Boka psykolog

1 min läsning

    Antidepressiva läkemedel

    Antidepressiva läkemedel är receptbelagda läkemedel som används för att behandla depression, men också ångestsyndrom, tvångssyndrom (OCD) och vissa ätstörningar. De vanligaste grupperna är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och tricykliska antidepressiva (TCA). Effekten brukar märkas först efter 2–4 veckor. Här får du en lista över olika antidepressiva läkemedel och läser om hur de fungerar, vanliga biverkningar och vad som gäller om du vill byta eller sluta.

    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är antidepressiva läkemedel?

    Antidepressiva läkemedel är en grupp psykofarmaka, alltså läkemedel som påverkar hjärnans funktion, som lindrar symtom som nedstämdhet, ångest och sömnproblem vid depression. Ibland kallas de “lyckopiller” i vardagligt tal.

    Det är missvisande, eftersom läkemedlen inte gör dig glad eller förändrar din personlighet. De kan i stället göra det lättare att orka med vardagen och ta till sig andra former av behandling.

    Läkemedlen används framför allt vid medelsvår och svår depression, ofta i kombination med samtalsbehandling.

    Vid lindrig depression är psykologisk behandling oftast förstahandsvalet, eftersom antidepressiva inte har visat lika tydlig effekt där.

    Hur fungerar antidepressiva?

    Antidepressiva läkemedel påverkar signalsubstanser i hjärnan, främst serotonin och noradrenalin, som hjälper nervceller att kommunicera med varandra.

    De flesta antidepressiva gör att signalsubstanserna inte tas upp lika snabbt av nervcellerna igen, så att de finns kvar längre i utrymmet mellan cellerna.

    Den effekten kommer redan efter några timmar, men förbättringen av humöret dröjer oftast flera veckor.

    Forskarna tror därför att det är hjärnans gradvisa anpassning till läkemedlet som ger effekten, snarare än att nivån av signalsubstanser ökar. Exakt varför antidepressiva lindrar depression är ännu inte helt klarlagt.

    Hur länge tar man antidepressiva?

    De flesta tar antidepressiva i minst 6 månader efter att de har blivit bättre. Har du haft flera depressioner kan läkaren rekommendera att du fortsätter längre, ibland i flera år, för att minska risken att depressionen kommer tillbaka.

    Det tar oftast 2–4 veckor innan du märker effekt, och full effekt kan dröja ytterligare några veckor. Sömn och ork brukar bli bättre först, och humöret efter det. Om du inte märker någon skillnad efter 4–6 veckor bör du prata med din läkare. Då kan dosen behöva ändras, eller så kan du behöva prova ett annat läkemedel.

    Att sluta med antidepressiva

    Det är viktigt att sluta med antidepressiva gradvis och i samråd med din läkare, inte tvärt. Antidepressiva är inte beroendeframkallande på samma sätt som till exempel sömnmedel. Men om du slutar för snabbt kan kroppen reagera med så kallade utsättningssymtom, till exempel:

    • Yrsel och illamående. Många känner sig ostadiga eller får ont i magen de första dagarna.
    • Sömnsvårigheter och livliga drömmar. Sömnen kan bli orolig en tid.
    • Svettningar och influensaliknande känsla. Kroppen kan kännas frusen, varm eller allmänt hängig.
    • Rastlöshet, irritation eller ångest. Det kan vara svårt att skilja dessa från att depressionen kommer tillbaka, därför är det bra att ha kontakt med läkaren under nedtrappningen.
    • Ilningar som liknar små elektriska stötar. De känns ofta i huvudet och brukar kallas “brain zaps”.

    Utsättningssymtomen kommer oftast inom några dagar efter att du har minskat dosen eller slutat. Hos de flesta är de lindriga och går över inom 1–2 veckor, men vissa får mer påtagliga besvär som håller i sig längre. Då kan läkaren föreslå en långsammare nedtrappning.

    Byta antidepressiva läkemedel

    Byte av antidepressivt läkemedel är vanligt och görs alltid tillsammans med läkare. De vanligaste skälen är att det första läkemedlet inte har gett tillräcklig effekt efter några veckor, eller att biverkningarna är för besvärliga. Många behöver prova mer än ett läkemedel innan de hittar ett som fungerar.

    Läkaren väljer hur bytet ska gå till utifrån vilka läkemedel det gäller och hur du mår. Det finns tre vanliga sätt:

    • Direkt byte. Du slutar med det gamla läkemedlet en dag och börjar med det nya nästa. Det fungerar ofta när läkemedlen liknar varandra, till exempel vid byte mellan två SSRI.
    • Överlappande byte. Du trappar ner det gamla läkemedlet samtidigt som du trappar upp det nya. Det minskar risken för utsättningssymtom.
    • Nedtrappning med uppehåll. Du trappar ner och slutar helt med det gamla läkemedlet och väntar några dagar innan du börjar med det nya. Det krävs vid vissa kombinationer, till exempel för fluoxetin, som stannar länge i kroppen, och för MAO-hämmare.

    Byta från SSRI till SNRI

    Byte från SSRI till SNRI, till exempel från sertralin till venlafaxin, är ett vanligt nästa steg när ett SSRI inte har hjälpt tillräckligt. Eftersom båda grupperna påverkar serotonin görs bytet ofta direkt eller med en kort överlappning, enligt läkarens ordination.

    Du ska inte byta eller kombinera läkemedel på egen hand. Två läkemedel som båda ökar serotoninet kan tillsammans ge serotonergt syndrom, som visar sig genom oro, svettningar, darrningar, snabb puls och hög feber. Vid sådana symtom ska du kontakta vården direkt.

    Antidepressiva till barn

    Barn och unga med depression eller ångest får i första hand psykologisk behandling, till exempel KBT. Antidepressiva kan bli aktuellt vid svårare besvär, eller om samtalsbehandling inte har hjälpt tillräckligt. Läkemedlet ges då oftast i kombination med fortsatt behandling.

    Bara ett fåtal antidepressiva läkemedel är godkända för barn:

    • Fluoxetin. Det är förstahandsvalet vid medelsvår till svår depression och är godkänt från 8 års ålder.
    • Sertralin. Det är godkänt för behandling av tvångssyndrom (OCD) från 6 års ålder.

    Andra läkemedel kan i vissa fall användas efter särskild bedömning av en barn- och ungdomspsykiatriker. Barn och unga som börjar med antidepressiva följs upp tätt de första veckorna, eftersom vissa kan bli oroligare eller må sämre innan effekten kommer.

    Det har blivit vanligare att barn och unga får antidepressiva, framför allt för att fler får diagnosen depression eller ångest. Läkemedlen skrivs ut oftare till flickor än till pojkar.

    Antidepressiva till äldre personer

    Äldre personer kan ha god hjälp av antidepressiva, men behandlingen behöver anpassas eftersom kroppen bryter ner läkemedel långsammare med stigande ålder. Läkaren börjar därför oftast med en lägre dos och följer upp behandlingen oftare. Några risker är särskilt viktiga att känna till:

    • Låg natriumhalt i blodet (hyponatremi). Den kan ge trötthet, förvirring och yrsel och är vanligast de första veckorna med SSRI. Därför tas ofta blodprov i början av behandlingen.
    • Ökad fallrisk. Yrsel och trötthet kan göra det lättare att ramla, särskilt om man tar flera läkemedel samtidigt.
    • Påverkan på hjärtrytmen. Vissa antidepressiva, framför allt tricykliska antidepressiva och i högre doser citalopram och escitalopram, kan påverka hjärtrytmen. Läkaren väljer därför läkemedel utifrån hjärthälsa och andra mediciner man tar.

    SSRI är ofta förstahandsvalet för äldre, medan tricykliska antidepressiva i regel undviks.

    Antidepressiva vid graviditet

    Antidepressiva kan användas under graviditet, och många läkemedel i SSRI-gruppen, till exempel sertralin och citalopram, är väl studerade hos gravida. Beslutet fattas tillsammans med läkare eller barnmorska.

    Då vägs riskerna med läkemedlet mot riskerna med en obehandlad depression, som också kan påverka både den gravida och barnet. Om du redan tar antidepressiva och blir gravid ska du inte sluta på egen hand, utan prata med din läkare först.

    Nyfödda barn vars mamma har tagit SSRI sent i graviditeten får oftare tillfälliga anpassningsbesvär de första dagarna, till exempel:

    • Matningssvårigheter. Barnet kan ha svårt att suga eller äta ordentligt.
    • Lätta andningsbesvär. Andningen kan vara snabb eller ansträngd en kort tid.
    • Lågt blodsocker (hypoglykemi). Det upptäcks och behandlas på BB eller neonatalavdelningen.
    • Darrighet eller oro. Barnet kan vara skrikigt eller ha svårt att komma till ro.

    Besvären är oftast lindriga och går över inom några dagar, och risken för allvarliga komplikationer är liten.

    Barnet observeras därför lite extra efter förlossningen. Antidepressiva kan också bli aktuellt efter förlossningen vid förlossningsdepression. Flera läkemedel, bland annat sertralin, går att kombinera med amning.

    Antidepressiva vid annan sjukdom

    Antidepressiva används inte bara vid depression utan också vid flera andra tillstånd. SSRI är förstahandsval vid flera ångestsyndrom, till exempel tvångssyndrom (OCD), generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom och social ångest. De kan också användas vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

    Vissa antidepressiva används även vid långvarig smärta, framför allt nervsmärta. Det gäller främst tricykliska antidepressiva som amitriptylin och SNRI-läkemedlet duloxetin, som påverkar hur smärtsignaler förs vidare i nervsystemet. Smärtlindringen kan komma vid lägre doser än de som används vid depression.

    Antidepressiva och terapi

    Kombinationen av antidepressiva och terapi ger ofta bättre resultat än läkemedel eller terapi var för sig, särskilt vid medelsvår och svår depression.

    Läkemedlet kan lindra symtom som orkeslöshet och sömnproblem, så att det blir lättare att delta i terapin.

    Terapin ger dig verktyg att hantera tankar, känslor och beteenden som håller kvar nedstämdheten. Det kan också minska risken för att depressionen kommer tillbaka när du slutar med läkemedlet.

    Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) är två terapiformer som har god effekt vid depression. Om du är osäker på hur du mår kan du göra vårt test för depression för att få en första indikation.

    Lista med olika kategorier av antidepressiva läkemedel

    Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)

    SSRI är den vanligaste gruppen antidepressiva läkemedel och oftast förstahandsvalet vid depression och ångestsyndrom.

    SSRI gör att signalsubstansen serotonin inte tas upp lika snabbt av nervcellerna igen, och påverkar på så sätt hjärnans reglering av humör och ångest. De ger i regel färre och lindrigare biverkningar än äldre antidepressiva läkemedel.

    Exempel på SSRI-läkemedel:

    • Citalopram: Cipramil, Citalopram
    • Escitalopram: Cipralex, Premalex
    • Paroxetin: Seroxat, Paroxetin, Paroxiflex
    • Sertralin: Zoloft, Oralin, Sertralin, Sertrone
    • Fluoxetin: Fontex, Fluoxetin
    • Fluvoxamin: Fevarin

    Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI)

    SNRI är antidepressiva läkemedel som påverkar både serotonin och noradrenalin. De används ofta när SSRI inte har gett tillräcklig effekt, och vissa används också vid långvarig smärta.

    Exempel på SNRI-läkemedel:

    • Venlafaxin: Efexor Depot, Venlafaxin
    • Duloxetin: Cymbalta, Ariclaim, Aritavi, Duloxetin

    Tricykliska antidepressiva (TCA)

    Tricykliska antidepressiva är en äldre grupp läkemedel som ger fler biverkningar än SSRI och SNRI. De används framför allt vid svår depression, när andra läkemedel inte har hjälpt, och vid vissa typer av smärta.

    Exempel på tricykliska antidepressiva:

    • Klomipramin: Anafranil, Anafranil Retard, Klomipramin Mylan
    • Amitriptylin: Saroten, Amitriptylin Abcur
    • Nortriptylin: Sensaval
    • Maprotilin: Ludiomil

    Övriga antidepressiva läkemedel

    Utöver SSRI, SNRI och tricykliska antidepressiva finns läkemedel som verkar på andra sätt, till exempel genom att påverka dopamin, melatonin eller flera typer av serotoninreceptorer. Vissa av dem, som mirtazapin, gör en dåsig och kan därför vara ett alternativ när depressionen ger svåra sömnproblem.

    Exempel på övriga antidepressiva läkemedel:

    • Mirtazapin: Remeron, Remeron-S, Mirtin, Mirtazapin
    • Mianserin: Mianserin Mylan
    • Bupropion: Voxra, Bupropion
    • Vortioxetin: Brintellix
    • Agomelatin: Valdoxan
    • Reboxetin: Edronax
    • Moklobemid: Aurorix

    Vem kan skriva ut läkemedel?

    Det är främst läkare som skriver ut antidepressiva läkemedel. Psykologer får inte skriva ut medicin. Endast legitimerade läkare har generell förskrivningsrätt i Sverige.

    Tandläkare, tandhygienister, barnmorskor och vissa sjuksköterskor får skriva ut ett begränsat urval av läkemedel, men inte antidepressiva. Mer information om enskilda läkemedel hittar du på FASS.

    Vanliga biverkningar

    De vanligaste biverkningarna av antidepressiva är illamående, huvudvärk, sömnproblem och minskad sexlust, och de flesta är lindriga och går över inom några veckor.

    Vilka biverkningar du får beror på vilket läkemedel du tar, och på dig som person. Läs alltid bipacksedeln och kontakta din läkare eller vårdcentral om biverkningarna är besvärliga. Sluta inte med läkemedlet på egen hand.

    Biverkningar i början av behandlingen

    Biverkningarna är oftast som tydligast de första 1–2 veckorna, innan kroppen har vant sig vid läkemedlet. Det gäller även när det tar längre tid innan den positiva effekten märks. Vanliga biverkningar i början är:

    • Illamående och lös mage. Det är bland de vanligaste besvären och minskar ofta om du tar tabletten i samband med mat.
    • Huvudvärk och yrsel. Det brukar gå över under de första veckorna.
    • Oro och rastlöshet. Vissa känner sig mer uppvarvade eller ängsliga i början. Därför startar läkaren ofta med en låg dos som höjs gradvis.
    • Sömnproblem eller trötthet. Vissa får svårare att sova, medan andra blir trötta. Att byta tid på dagen när du tar tabletten kan hjälpa.

    Biverkningar av SSRI

    SSRI ger ofta biverkningar från mage och tarm, sömnen och sexlivet, men de flesta är lindriga. Vanliga biverkningar av SSRI är:

    • Illamående, diarré eller förstoppning. Magbesvären är vanligast i början.
    • Huvudvärk och yrsel.
    • Sömnsvårigheter eller dåsighet.
    • Ökad svettning. Den märks ofta på natten.
    • Minskad sexlust och svårt att få orgasm eller erektion. Till skillnad från många andra biverkningar går de sexuella biverkningarna inte alltid över med tiden. Då kan det hjälpa att justera dosen eller byta läkemedel, så ta upp det med din läkare.
    • Minskad eller ökad aptit.

    Sertralin ger ofta magbiverkningar som illamående och lös mage i början av behandlingen, men också sömnsvårigheter och sexuella biverkningar.

    Escitalopram tolereras i regel väl, och de vanligaste biverkningarna är illamående, svettningar, trötthet och sexuella biverkningar.

    Vid höga doser kan escitalopram och citalopram påverka hjärtrytmen, vilket läkaren tar hänsyn till.

    Biverkningar av SNRI

    SNRI ger liknande biverkningar som SSRI, men kan dessutom ge ökad svettning, muntorrhet, högre puls och högre blodtryck, eftersom de även påverkar noradrenalin.

    Blodtrycket kontrolleras därför ofta under behandling med venlafaxin. Utsättningssymtom är också vanligare om man slutar för snabbt, särskilt med venlafaxin.

    Biverkningar av tricykliska antidepressiva

    Tricykliska antidepressiva ger fler och mer påtagliga biverkningar än SSRI och SNRI. Vanliga biverkningar är:

    • Muntorrhet och förstoppning.
    • Svårt att kissa.
    • Dåsighet, yrsel och dimsyn.
    • Viktuppgång.
    • Ökad svettning. Den kommer ofta på natten.
    • Hjärtklappning eller snabb puls.

    Vilket antidepressivt läkemedel har minst biverkningar?

    Det finns inget antidepressivt läkemedel som har minst biverkningar för alla, eftersom människor reagerar olika på samma läkemedel.

    Generellt ger SSRI, till exempel sertralin och escitalopram, färre och lindrigare biverkningar än tricykliska antidepressiva. Därför är SSRI oftast förstahandsvalet.

    Om ett läkemedel ger besvärliga biverkningar finns det ofta ett annat som passar bättre. Några exempel:

    • Bupropion ger mer sällan sexuella biverkningar och viktuppgång.
    • Mirtazapin kan passa den som har svårt att sova, men ger oftare trötthet och ökad aptit.
    • Vortioxetin ger mer sällan sexuella biverkningar än många SSRI, men kan ge illamående.

    Din läkare kan hjälpa dig att hitta ett läkemedel som passar dig, utifrån dina symtom, andra sjukdomar och vilka biverkningar du helst vill undvika.

    Alternativ till antidepressiva läkemedel

    Det finns flera alternativ till antidepressiva läkemedel, till exempel terapi och fysisk aktivitet, och vid lindrig depression är de ofta förstahandsvalet. Vid svår depression kan elbehandling (ECT) bli aktuellt.

    Vilken behandling som passar beror på hur svår depressionen är, vad du själv föredrar och hur du har svarat på tidigare behandling.

    Fysisk aktivitet

    Regelbunden fysisk aktivitet kan minska depressiva symtom, och Socialstyrelsen rekommenderar det som behandling vid lindrig till medelsvår depression. Träning påverkar bland annat hjärnans signalsubstanser, sömnen och stressystemet.

    Den kan också ge struktur i vardagen och en känsla av att klara saker, vilket i sig motverkar nedstämdhet. Det behöver inte vara hård träning. Promenader, cykling eller annan aktivitet du tycker om, flera gånger i veckan, ger effekt.

    Terapi

    Terapi har god effekt vid lindrig till medelsvår depression och kan användas utan läkemedel eller i kombination med antidepressiva. I KBT arbetar du med hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra, och tränar på nya sätt att hantera det som håller kvar nedstämdheten.

    Beteendeaktivering, som går ut på att gradvis öka meningsfulla aktiviteter, och internetbaserad KBT har också god effekt. Vid långvarig depression, som dystymi, kan terapi i kombination med läkemedel vara särskilt viktig.

    Elbehandling (ECT)

    Elbehandling (ECT) är en effektiv behandling vid svår depression, särskilt när andra behandlingar inte har hjälpt eller när snabb effekt behövs.

    Den används till exempel vid depression med melankoliska drag eller psykotiska symtom. Behandlingen ges under kort narkos, oftast 2–3 gånger i veckan under några veckor. En vanlig biverkning är tillfälliga minnesproblem, som oftast går över.

    Receptfria alternativ

    Det finns inga receptfria läkemedel som rekommenderas vid depression i svenska behandlingsriktlinjer. Växtbaserade preparat med johannesört har i studier visat viss effekt vid lindrig depression.

    Johannesört kan dock påverka hur andra läkemedel verkar, till exempel p-piller och blodförtunnande läkemedel, och ska inte kombineras med antidepressiva.

    Prata därför med läkare eller apotekspersonal innan du börjar ta det. Vänderot används vid lindrig oro och sömnproblem, men har ingen dokumenterad effekt vid depression.

    Hur kan Svea KBT hjälpa dig

    Hos Svea KBT får du hjälp av en legitimerad psykolog med lång erfarenhet av att behandla depression, ångest och nedstämdhet. Vi erbjuder KBT och andra evidensbaserade behandlingar, och terapin fungerar bra både på egen hand och som komplement till antidepressiva läkemedel. Kontakta oss, så hjälper vi dig att hitta rätt psykolog och behandling för dina behov.

    Gratis konsultation

    1. 1177 Vårdguiden. Läkemedel vid depression.
    2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
    3. Socialstyrelsen. Aspekter av antidepressiv läkemedelsbehandling av barn och unga vuxna. 2021.
    4. Socialstyrelsen. Vem får förskriva och rekvirera läkemedel?
    5. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna. Behandlingsrekommendation.
    6. Janusinfo, Region Stockholm. Behandling med antidepressiva under graviditeten ökar risken för vård på neonatalavdelning.
    7. FASS. Produktresuméer för respektive läkemedel.
    8. NHS. Overview – Antidepressants.
    9. Cipriani A m.fl. Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs for the acute treatment of adults with major depressive disorder. The Lancet, 2018.
    10. Cuijpers P m.fl. Adding psychotherapy to antidepressant medication in depression and anxiety disorders: a meta-analysis. World Psychiatry, 2014.