Boka gratis konsultationssamtal inför psykologbesök eller NPF-utredning. Boka här!
Boka psykolog
Boka psykolog Kontakta oss

Dysfunktionell familj

I den här artikeln berättar vi mer om vad som menas med dysfunktionell familj, vanliga tecken, anledningar till hur det kan uppstå, hur det är att växa upp i en familj som fungerar dåligt och vilken hjälp man kan få.

Författare: Psykologkandidat Julia Freund
Medicinskt granskad av: Leg. Psykolog Caroline Erkers
Prata med en psykolog
Våra skickliga psykologer är experter inom familje och relationsproblem. Vi erbjuder gratis konsultation hos våra rådgivare innan du bokar psykolog. Då kan vi ge dig rekommendation om både psykolog och behandlingsmetod.

Vad menas med dysfunktionell familj?

En dysfunktionell familj är en familj där medlemmarnas grundläggande emotionella, psykologiska och sociala behov inte tillgodoses. I en dysfunktionell familj skapar bristen på stöd och struktur en miljö präglad av stress, konflikt och osäkerhet, som ofta påverkar barnen mest.

Dysfunktionaliteten kan visa sig genom olika negativa mönster, såsom bristande kommunikation, otrygghet och oförmåga att hantera känslor på ett hälsosamt sätt. Alla familjer kan ha problem ibland, men i en dysfunktionell familj är problemen långvariga och genomsyrar vardagen. Studier visar att barn som växer upp i sådana miljöer löper högre risk att själva utveckla liknande mönster, vilket kan skapa en cykel av dysfunktionalitet över generationer.

Vanliga tecken på att en familj är dysfunktionell

  • Brist på kommunikation: Familjemedlemmar pratar inte öppet eller ärligt med varandra, vilket leder till missförstånd och konflikter.
  • Kontrollerande beteende: En eller flera medlemmar försöker dominera eller manipulera andra, vilket skapar en obalans i makt och ansvar.
  • Emotionell eller fysisk misshandel: Förekomst av verbala förolämpningar, hot eller fysiskt våld, som alla skapar en miljö av rädsla och osäkerhet.
  • Rollförvirring: Barn kan tvingas ta vuxenansvar, medan vuxna beter sig omoget, vilket skapar en förvirrande och otrygg miljö.
  • Oförutsägbarhet: Ett kaotiskt och oförutsägbart familjeliv gör att medlemmarna aldrig vet vad de kan förvänta sig, vilket skapar ständig stress.
  • Favorisering: En familjemedlem behandlas bättre än andra, vilket leder till avundsjuka och konflikter.
  • Brist på empati: Familjemedlemmarna visar liten förståelse eller omtanke för varandras känslor och behov, vilket försvårar känslomässig anknytning.

Läs mer om våra psykologer

Våra kompetenta psykologer är experter inom terapi och behandling. Läs mer och boka tid hos våra psykologer.

Våra psykologer
Andrea Wessling
Annica Wejdmark
Max Gårdinger
Jakob Hofverberg
Charlie DecaVita
Anna Tykesson
Martin Samuelsson
Camilla Björklund
Camilla Norrman
Ebba Csikos
Susanna Magnusson
Matilda Nyman
Rebecka DecaVita
Hedda Linderstam
Karin Havert
Viktor Ros Persson
Torsten Winnerblad
Lotta Anderlind
Sara Meymi
Filip Bergman
Jenny Janonius
Kim Einhorn
Karolina Ostrowska
My Rutgersson
Jessica Vickström
Liselotte Starck
Karin Haase
Sofia Wiklert
Björn Häggmark
Jessica White
Clara Rosenqvist
Ella Jensen
Ellen Karlsson
Josephine Sorvari
Emma Lenander
Julia Stenbrink
Karin Lindstrand
Karolina Lindgren
Klara Thunell
Lina Strömberg
Linn Nilsson
Malin Blide
Matilda Forsberg
Nathalie Lantz
Nora Malmberg
Olivia Erliksson
Viktoria Martell
Therese Fröman
Sally Storm
Nicole Wisting
Therese Palmstierna
Ramsus Bodén

Tecken på att du själv kommer ifrån en dysfunktionell familj

  • Svårigheter med relationer: Om du har svårt att lita på andra eller att skapa nära relationer kan det bero på att du inte har fått lära dig hur sunda relationer fungerar. En dysfunktionell familj kan ha visat dig att relationer är opålitliga och ofta smärtsamma.
  • Låg självkänsla: Du kanske känner dig otillräcklig eller ovärdig kärlek och uppskattning. Detta kan bero på att du i din uppväxt inte fick den tillräcklig bekräftelse och stöd från dina föräldrar.
  • Överdrivet ansvarstagande: Du kan ha tagit på dig för mycket ansvar, ofta för att kompensera för föräldrarnas bristande förmåga att hantera sina egna eller familjens behov. Detta är vanligt i familjer där barn tvingas växa upp för snabbt.
  • Rädsla för konflikter: Att undvika konflikter till varje pris kan vara en strategi du lärt dig för att minska stressen och osäkerheten hemma. Konflikter i dysfunktionella familjer är ofta destruktiva och eskalerande.
  • Svårigheter att uttrycka känslor: Om du har svårt att identifiera eller uttrycka dina känslor kan det bero på att dessa inte erkändes eller accepterades i din uppväxt. Känslor kunde ha blivit förlöjligade eller ignorerade.
  • Perfektionism: Du kan känna ett starkt behov av att vara perfekt för att undvika kritik eller för att få den uppmärksamhet och godkännande du saknade som barn. Perfektionismen kan vara ett sätt att försöka skapa kontroll i en annars kaotisk miljö.
  • Otrygg anknytning: Du kan uppleva en känsla av otrygghet i relationer och ha svårt att lita på att andra kommer att finnas där för dig. Detta är vanligt om dina föräldrar var känslomässigt otillgängliga eller inkonsekventa.

Vad är anledningarna till att en familj blir dysfunktionell?

  • Psykisk ohälsa: Om en eller flera familjemedlemmar lider av psykisk ohälsa, såsom depression eller ångest, kan det påverka hela familjens dynamik. Psykisk ohälsa kan leda till oberäkneligt beteende, medberoende och en oförmåga att hantera vardagliga stressfaktorer.
  • Missbruk: Alkohol- eller drogmissbruk kan skapa en instabil och osäker miljö. Missbrukaren kan bli våldsam, oansvarig eller känslomässigt otillgänglig, vilket skapar kaos och otrygghet för de andra familjemedlemmarna.
  • Ekonomiska problem: Ständiga ekonomiska bekymmer kan leda till stress, konflikter och en känsla av hopplöshet. Föräldrar kan bli irriterade, pressade och oförmögna att ge emotionellt stöd.
  • Arv och miljö: Dysfunktionella beteendemönster kan överföras från generation till generation. Föräldrar som själva växte upp i dysfunktionella familjer kan ha svårt att bryta mönstret och skapa en sund miljö för sina egna barn.
  • Brister i föräldraförmåga: Vissa föräldrar saknar de nödvändiga kunskaperna eller förmågorna att skapa en trygg och kärleksfull miljö. Detta kan bero på bristande utbildning, egna trauman eller brist på stöd från omgivningen.
  • Trauma: Tidigare svåra upplevelser, som våld eller övergrepp, kan påverka familjedynamiken negativt. Traumatiserade föräldrar kan ha svårt att hantera sina egna känslor, vilket leder till att de blir otrygga och inkonsekventa vårdnadshavare.
  • Social isolering: Brist på socialt stöd och nätverk kan förstärka dysfunktionella mönster. Utan externa kontakter och resurser kan familjen bli innesluten i sina egna problem utan att hitta lösningar.

Hur är det att växa upp i en dysfunktionell familj?

Att växa upp i en dysfunktionell familj innebär ofta en uppväxt präglad av osäkerhet, rädsla och förvirring. Barn i sådana familjer kan känna sig ensamma och missförstådda, och de saknar ofta de stödjande relationer som är nödvändiga för en sund utveckling. Denna miljö kan leda till känslor av otillräcklighet och skam, vilket kan påverka deras självbild och förmåga att skapa sunda relationer senare i livet. Forskning visar att barn som växer upp i dysfunktionella familjer löper högre risk för att utveckla psykiska problem och beteendestörningar (2018).

Hur påverkar det dig att växa upp i en sådan här familj?

Forskning visar att uppväxt i en dysfunktionell familj kan leda till en rad negativa effekter på lång sikt. Personer som vuxit upp i sådana miljöer löper högre risk för att utveckla psykiska problem som ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Dessa individer kan också ha svårt att hantera stress och att reglera sina känslor, vilket negativt påverka deras arbetsliv och sociala relationer.

En studie från American Psychological Association (2021) visar att individer från dysfunktionella familjer ofta upplever svårigheter med självkänsla och identitet, vilket kan påverka deras personliga och yrkesmässiga liv. Dessutom finns det en ökad risk för att dessa individer själva utvecklar dysfunktionella beteendemönster i sina egna familjer, vilket skapar en ond cirkel av dysfunktionalitet. Det är dock viktigt att notera att med rätt stöd och terapi kan individer som vuxit upp i dysfunktionella familjer lära sig att hantera sina erfarenheter och skapa hälsosammare liv och relationer.

Hur kan dysfunktionella familjer få hjälp?

Dysfunktionella familjer kan få hjälp genom familjeterapi, individuell terapi och stödgrupper. Terapeuter kan arbeta med familjemedlemmar för att förbättra kommunikationen, lösa konflikter och utveckla hälsosamma beteendemönster. Familjeterapi kan vara särskilt effektiv eftersom den involverar alla medlemmar och fokuserar på att förbättra dynamiken inom familjen.

Det finns också ofta andra resurser och kommunala program som erbjuder stöd och utbildning för föräldrar, vilket kan vara underlätta arbetet med att skapa en mer funktionell familjedynamik. Enligt forskning från National Institute of Mental Health (2020) kan tidig intervention och långsiktigt stöd ha en betydande positiv inverkan på familjens hälsa och välbefinnande.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

I en dysfunktionell familj kan barnens psykiska hälsa påverkas negativt av konflikter, bristande kommunikation och emotionellt kaos. På Svea KBT är våra legitimerade psykologer specialiserade på att hjälpa barn från svåra hemförhållanden att hantera ångest, depression och lågt självförtroende som kan uppstå i en turbulent familjesituation.

Publicerad: 2024-08-16
Senast uppdaterad: 2025-02-03
Prata med en psykolog
Våra skickliga psykologer är experter inom familje och relationsproblem. Vi erbjuder gratis konsultation hos våra rådgivare innan du bokar psykolog. Då kan vi ge dig rekommendation om både psykolog och behandlingsmetod.