Vad är klinisk depression?

Klinisk depression innebär att en psykolog eller läkare har fastställd en diagnos i enlighet med DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders). Begreppet ”klinisk depression” kan man säga är ett paraplybegrepp för olika depressionsdiagnoser men troligt är att de flesta syftar till diagnosen som heter ”egentlig depression” när de använder begreppet. 

Det är vanligt att i folkmun använda begreppet ”depression” för en bred variation av tillstånd, allt ifrån lättare nedstämdhet till långa perioder med mycket lidande. Bland läkare och psykologer använder man däremot några olika termer för att skilja de medicinska/psykiatriska tillstånden från sådana perioder av nedstämdhet som faktiskt hör till att vara människa. 

Symtom på klinisk depression?

Kärnsymtomen i klinisk/egentlig depression är nedstämdhet och ett minskat intresse för saker som man brukar tycka om att göra. Som de flesta diagnoser ser man depression som ett tillstånd som befinner sig på ett spektrum och man behöver som kliniker specificera om problematiken är av lindrig, måttlig eller svår grad. Depressionen kan också vara årstidsbunden samt mer eller mindre ihållande. 

För att en persons tillstånd skall klassas som en egentlig depression behöver symtomen som uppkommit ha funnits i minst två veckors tid och innebära en förändring från hur personen i fråga vanligtvis är och mår. Minst fem av nio kriterier, där ett av dem måste vara någon av de två förstnämnda, skall vara uppfyllda för diagnos:

  • Nedstämdhet så gott som dagligen
  • Ett minskat intresse för eller glädje av olika aktiviteter så gott som dagligen
  • Minskad/ökad aptit eller betydande viktnedgång/viktuppgång
  • Störd sömn så gott som varje natt
  • Märkbart förändrat rörelsemönster eller tal
  • Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen
  • Känsla av värdelöshet eller skuldkänslor så gott som dagligen
  • Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga så gott som dagligen
  • Återkommande tankar på döden eller planer på att begå självmord 

Vidare ska dessa symtom orsaka patienten avsevärt lidande och/eller försämrad funktion när det kommer till arbete, skola eller andra sociala sammanhang och inte vara en effekt av ett missbruk eller ett annat medicinskt tillstånd. 

Gör vårt självtest för depression här.

Våra psykologer kan hjälpa dig

Våra psykologer har tid för dig. Läs mer om våra psykologer här.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Hur undersöker man om någon har en klinisk depression?

De vanligaste metoderna en läkare eller psykolog använder sig av för att undersöka om en patient lider av klinisk depression eller inte är genom samtal med patienten och/eller en någon anhörig till denne. Till sin hjälp kan klinikern också använda olika skattningsformulär som antingen patienten kan besvara på egen hand eller som klinikern kan fylla i under samtalets gång. 

I vissa allvarliga, mer kroniska, fall av depression kan det även bli aktuellt för patienten att lämna blodprov för att utesluta eventuella somatiska sjukdomar. 

Vem kan drabbas av klinisk depression?

Klinisk depression är ett vanligt förekommande tillstånd som drabbar nästan en tredjedel av befolkningen någon gång under livet. Vissa har ”bara” en depressionsepisod medan andra har återkommande depressioner. Man kan också vara nedstämd under perioder i livet utan att uppfylla kriterierna för diagnosen klinisk depression samtidigt som det finns ett mörkertal över personer som egentligen lider av en klinisk depression men som inte har sökt hjälp hos vården och därmed inte har fått en diagnos. Värt att tillägga är dock att bara för att man inte uppfyller alla kriterier för en klinisk psykiatrisk diagnos inte innebär att man inte lider av sitt tillstånd utan kan behöva hjälp ändå.   

Vad beror det på?

Man vet inte exakt vad som orsakar en klinisk depression men som med många andra psykiatriska tillstånd tänker man att det är en kombination av medfödda sårbarheter (arv) och vad vi har varit med om (miljö). Man har sett att det finns vissa gener som ökar sårbarheten för depression och som man tänker ”aktiveras” under vissa omständigheter. Sådana omständigheter kan exempelvis vara stress, arbetslöshet, ekonomiska problem, att någon närstående dör eller att man är med om andra stora livshändelser. Man kan även drabbas av depression till följd av någon infektionssjukdom som exempelvis Covid-19. 

En person som lider av svår egentlig depression har förändrade nivåer av signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin i hjärnan vilket är anledningen till att många, i kombination med psykoterapi, känner sig hjälpta av antidepressiv medicin som balanserar dessa nivåer.  

Hur behandlar man klinisk depression?

Det finns olika behandlingsmetoder beroende på depressionens typ och allvarlighetsgrad. Vid mildare depression kan det räcka med att få råd och stöd för att skapa bra vanor i livet. Det handlar exempelvis om att röra på sig, se till att man får tillräckligt med sömn, att äta varierat och hälsosamt på regelbundna tider, minska på nikotin och alkohol samt undvika droger. 

Vid svårare eller mer långvarig depression är psykoterapi nästa steg där kognitiv beteendeterapi (KBT) är den vanligaste formen. I KBT arbetar patienten aktivt i terapirummet samt med hemuppgifter mellan sessionerna, allt under vägledning av psykologen. Behandlingen utformas efter patientens behov men består av moment som syftar till att bland annat öka patientens förståelse för vad en depression är, för hur den tar sig i uttryck för patienten i fråga, få patienten att steg för steg göra mer av sådant som hen mår bra av, på ett bättre sätt hantera oro och grubbleri, ha ett mer accepterande förhållningssätt till sig själv, ge patienten strategier för att hantera svåra situationer i livet samt att hjälpa till med eventuella sömnproblem. 

Ibland kan man även behöva läkemedel på traven för att bli av med sin depression och vanligt är att psykoterapin kombineras med medicinering. I dessa fall är det en läkare som ansvarar för läkemedelsbehandlingen och det är viktigt att den regelbundet utvärderas med patienten för att se att den hjälper eller behöver justeras. En typ av läkemedel som är vanligt att man använder för att behandla klinisk depression är SSRI. SSRI står för serotoninåterupptagningshämmare och gör så att nivåerna av signalsubstansen serotonin i hjärnan höjs vilket i sin tur leder till att vi mår bättre. 

Hur lång tid det tar att bli frisk är även det väldigt individuellt och beror bland annat på hur allvarlig depressionen har varit. För de flesta brukar det kännas bättre efter några veckors behandling men för andra kan det ta månader eller till och med längre än så. 

Tips för att hantera min kliniska depression

Om du mår dåligt och misstänker att du lider av en klinisk depression kan det vara skönt att vända sig till en familjemedlem, en god vän eller annan närstående för stöd. Kanske har du någon du känner som har egen erfarenhet av depression som kan stötta dig i din situation. 

Sunda levnadsvanor mår alla bra av men det är särskilt viktigt att se över dem om man är deprimerad. Några handfasta tips är att röra på sig minst 30 minuter om dagen, att vara utomhus för att få frisk luft och dagsljus, att äta hälsosamt och på regelbundna tider och att försöka sova tillräckligt. 

När man är deprimerad minskar orken och det är vanligt att känna att man inte kan prestera på samma nivå som innan depressionen. Något man kan försöka med på egen hand är att vara snäll mot sig själv, att sänka kraven på vad man orkar göra samt att acceptera att man inte har samma förmåga som tidigare. Att hitta sätt att varva ned och slappna av på samt att göra sådant som är meningsfulla för en kan också hjälpa.  Om inte ditt mående blir bättre efter vad du gjort på egen hand rekommenderar vi att du söker hjälp hos en psykolog. Vi på Svea KBT har flera duktiga psykologer som gärna träffar dig på ett första samtal för att sedan lägga upp en personligt anpassad behandlingsplan.

Hur kan Svea KBT stötta dig i din depression?

Vi på Svea KBT är här för att hjälpa dig om du upplever symtom på eller har diagnosen klinisk depression. Våra psykologer har omfattande erfarenhet av att stödja personer i liknande situationer som din. Kontakta oss idag för en första konsultation angående bästa behandlingsmetod och vilken psykolog som är lämplig för dina behov och omständigheter.

Kontakta oss