Klinisk depression
Klinisk depression är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar miljontals människor världen över. Till skillnad från tillfälliga känslor av nedstämdhet är klinisk depression ett ihållande tillstånd som kan påverka både tankar, känslor och kroppsliga funktioner. I denna artikel utforskar vi vad klinisk depression är, vilka symtom som kännetecknar sjukdomen och vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga.
Vad är klinisk depression?
Klinisk depression är ett medicinskt tillstånd som innebär en ihållande och påtaglig nedstämdhet, minskat intresse eller glädje i nästan alla aktiviteter, samt andra symtom som trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, skuldkänslor och nedsatt aptit. Tillståndet påverkar vardagen och ska ha pågått i minst två veckor för att diagnosen ska ställas.
Det är vanligt att i folkmun använda begreppet ”depression” för en bred variation av tillstånd, allt ifrån lättare nedstämdhet till långa perioder med mycket lidande. Bland läkare och psykologer använder man däremot några olika termer för att skilja de medicinska/psykiatriska tillstånden från sådana perioder av nedstämdhet som faktiskt hör till att vara människa.
Symtom på klinisk depression?
Kärnsymtomen i klinisk depression är nedstämdhet och ett minskat intresse för saker som man brukar tycka om att göra. Som de flesta diagnoser ser man depression som ett tillstånd som befinner sig på ett spektrum och man behöver som kliniker specificera om problematiken är av lindrig, måttlig eller svår grad. Depressionen kan också vara årstidsbunden samt mer eller mindre ihållande.
För att en persons tillstånd skall klassas som en egentlig depression enligt ICD-11 och DSM-5 behöver symtomen som uppkommit ha funnits i minst två veckors tid och innebära en förändring från hur personen i fråga vanligtvis är och mår. Minst fem av nio kriterier, där ett av dem måste vara någon av de två förstnämnda, skall vara uppfyllda för diagnos:
- Nedstämdhet så gott som dagligen
- Ett minskat intresse för eller glädje av olika aktiviteter så gott som dagligen
- Minskad/ökad aptit eller betydande viktnedgång/viktuppgång
- Störd sömn så gott som varje natt
- Märkbart förändrat rörelsemönster eller tal
- Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen
- Känsla av värdelöshet eller skuldkänslor så gott som dagligen
- Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga så gott som dagligen
- Återkommande tankar på döden eller planer på att begå självmord
Vidare ska dessa symtom orsaka patienten avsevärt lidande och/eller försämrad funktion när det kommer till arbete, skola eller andra sociala sammanhang och inte vara en effekt av ett missbruk eller ett annat medicinskt tillstånd.
Gör vårt självtest för depression här.
Hur undersöker man om någon har en klinisk depression?
De vanligaste metoderna en läkare eller psykolog använder sig av för att undersöka om en patient lider av klinisk depression eller inte är genom samtal med patienten och/eller en någon anhörig till denne. Till sin hjälp kan klinikern också använda olika skattningsformulär som antingen patienten kan besvara på egen hand eller som klinikern kan fylla i under samtalets gång.
I vissa allvarliga, mer kroniska, fall av depression kan det även bli aktuellt för patienten att lämna blodprov för att utesluta eventuella somatiska sjukdomar.
Vem kan drabbas av klinisk depression?
Klinisk depression är ett vanligt förekommande tillstånd som drabbar nästan en tredjedel av befolkningen någon gång under livet. Vissa har ”bara” en depressionsepisod medan andra har återkommande depressioner. Man kan också vara nedstämd under perioder i livet utan att uppfylla kriterierna för diagnosen klinisk depression samtidigt som det finns ett mörkertal över personer som egentligen lider av en klinisk depression men som inte har sökt hjälp hos vården och därmed inte har fått en diagnos. Värt att tillägga är dock att bara för att man inte uppfyller alla kriterier för en klinisk psykiatrisk diagnos inte innebär att man inte lider av sitt tillstånd utan kan behöva hjälp ändå.
Vad beror det på?
Man vet inte exakt vad som orsakar en klinisk depression men som med många andra psykiatriska tillstånd tänker man att det är en kombination av medfödda sårbarheter (arv) och vad vi har varit med om (miljö). Man har sett att det finns vissa gener som ökar sårbarheten för depression och som man tänker ”aktiveras” under vissa omständigheter. Sådana omständigheter kan exempelvis vara stress, arbetslöshet, ekonomiska problem, att någon närstående dör eller att man är med om andra stora livshändelser. Man kan även drabbas av depression till följd av någon infektionssjukdom som exempelvis Covid-19.
En person som lider av svår egentlig depression har förändrade nivåer av signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin i hjärnan vilket är anledningen till att många, i kombination med psykoterapi, känner sig hjälpta av antidepressiv medicin som balanserar dessa nivåer.
Hur behandlar man klinisk depression?
Det finns olika behandlingsmetoder beroende på depressionens typ och allvarlighetsgrad. Vid mildare depression kan det räcka med att få råd och stöd för att skapa bra vanor i livet. Det handlar exempelvis om att röra på sig, se till att man får tillräckligt med sömn, att äta varierat och hälsosamt på regelbundna tider, minska på nikotin och alkohol samt undvika droger.
Vid svårare eller mer långvarig depression är psykoterapi nästa steg där kognitiv beteendeterapi (KBT) är den vanligaste formen. I KBT arbetar patienten aktivt i terapirummet samt med hemuppgifter mellan sessionerna, allt under vägledning av psykologen. Behandlingen utformas efter patientens behov men består av moment som syftar till att bland annat öka patientens förståelse för vad en depression är, för hur den tar sig i uttryck för patienten i fråga, få patienten att steg för steg göra mer av sådant som hen mår bra av, på ett bättre sätt hantera oro och grubbleri, ha ett mer accepterande förhållningssätt till sig själv, ge patienten strategier för att hantera svåra situationer i livet samt att hjälpa till med eventuella sömnproblem.
Ibland kan man även behöva läkemedel på traven för att bli av med sin depression och vanligt är att psykoterapin kombineras med medicinering. I dessa fall är det en läkare som ansvarar för läkemedelsbehandlingen och det är viktigt att den regelbundet utvärderas med patienten för att se att den hjälper eller behöver justeras. En typ av läkemedel som är vanligt att man använder för att behandla klinisk depression är SSRI. SSRI står för serotoninåterupptagningshämmare och gör så att nivåerna av signalsubstansen serotonin i hjärnan höjs vilket i sin tur leder till att vi mår bättre.
Hur lång tid det tar att bli frisk är även det väldigt individuellt och beror bland annat på hur allvarlig depressionen har varit. För de flesta brukar det kännas bättre efter några veckors behandling men för andra kan det ta månader eller till och med längre än så.
Tips för självhjälp
- Vänd dig till en familjemedlem, god vän eller annan närstående för stöd om du mår dåligt och misstänker depression.
- Sök gärna stöd hos någon med egen erfarenhet av depression.
- Ha sunda levnadsvanor: rör på dig minst 30 minuter om dagen, var ute i dagsljus, ät hälsosamt och på regelbundna tider, samt försök sova tillräckligt.
- Sänk kraven på dig själv, acceptera minskad ork och var snäll mot dig själv.
- Försök varva ned, slappna av och gör meningsfulla aktiviteter.
- Sök hjälp hos psykolog om du inte mår bättre av egna insatser.
Sammanfattning
Klinisk depression är en allvarlig psykisk sjukdom som varar minst två veckor och innebär tydlig förändring från hur man mått tidigare. Kärnsymtomen är daglig nedstämdhet eller förlorat intresse och glädje. Man kan också få problem med aptiten, sömnen, energi, självkänsla, koncentration eller tankar på döden. Behandling sker oftast med terapi, läkemedel eller en kombination, beroende på hur svår depressionen är.
Hur kan Svea KBT stötta dig i din depression?
Vi på Svea KBT är här för att hjälpa dig om du upplever symtom på eller har diagnosen klinisk depression. Våra psykologer har omfattande erfarenhet av att stödja personer i liknande situationer som din. Kontakta oss idag för en första konsultation angående bästa behandlingsmetod och vilken psykolog som är lämplig för dina behov och omständigheter.
Kontakta oss