Ångest hos barn

6 vanliga symtom på ångest hos barn

Ångest hos barn kan vara väldigt olika. Det kan handla om en ängslighet som yttrar sig som en lågmäld men lättväckt ångest, eller väldigt starka ångestreaktioner i form av panikkänslor. Några tecken på att ditt barn drabbats av ångest är:

1. Ont i kroppen

Det är väldigt vanligt att ett oroligt barn klagar på magont, huvudvärk eller en jobbig känsla i bröstet. Det kan upplevas svårt att andas eller svälja, eller så är barnet väldigt trött.

2. Undviker saker

Ett barn eller ungdom som har ångest brukar försöka undvika det som väcker obehag. Vanliga exempel är barn som slutar träffa kompisar, inte längre vill sova i egen säng eller vägrar gå till skolan. Kanske gör barnet sakerna ändå, men då med väldigt högt stresspåslag.

3. Dubbelkollar och frågar mycket

Ofta används föräldrarna som en försäkran över att saker kommer gå bra när ett barn har ångest. ”Tänk om någon är dum?”, ”Tror du att jag är sjuk?” eller ”När kommer du hem från jobbet?”. Frågorna kan till slut bli som en ritual som ställs även om barnet vet vad föräldrarna kommer svara. Barnet kan också börja dubbelkolla saker: utgångsdatum, väderappar eller snapkarta för att försäkra sig om att det hen oroar sig för inte kommer inträffa. Detta kallas för säkerhetsbeteenden.

4. Lättirriterad eller gråter mycket

Ett barn eller ungdom som har ångest kan bli väldigt frustrerad och lätt uppfattas som arg snarare än som rädd. Det är inte ovanligt att konflikter uppstår hemma när barnet vägrar göra det som väcker ångest. Ett barn med ångest kan också vara väldigt ledsen och bli överväldigad av känslor. Ofta kan det vara svårt för barnet att själv beskriva vad det är som framkallar dessa starka känslor i stunden.

5. Vill vara nära eller drar sig undan

Barnet kan söka närhet och trygghet från vuxna i större utsträckning, men kan också göra det motsatta – börja isolera sig mer på rummet och hålla sig undan.

6. Svårt att sova och koncentrera sig.

Oro hos barn kan leda till att det blir svårare att somna, p.g.a. stressreaktionen i kroppen och ältande tankar. Det kan också bli svårare att fokusera på det som händer i klassrummet och hänga med på lektionerna.

Varför får barn ångest?

Vad som gör att ett barn får ångest kan vara svårt att svara på. Ibland kan det finnas en tydlig utlösande faktor, men det är inte ovanligt att det inte riktigt går att förstå hur ångesten startade. Här följer lite olika förklaringar till varför ett barn drabbas av ångest:

• Något obehagligt utlöser ångesten. Ett barn som varit med om någonting obehagligt eller traumatiskt kan utveckla ångest som följd. Det kan handla om att få kräkfobi efter att varit magsjuk, social ångest efter att ha stammat vid en redovisning eller en rädsla för döden efter att en närstående fått ett sjukdomsbesked. Det är dock långt ifrån all ångest som startar av en sådan tydlig konkret händelse.

• Informationsinlärning. En annan utlösande faktor för ångest kan vara att barnet uppfattar någonting som gör dem rädda, utan att själva vara med om det. Ett barn kan t.ex. bli oroligt efter att ha hört om krig, brottslighet och flygolyckor från nyheter eller sett på fiktion som blivit för obehagligt.  

• Stressande händelser. Stress och ångest går ofta hand i hand. För ett barn som är med om stressande händelser eller stora förändringar så kan ångest triggas igång. Detta kan ske även om händelserna i sig inte är otäcka.

• Ärftlighet och modellinlärning. Ett barn som har föräldrar som lider av ångest löper större risk att själva drabbas. Detta kan förklaras på två vis. Det ena är att det finns en genetisk sårbarhet hos barnet som då ärver en större känslighet att drabbas av psykisk ohälsa. Hos ett barn som bär på en ökad sårbarhet är ångest alltså mer lättväckt. Den ökade risken att drabbas av ångest kan också förklaras genom så kallad modellinlärning. Det innebär att barnet lär sig få och hantera ångest genom att observera sin förälder ha ångest. Genom att se hur en förälder reagerar starkt på vissa triggers och undvika specifika situationer förstår barnet att dessa kan vara farliga och kan börja kopiera de ångestdrivna beteendena själv.

Hur vanligt är ångest bland barn?

Ångest är den vanligaste formen av psykisk ohälsa bland barn. Ungefär 15-20 % drabbas av minst ett ångestsyndrom innan de fyller 18 år¹. Andelen barn mellan 10-17 år som drabbas av ångest har ökat stort de senaste åren. Ökningen sker framför allt bland tjejer, där en fördubbling av ångestsyndrom skedde mellan 2011 och 2018². Även i yngre åldrar är ångest vanligt förekommande och cirka 10% av alla barn innan puberteten drabbas³.

När är det dags att söka hjälp?

Att barn uppvisar oro och rädsla vid vissa tillfällen, till exempel vid lämning på förskola, inför en flytt eller att börja i en ny klass är ingenting konstigt. Det är vanligt att dessa besvär går över när det gått en viss tid. Samtidigt är det viktigt att inte låta en tydlig ångestproblematik gå obehandlad för länge. Ångest hos barn och ungdomar som inte behandlas har nämligen visat sig öka risken att drabbas av depression senare i livet.

Om ditt barns ångest påverkar vardagen och hur hen fungerar i allt större grad bör ni överväga att få professionell hjälp med era besvär. Detta kan handla om att barnet stannar hemma och inte vill gå på fritidsaktiviteter eller träffa vänner som tidigare, att ungdomen vägrar gå till skolan eller att en förälder blir överöst med sms och samtal så fort hen lämnar hemmet.

Det kan också vara att vardagliga saker börjar ta alldeles för långt tid och börjar innefatta många ritualer och försäkringar. Om ni märker stora begränsningar eller en tillbakagång hos barnet där hen inte klarar av saker som hen gjorde innan kan det vara bra att söka hjälp.

Behandling för ångest hos barn

KBT

KBT är den behandlingsmetod som främst rekommenderas. I en KBT-behandling för ångest arbetar man framför allt med gradvis exponering. Barnet kommer då få träna på att utsätta sig för det obehagliga i lagom doser för att vänja sig vid det som är skrämmande. Detta leder till att ångestreaktionen i längden minskar, men också att barnet lär sig stå ut och tolerera obehag istället för att undvika.

I KBT-behandlingar kan man hjälpa barnet att hitta andra verktyg att använda sig av vid ångest eller starka orostankar. Detta kan röra sig om tankestrategier, avslappningstekniker eller andra hjälpande övningar.

Föräldrastöd

Barnets vårdnadshavare är ofta väldigt viktiga personer när det gäller att behandla ångest. Detta gäller särskilt om barnet går i förskola eller lågstadiet, då yngre barn sällan själva förstår vitsen med att utmana sin ångest. I föräldrastöd får de vuxna hjälp med hur de ska bemöta barnets oro, hur deras egen ångest och stress kan överföras på barnet och vad det finns för konkreta saker de behöver förändra för att hjälpa sitt barn. Även föräldrar till tonåringar kan vara i behov av eget stöd kring sitt föräldraskap.

Anpassningar och problemlösning

Ibland kan oro och ångest hos barn grunda sig i att saker är för svåra. Att barnet inte riktigt får till skolarbetet, eller har svårt med rutiner och förändringar i vardagen. Då kan familjen tillsammans med psykologen behöva problemlösa för att göra vardagen enklare för barnet. Kanske behöver man få till anpassningar i skolan, träna upp vissa förmågor, eller arbeta med förberedelser och scheman för att minska onödig stress hos barnet.

4 Tips för föräldrar och närstående när barnet lider av ångest

1. Behåll lugn och nyfikenhet.

Som förälder till ett barn med ångestproblematik är det lätt att själv bli orolig och stressad. Hur kommer det gå för mitt barn? Kommer det någonsin bli bra? Gör jag rätt som förälder? Ångesten smittar helt enkelt av sig från barnet till förälder.

Barnet kan då i sin tur snappa upp förälderns oro och tolka det som att ens egen ångest är befogad. ”Om nu pappa också blir uppjagad så kanske trycket över bröstet är farligt ändå”. Ångesten smittar tillbaka. Genom att som förälder bibehålla lugnet under barnets ångestreaktion så visar du ditt barn att du inte blir överväldigad av den situationen, vilket bryter känslosmittan.

2. Undvik försäkransfällan.

Ett barn med ångest använder ofta andra personer för att få bekräftelse på att allt kommer gå bra. ”Kommer jag ha någon att leka med?”, ”Är det säkert att du kommer och hämtar mig klockan 15?”, ”Har jag cancer?”. Det är enkelt som förälder att komma med försäkran och intyga barnet att allt är i sin ordning.

Problemet med detta är att barnet blir beroende av att någon annan lugnar ens oro när ångesten drar igång. Många som hamnar i försäkran kan också märka att det som lugnade för ett tag sedan tappar sin kraft och att det väldigt snart dyker upp nya eller samma frågor igen. Dessutom kan det vara svårt att faktiskt garantera att ingenting negativt kommer inträffa.

3. Hitta fungerande rutiner

Ett barn som sover dåligt, äter för lite eller som inte rör på sig tillräckligt reagerar ofta starkare på obehagliga och stressande händelser. Genom att barnets rutiner fungerar bra kan mycket onödig oro eller starka affektutbrott minska. Se över hur vardagen flyter på. Är det någonting som tar mycket energi? Går det att problemlösa?

4. Ta reda på om rädslan är rimlig

Ibland kan en rädsloreaktion också vara rimlig och inte alls handla om överdriven ångest. Det är inte så konstigt om en ungdom som blir mobbad vill undvika sociala situationer eller om ett barn som inte klarar av att koncentrera sig i skolmiljön vägrar gå till skolan. Då behövs andra insatser. Undersök därför noga vad problemet handlar om och det rör sig om någonting som barnet behöver stöd och hjälp med innan man börjar utmana ångesten.

Hur kan Svea KBT hjälpa?

En barnpsykolog på Svea KBT kan hjälpa att förstå barnets känslor och beteenden. Detta görs genom en beteendeanalys, där faktorer som triggar och upprätthåller ångesten kartläggs. Barnpsykologen kan också utforska relationen mellan barn och förälder och vad den har för påverkan på oro och ångest.

Läs mer om våra barnpsykologer.
Träffa en barnpsykolog i Stockholm.
Träffa en barnpsykolog i Göteborg.
Träffa en barnpsykolog i Uppsala.

Utifrån denna analys görs en behandlingsplan hur ni på bästa sätt utmanar ångesten. Ofta sker detta med praktiska övningar i rummet och hemuppgifter som familjen får göra mellan träffarna. Svea KBT:s barnpsykologer är vana att träffa barn i olika åldrar och kan på ett pedagogiskt sätt prata om ångest och oro så att barnet själv förstår och är delaktiga i behandlingen.

Referenser:

1. (Svenska föreningen för barnpsykiatri, 2022) https://slf.se/sfbup/app/uploads/2022/03/Riktlinje-Angest-och-tvang-Webb3.pdf
2. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-6-6768.pdf)
3. Barn före puberteten drabbar ångest cirka 10& (Socialstyrelsen riktlinjer)