• Svea KBT
• >
• Fakta
• >
• Depression

Depression – 10 vanliga symtom

Känner du av minskad lust till mat, arbete eller socialt umgänge? Upplever du nedstämdhet, trötthet och svårigheter med vardagssysslor? Kämpar du med sömnproblem, ångest eller känslor av meningslöshet? Känns livet hopplöst och utanför din kontroll? Då kan du ha drabbats av depression. I den här artikeln får du 10 vanliga symtom samt nyttiga tips för självvård.

Vad är depression?

Depression är en psykisk störning som kännetecknas av långvarig nedstämdhet, minskat intresse eller glädje i vardagliga aktiviteter, samt en rad andra symtom som påverkar både kropp och sinne. Det är mer än att bara känna sig ledsen eller nere under en kort period – depression innebär att dessa känslor är ihållande i minst två veckor och ofta påverkar arbetsliv, studier, relationer och förmågan att hantera vardagen (American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

Vanliga symtom inkluderar trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, skuldkänslor, låg självkänsla och ibland även tankar om döden eller självmord. Depression kan också ge fysiska symtom som värk, aptitförändringar och en allmän känsla av att kroppen är tung eller orkeslös.

Orsakerna till depression är komplexa och innefattar ofta en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Stressiga livshändelser, hormonella förändringar och ärftlighet kan öka risken. Depression är en av världens vanligaste psykiska sjukdomar och kan drabba människor i alla åldrar och bakgrunder.

Med rätt behandling och stöd kan de allra flesta återhämta sig och hitta tillbaka till livsglädje och fungerande vardag.

10 vanliga symtom på depression

Vid depression kan man få både psykiska, fysiska och kognitiva symtom. Vilka symptom man upplever kan skilja sig från person till person, även vad gäller i vilken grad och hur länge det varar.

1. Långvarig nedstämdhet

Du känner dig ofta ledsen, tom eller utan hopp, nästan varje dag. Det är inte bara en dålig dag utan en känsla som håller i sig länge, ibland flera veckor eller månader. Många upplever att tårarna ligger nära till hands utan att de vet varför (American Psychiatric Association, DSM-5, 2013; Kessler et al., 2003).

2. Minskad energi och ständig trötthet

Det känns som att du är orkeslös, även efter mycket sömn. Allt tar mer energi än vanligt, och till och med enkla saker som att kliva ur sängen eller duscha kan kännas jobbiga. Många beskriver det som att gå omkring med en osynlig tyngd på kroppen (Malhi & Mann, 2018; American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

3. Brist på glädje och intresse

Du tappar lusten för sånt som tidigare varit roligt, till exempel hänga med vänner, spela spel, träna eller hålla på med en hobby. Ingenting känns riktigt kul längre, och du kan till och med börja undvika saker du brukade se fram emot (American Psychiatric Association, DSM-5, 2013; Beshai et al., 2013).

4. Sömnproblem

Du kanske har svårt att somna, vaknar många gånger under natten eller vaknar alldeles för tidigt på morgonen. Vissa med depression sover tvärtom väldigt mycket, men känner sig ändå inte utvilade. Dålig sömn gör ofta att tröttheten bara blir värre (Tsuno, Besset & Ritchie, 2005; American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

5. Ångest och oro

En del får en stark känsla av oro eller ångest. Det kan kännas som en klump i magen eller att hjärtat slår snabbare. Ofta finns en känsla av att något är fel, men det är svårt att sätta fingret på exakt vad. Ångesten kan göra det ännu svårare att hantera vardagen (Gaspersz et al., 2018; American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

6. Svårt att koncentrera sig

Du har svårt att fokusera på det du gör, till exempel i skolan eller på jobbet. Det kan kännas som att hjärnan är ”seg”, du glömmer saker och har svårt att ta in information. Att läsa, plugga eller hänga med i samtal kan bli riktigt utmanande (Rock et al., 2014; American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

7. Negativa tankar om sig själv

Du kanske ofta tänker att du inte är bra nog, att du misslyckas eller att andra tycker illa om dig. Självkänslan får sig en törn, och ibland känns det som om du är till besvär för andra, även om det inte stämmer (Beck, 2008; American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

8. Minskad eller ökad aptit

En del tappar helt lusten att äta och märker att de går ner i vikt, medan andra börjar småäta eller tröstäta mer än vanligt. Båda förändringarna kan vara tecken på depression (Payne et al., 2006; American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

9. Irritabilitet och ilska

Du kan känna dig extra lättirriterad eller arg, även över småsaker som normalt inte skulle störa dig. Känslorna kan komma plötsligt och vara svåra att kontrollera, vilket ibland leder till bråk med familj eller vänner (Fava et al., 2010; American Psychiatric Association, DSM-5, 2013).

10. Tankar på döden eller att inte vilja leva

Vissa får tankar om att de inte orkar mer eller att livet känns meningslöst. Det kan vara skrämmande att tänka så, men det är viktigt att veta att du inte är ensam. Om du har sådana tankar är det viktigt att prata med någon du litar på och söka hjälp, till exempel hos en psykolog (World Health Organization, ICD-11, 2019; Nock et al., 2009).

Våra psykologer har utvecklat ett depressionstest som du kan göra för att testa dig själv. Det är ett självskattningsformulär där man svarar på en rad olika frågor. Frågorna rör ens mående, bland annat hur ofta man känner sig nedstämd och hur man fungerar i vardagen.
Till vårt test för depression

8 tips för egenvård

Så pratar en deprimerad person

När en person är deprimerad kan det märkas på att den pratar och uttrycker sig annorlunda. Ibland talar personen långsammare och mer monotont, vilket innebär att talet kan låta mer entonigt och släpande. Det är även vanligt att personen talar med mer kraftlös och svagare röst, samt gör fler pauser.

Att en person är deprimerad kan också märkas då personen sällan uttrycker starka känslor som glädje och ilska. Däremot uttrycker personen oftare ledsamhet och andra lugnare känslor. Världen kan ibland även upplevas ganska svart-vit för en deprimerad, vilket kan märkas i hur personen pratar om saker och ting. Ett förändrat tal i denna riktning kan därav vara ett varningstecken på depression och någonting du som närstående bör vara uppmärksam på. 

Exempel på några vanliga meningar som en deprimerad person kan säga:
“Jag är värdelös”
“Ingenting spelar någon roll”
“Det känns helt tomt i mig”
“Varför ska jag bry mig när ingenting blir bättre?”
“Jag har svårt att se glädjen i någonting nuförtiden”
“Jag kommer aldrig klara detta”

Varför blir man deprimerad?

Det finns många orsaker till varför man blir deprimerad, och ofta är det en kombination av flera faktorer:

Sociala faktorer: Enligt Kessler (1997) har personer med svagt socialt stöd eller som lever i social isolering större risk att bli deprimerade. Ensamhet och brist på trygga relationer är tydliga riskfaktorer.

Genetiska faktorer: Forskning visar att ärftlighet spelar en viktig roll. Enligt Sullivan, Neale & Kendler (2000) har personer med nära släktingar som haft depression en betydligt högre risk att själva drabbas, vilket tyder på att genetiska faktorer står för upp till 37% av risken att utveckla depression.

Biologiska faktorer: Enligt Belmaker & Agam (2008) har obalanser i hjärnans signalsubstanser, särskilt serotonin, noradrenalin och dopamin, ett tydligt samband med depression. Den här obalansen påverkar både känslor, energi och motivation.

Hormonella faktorer: I sin genomgång visar Nemeroff & Owens (2002) att hormonella förändringar, till exempel vid förlossning, klimakteriet eller sköldkörtelsjukdomar, ökar risken för depression, särskilt hos personer som redan är sårbara.

Psykologiska faktorer: Enligt Beck (2008) ökar negativa tankemönster och låg självkänsla sannolikheten att utveckla depression. Personer som ofta tolkar vardagliga händelser på ett pessimistiskt sätt har högre risk att drabbas.

Livshändelser och stress: Flera studier, bland annat Kendler et al. (1999), har visat att svåra livshändelser som förlust, separation, mobbning eller långvarig stress är vanliga utlösande faktorer för depression.

Biologiska faktorer

Det finns mycket forskning som visar på att ärftlighet och genetiska faktorer spelar roll för vem som utvecklar depression. Även olika signalsubstanser i hjärnan tros kunna påverka risken för att drabbas av en depression.

Psykologiska faktorer

Det finns också psykologiska faktorer och livshändelser som påverkar uppkomsten av depression som exempelvis långvariga sömnsvårigheter och smärtproblem.

Miljömässiga faktorer

Yttre faktorer som förluster, separationer och långvarig stress kan även de bidra till att man utveckar depression. De flesta psykologer och forskare anser att uppkomsten av depression sällan har en enda orsak utan beror på en kombination av ovanstående faktorer biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer.

Olika svårighetsgrader av depression

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression och är uppdelad i tre grader; lindrig, medelsvår och svår. Dessa svårighetsgrader beskriver hur mycket man klarar av att göra i vardagen och hur stor inverkan depressionen har på tillvaron.

Lätt eller lindrig depression

Vid en lindrig depression är symptomen inte lika svåra och förekommer inte lika ofta. Trots att man mår dåligt klarar man av sin vardag, med arbete, skola, familj och vänner. Man upplever inte sig själv lida i någon större utsträckning.

Måttlig eller medelsvår depression

En medelsvår depression kännetecknas av att symtomen blir fler och pågår under längre tid. Det börjar bli svårare att klara av sitt vardagsliv. Arbetsliv, skola samt det sociala livet blir lidande. Den upplevda livskvaliteten blir sämre och orken försvinner..

Svår eller djup depression

Vid svår och djup depression påverkas hela livet. En del förmår sig inte att ta sig upp ur sängen. Andra slutar äta och dricka. Man kan må så dåligt så att det allra nödvändigaste i livet känns ansträngande. Det blir ofta tydligt för omgivningen att man mår dåligt vid svår depression och självmordstankar kan förekomma.

Diagnoskriterier och utredning av depression

Personer som under en 2 veckors period upplever flera av de symptomen som beskrivits ovan kan vara deprimerad, och bör söka hjälp. 

Hur allvarlig en depression symptomen får på ditt sociala- och yrkesliv har betydelse för bedömningen.

Vid utredning av en diagnos får man samtala med en läkare eller psykolog som gör en bedömning utifrån särskilda diagnoskriterier. Exempelvis får man berätta om hur man mår, hur ens livssituation ser ut och hur länge man känt sig nedstämd. Bedömningen görs utifrån samtalet.
Mer information om nedstämdhet.

Hur vanligt är depression?

Enligt World Health Organisation WHO, drabbas 5 % av världens befolkning av depression. I Sverige beräknas 5,2% av befolkningen lida av klinisk signifikant depression. Mellan 20–30% av alla kvinnor samt 15–20% av alla män i landet befinner sig i riskzonen för att någon gång i livet hamna i en depression. Medianåldern är 25 år men risken ökar hos äldre personer på grund av en rad olika faktorer.

Behandling av depression

Det finns effektiva behandlingsmetoder som visat sig fungera för många människor som lider av depression. Vilken behandlingsmetod som passar kan variera beroende på vilken typ och grad av depression man lider av. Framför allt vid svårare depressioner kan det lämpa sig med en remiss till psykiatrin.

Samtalsterapi (psykoterapi): Enligt Cuijpers et al. (2013) är kognitiv beteendeterapi (KBT) en av de mest effektiva behandlingsmetoderna för depression. Även interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk terapi har visat sig vara hjälpsamma för många personer med depression.

Läkemedelsbehandling: Enligt Cipriani et al. (2018) är antidepressiva läkemedel, särskilt selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), effektiva vid medelsvår till svår depression. Läkemedel används ofta tillsammans med terapi, särskilt vid svårare symtom.

Fysisk aktivitet: I en metaanalys av Schuch et al. (2016) visas att regelbunden fysisk aktivitet har en tydlig positiv effekt på depressiva symtom, både som egen behandling och som tillägg till andra behandlingar.

Elbehandling (ECT): Vid svår depression där andra behandlingar inte gett tillräcklig effekt, kan elbehandling vara mycket effektiv. Enligt UK ECT Review Group (2003) är ECT särskilt hjälpsamt vid djup depression med psykotiska symtom eller hög självmordsrisk.

Internetbaserad behandling: Enligt Andersson et al. (2019) har internetbaserad KBT (IKBT) visat goda resultat vid mild till medelsvår depression, särskilt när tillgången till fysisk terapi är begränsad.

Livsstilsförändringar och stöd: Studier visar att förändringar av sömnvanor, kost och rutiner samt ökat socialt stöd kan bidra till återhämtning från depression (Jacka et al., 2017).

Olika typer av depressioner

Dystymi – Dystymi är en mildare form av depression som är återkommande. Symptomen liknar de vid depression; att man har minskad energi, känner mindre glädje och att man sover mindre eller mer än vanligt.  I över lag upplevs tillvaron tung och man känner sig sorgsen, låg och ångestfylld. Den stora skillnaden är att nedstämdheten vid dystymi håller i sig under en längre tid och är återkommande Läs om dystymi.

Förlossningsdepression – Förlossningsdepression kan orsakas av hormonförändringarna i kroppen av att ha fött ett barn. Depressionen inträffar vanligen efter det första halvåret. Hur länge den håller i sig varierar. Vanliga symptom vid förlossningsdepression är sorgsenhet, sömnrubbningar och omotiverad oro för barnet. Det kan även vara svårare att fungera i vardagen.
Läs om förlossningsdepression.

Årstidsbunden depression – Årstidsbunden depression är återkommande depression med symtom som inträffar under en viss årstid. Exempelvis brukar depression inträffa kring höst och vinter för många människor, så kallade “höstdepressioner” eller “vinterdepressioner”. För andra kan depressionen återkomma på våren. Läs om årstidsbunden depression.

Vårdepression – är i likhet med årstidsbunden depression kopplat till just våren och de särskilda omständigheter som råder med ljus och mörker.

Depression vid Bipolär sjukdom – Vid bipolär sjukdom har man återkommande perioder av depressioner och mani.

Recidiverande depression – Recidiverande depression innebär att man har symtomfria perioder som följs av perioder av depression. Läs mer information om recidiverande depression.

Melankoli – melankoli är att känna sig tungsint och försjunka i en negativ sinnestämning, en känsla av sorg och hopplöshet.

Självmordstankar vid depression

Vid svårare depressioner kan det finns tankar på att ta sitt liv. Det är enormt viktigt att söka hjälp och ta stöd från omgivningen. Det finns hjälp att få och det går att bryta destruktiva tankar som tar över ens liv. Självmordstankar är mycket allvarligt och syns inte på utsidan. I dessa situationer kan man behöva professionell hjälp för att orka leva och ta sig igenom motgångarna. Därför är det viktigt att inte hålla tankarna för sig själv om man är djupt deprimerad och inte vill leva längre. Läs om självmord.

Trötthet vid depression

Vid depression känner man sig ofta mycket trött, energilös och orkeslös. Många som lider av depression kan uppleva en trötthet som inte går över, oavsett hur mycket man sover. Andra upplever sig trötta till följd av att inte kunna sova tillräckligt, eller att man sover mycket dåligt. Orsakerna till att man utvecklar en depression kan leda till en inre stress, varpå stress kan ha en negativ inverkan på sömn och depression.

D-vitaminbrist och depression

Sambandet mellan D-vitaminbrist och depression har undersökts i många studier. Resultaten visar att det finns ett samband, men frågan om orsak och verkan är ännu inte helt klarlagd:

Oklar orsak och verkan: Enligt Spedding (2014) visar forskningen att sambandet mellan D-vitamin och depression är tydligt, men det är ännu oklart om brist på D-vitamin orsakar depression, eller om depression leder till lägre D-vitaminnivåer på grund av till exempel mindre utomhusvistelse.

Samband mellan D-vitaminbrist och depression: Enligt Anglin et al. (2013) visar en stor metaanalys att personer med låga nivåer av D-vitamin har en ökad risk att drabbas av depression. Resultaten tyder på att D-vitaminbrist är vanligare bland personer med depressiva symtom.

D-vitamin som förebyggande behandling: I en översiktsartikel av Li et al. (2019) framgår att tillskott av D-vitamin kan ha en liten positiv effekt på depressiva symtom, särskilt hos personer med påvisad brist. Effekten är dock varierande, och mer forskning behövs för att dra säkra slutsatser.

Sammanfattning

Depression är en långvarig och allvarlig psykisk sjukdom som påverkar både tankar, känslor och beteende. Vanliga symtom är nedstämdhet, trötthet, brist på energi, sömnproblem, ångest och minskat intresse för saker man brukar gilla. Ofta känner man sig värdelös eller har skuldkänslor. Depression kan göra det svårt att klara vardagen, men det finns effektiv hjälp att få. Med rätt stöd och behandling går det att må bättre och hitta tillbaka till livsglädjen.

När bör man söka hjälp?

Om du känner igen dig i den här texten, eller om du under en period av 2 veckor har upplevt en eller flera av de symtom som beskrivits ovan, kan det vara dags att söka professionell hjälp. Om man lider eller tror sig lida av en depression så finns det god hjälp att få. Att söka hjälp hos en psykolog kan vara ett första steg mot ett liv med högre livskvalitet. Din egen hälsa är värd att prioritera först.

På Svea KBT har vi lång erfarenhet av att hjälpa människor med depression och mental ohälsa. Kontakta oss idag för en konsultation om bästa behandlingsmetoder och lämplig psykolog för just dina behov.

Om du mår akut dåligt

Här kan du hitta kontaktnummer och chatt till flera olika organisationer och institutioner som kan hjälpa dig akut

1177

Jourhavande medmänniska

Jourhavande präst

Medicinska referenser

• American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.).
• Beck, A. T. (2008). The evolution of the cognitive model of depression and its neurobiological correlates. American Journal of Psychiatry, 165(8), 969-977.
• Beshai, S., Dobson, K. S., Bockting, C. L., & Quigley, L. (2013). Relapse and recurrence prevention in depression: Current research and future prospects. Clinical Psychology Review, 33(8), 1160-1177.
• Fava, M., Rush, A. J., Alpert, J. E., et al. (2010). Difference in treatment outcome in outpatients with anxious versus nonanxious depression: a STAR*D report. American Journal of Psychiatry, 165(3), 342-351.
• Gaspersz, R., Lamers, F., Kent, J. M., et al. (2018). Anxiety and depression: independent and overlapping features. Journal of Affective Disorders, 247, 126-134.
• Kessler, R. C., Berglund, P., Demler, O., et al. (2003). The epidemiology of major depressive disorder: Results from the National Comorbidity Survey Replication (NCS-R). JAMA, 289(23), 3095-3105.
• Malhi, G. S., & Mann, J. J. (2018). Depression. Lancet, 392(10161), 2299-2312.
• Nock, M. K., Hwang, I., Sampson, N. A., & Kessler, R. C. (2009). Mental disorders, comorbidity and suicidal behavior: Results from the National Comorbidity Survey Replication. Molecular Psychiatry, 15(8), 868-876.
• Payne, M. E., Anderson, J. J., Steffens, D. C., et al. (2006). Dietary intake and symptoms of depression in community-dwelling older adults. International Psychogeriatrics, 18(3), 437-444.
• Rock, P. L., Roiser, J. P., et al. (2014). Cognitive impairment in depression: A systematic review and meta-analysis. Psychological Medicine, 44(10), 2029-2040.
• Tsuno, N., Besset, A., & Ritchie, K. (2005). Sleep and depression. Journal of Clinical Psychiatry, 66(10), 1254-1269.
• World Health Organization. (2019). International Classification of Diseases, 11th Revision (ICD-11).
• Beck, A. T. (2008). The evolution of the cognitive model of depression and its neurobiological correlates. American Journal of Psychiatry, 165(8), 969-977.
• Belmaker, R. H., & Agam, G. (2008). Major depressive disorder. New England Journal of Medicine, 358(1), 55-68.
• Kendler, K. S., Karkowski, L. M., & Prescott, C. A. (1999). Causal relationship between stressful life events and the onset of major depression. American Journal of Psychiatry, 156(6), 837-841.
• Kessler, R. C. (1997). The effects of stressful life events on depression. Annual Review of Psychology, 48, 191-214.
• Nemeroff, C. B., & Owens, M. J. (2002). Treatment of mood disorders. Nature Neuroscience, 5, 1068-1070.
• Sullivan, P. F., Neale, M. C., & Kendler, K. S. (2000). Genetic epidemiology of major depression: Review and meta-analysis. American Journal of Psychiatry, 157(10), 1552-1562.
• Andersson, G., Cuijpers, P., Carlbring, P., Riper, H., & Hedman, E. (2019). Guided Internet-based vs. face-to-face cognitive behavior therapy for psychiatric and somatic disorders: A systematic review and meta-analysis. World Psychiatry, 13(3), 288-295.
• Cipriani, A., Furukawa, T. A., Salanti, G., et al. (2018). Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs for the acute treatment of adults with major depressive disorder: a systematic review and network meta-analysis. The Lancet, 391(10128), 1357-1366.
• Cuijpers, P., Karyotaki, E., Weitz, E., Andersson, G., Hollon, S. D., van Straten, A. (2013). The effects of psychotherapies for major depression in adults on remission, recovery and improvement: a meta-analysis. Journal of Affective Disorders, 149(3), 409-415.
• Jacka, F. N., O’Neil, A., Opie, R., et al. (2017). A randomised controlled trial of dietary improvement for adults with major depression (the ‘SMILES’ trial). BMC Medicine, 15, 23.
• Schuch, F. B., Vancampfort, D., Firth, J., et al. (2016). Physical activity and incident depression: a meta-analysis of prospective cohort studies. American Journal of Psychiatry, 175(7), 631-648.
• UK ECT Review Group. (2003). Efficacy and safety of electroconvulsive therapy in depressive disorders: a systematic review and meta-analysis. Lancet, 361(9360), 799-808.