningar och yrsel.
- Korta andetag eller hyperventilering
- Svettningar
- Sömnsvårigheter: svårigheter med sömn, mardrömmar relaterat till förlossningsrädslan och trötthet. Trötthet och dålig sömn kan också leda till kognitiva svårigheter som att lätt tappa koncentrationen eller att koncentrationen lätt skiftas till förlossningsrädslan.
- Orolig mage
Orsaker till förlossningsrädsla
Känslan av förlossningsrädsla kan bero på många olika och individuella faktorer. Komplicerade eller traumatiska förlossningsupplevelser, hos en själv eller någon man känner, kan starkt påverka synen på kommande förlossningar. Det kan handla om att man i sociala sammanhang fått höra om andras upplevelser och historier som påverkat ens egna föreställning av en förlossning. Eller så kan det handla om låg tillförlitlighet för vårdpersonal eller vården i stort som leder till att man känner stark oro. Även tidigare ångest och orosproblematik kan förstärka rädslan man har inför en förlossning. Bristande självförtroende inför att bli förälder och det nya föräldraskapet kan skapa en känsla av ovisshet inför framtiden. Likaså kan låg tillit för om man kommer klara av en förlossning förvärra ovissheten och oron. Även sociala medier kan ha en inverkan på förlossningsrädslan, framförallt om man fått felaktig och skrämmande information på nätet. Om man har varit utsatt för sexuella övergrepp kan det ligga till grund för förlossningsrädsla.
Olika nivåer av rädsla
Förlossningsrädsla har fyra nivåer som gradvis beskriver en svårare symtombild.
Lätt förlossningsrädsla:
Lätt förlossningsrädsla kännetecknas av en oro och rädsla som är hanterbar och som inte påverkar vardagen i någon större utsträckning. Personen kan samtala om förlossningen utan att känna sig överväldigad av ångest. I samtal och genom skriftlig information kan personen aktivt ta till sig kunskap om förlossningsprocessen.
Måttlig förlossningsrädsla
Måttlig förlossningsrädsla karaktäriseras av en mer påtaglig ångest och rädsla, men som fortfarande inte är helt överväldigande. Tankar på förlossningen är mer frekventa och kan vara svåra att släppa. Negativa föreställningar om förlossningen och sjukhusmiljön är återkommande och stör personens koncentration i vardagen. Även negativa tankar om att inte klara av förlossningen är vanliga. Likaså förekommer svårigheter med sömnen och man kan även uppleva fysiska symtom på ångest som till exempel hjärtklappningar. De som upplever måttlig förlossningsrädsla kan behöva ett ökat stöd från vårdpersonal och sin omgivning för att hantera oron.
Svår förlossningsrädsla
Svår förlossningsrädsla är en överväldigande oro och ångest som inverkar påtagligt på vardagen. Kännetecknande är att man i större utsträckning undviker att prata om förlossningen, läsa böcker eller se på film om det. Även sjukhusmiljöer kan upplevas påfrestande. Tankar om att föda är i stort sett tvångsmässiga och likaså upplevs ångesten som konstant och svår att kontrollera. Därtill förekommer även ångestattacker. Personen kan önska eller också begära att få kejsarsnitt i rädsla för komplikationer och smärta vid vaginal födsel. Den rädslan sträcker sig även till djupgående negativa föreställningar om hur förlossningen kommer att bli. Tankar om att dö eller att barnet skadas förstärker ofta rädslan inför att föda. De som upplever svår förlossningsrädsla känner sig ofta nedstämda vilket kan påverka relationerna med sin nära omgivning. Tankar konsumeras av förlossningsrädslan vilket gör det svårt att i vardagen koncentrera på annat. Sömnsvårigheter och aptitförändringar är också vanliga fysiska symtom vid svår förlossningsrädsla.
Förlossingsfobi (Tokofobi):
Vid en förlossningsfobi upplever personen en stark och oproportionerlig rädsla för en förlossningssituation. Rädslan är betydligt mer intensiv än vid svår förlossningsrädsla och inverkar i större utsträckning på individens liv. Man undviker i stort sett allt som har att göra med en förlossning och kan gå till längder som att undvika samlag. För gravida kan det handla om att känna sig distanserad i sina nära relationer och även en svårighet att knyta an till fostret. Svårighet att knyta an kan även sträcka sig till tiden efter förlossningen. Det är heller inte ovanligt för den gravida att dölja graviditeten och undvika sociala sammanhang där ämnet kan tas upp. Man kan känna sig överväldigad av mentala bilder och mardrömmar som inte går att kontrollera. Det kan vara värdefullt att nämna att förlossningsrädsla är en klinisk diagnos som det går att få professionell hjälp med.
Behandling mot förlossningsrädsla
Det finns olika sätt att få hjälp med sin förlossningsrädsla beroende på hur svår den är. Vid lätt förlossningsrädsla räcker det ofta med att läsa på och samla mer kunskap om förlossning och förlossningsrädsla. Vid måttlig, svår och förlossninsfobi kan man få tidiga föräldrautbildningar och samtalsstöd. Samtalsstöd hos specialistmödravård kan bli aktuellt i vissa fall vid svår förlossningsrädsla och förlossningsfobi.
Kognitiv beteendeterapi kan vara till hjälp för att minska depressiva symtom vid förlossningsrädsla. I kombination med strategier för att hantera sina känslor, tankar och beteenden kan personen få med sig verktyg för att hantera sin oro i vardagen kopplat till förlossningsrädslan.
Förlossningsrädsla och relationer
Förlossningsrädsla kan ha en djupgående inverkan på relationer, både under graviditeten och efter förlossningen. Ibland kan konflikter uppstå när den ena parten känner mindre glädje och förväntan inför den kommande födseln. Rädslan och oron kan skapa en känslomässig distans, inte bara till barnet, men även i relationen. Efter förlossningen kan utmaningarna kvarstå. Kvinnor med förlossningsrädsla löper en större risk för postpartumdepression, särskilt om de upplevde hög ångest under graviditeten. Detta kan skapa ytterligare påfrestningar i relationen och kräver därför ett ökat stöd från den nära omgivningen. Det är viktigt att förstå att förlossningsrädsla inte bara är en individuell upplevelse, utan också en relationell utmaning som kräver kommunikation och förståelse.
Vad kan jag göra själv?
- Prata med vårdpersonal: Att prata med sin barnmorska, läkare eller annan vårdpersonal om sina farhågor med förlossningen kan vara till hjälp för att få stöd och råd för sina bekymmer.
- Ta reda på förlossningsprocessen: För att minska osäkerheten och oron kring förlossningen kan man försöka ta reda på mer om hur en förlossningssituation ser ut och hur allt kommer gå till.
- Delta i grupper med andra blivande mammor: Umgås och delta i aktiviteter med andra blivande mammor. Där kan upplevelser och erfarenheter delas och man kan få stöd i att hantera sina egna farhågor med förlossningen.
- Avslappningsmetoder: På en del barnmorskemottagningar går det att få profylaxkurser, en kurs som lär ut andningsövningar inför förlossningen. För övrigt kan det vara hjälpsamt att man har metoder för avslappning för att hantera vid till exempel ångest och oro. Där är andningen en central del för att minska exempelvis ångest.
- Sök stöd från nära anhöriga: Kommunicera din rädsla och oro för din nära omgivning. Berätta för de hur de bäst kan stödja dig och dela dina tankar och bekymmer.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
På Svea KBT är vi experter på psykologisk behandling. Här kan du få hjälp med att hantera bland annat oros och ångestproblematik kopplat till din förlossningsrädsla. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera den psykolog som är bäst lämpad för just dina behov och din situation.
Kontakta oss