Kontrollbehov – vanliga symtom – testa dig själv
I den här artikeln får du lära dig mer om kontrollbehov. Vi diskuterar vanliga symtom och beteenden i olika situationer som kan vara skadligt både för dig och personer i din omgivning. Du får även ett självtest med frågor som kan indikera att du lider av överdrivet kontrollbehov.
Vad är kontrollbehov
Kontrollbehov innebär att du känner ett överdrivet behov att påverka din omgivning eller andra personers handlingar. Det kan till exempel vara att vilja ansvara för många arbetsuppgifter, alltid dubbelkolla saker som att dörren är låst eller att Tv:n är avstängd, att planera mycket i förväg, alltid fråga om andras åsikter eller ha svårt att stå ut med ovisshet.
Olika personer har mer eller mindre kontrollbehov, men begreppet brukar oftast användas när man talar om personer med ett överdrivet kontrollbehov. Med ett överdrivet kontrollbehov menas att en person försöker styra och kontrollera saker som man inte behöver eller kan kontrollera. Att ha ett överdrivet kontrollbehov kan lätt bli överväldigande, bidra till stress och att du känner dig utmattad samt påverka dina relationer och din vardag negativt.
Har du ett överdrivet kontrollbehov? – Testa dig själv
Att känna kontrollbehov och försöka kontrollera sin omgivning kan vara en reaktion på rädslan att förlora kontroll eller ett sätt att försöka hantera stress. Det kan vara ett beteendemönster till följd av diagnoser som exempelvis tvångssyndrom, ADHD eller ångestsyndrom. Kontrollbehov kan också orsakas av saker som hög belastning i vardagen eller en traumatisk upplevelse där man kände sig hjälplös.
- Måste du alltid dubbelkolla att du låst dörren eller stängt av apparater som Tv:n?
- Har du svårt för att lämna över arbetsuppgifter till andra och gör hellre arbetet själv?
- Har du ofta en kritisk inställning?
- Känner du ständigt behov av att fråga om någon annans åsikt innan du tar beslut för att försäkra dig om att allt blir perfekt?
- Vill du alltid hålla koll på var din partner är och med vem den är med?
- Får du obehagskänslor, stress och ångest i situationer när du känner att du inte har kontroll?
- Är du ofta misstänksam och måste ta reda på sanningen?
- Måste det alltid vara städat och perfekt i ditt hem för att du ska känna lugn?
Om du svarar ja på ett flertal av dessa frågor kan det vara bra att prata med en psykolog. Du är alltid välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal om just din situation.
Symtom på kontrollbehov
Kontrollbehov kan te sig olika för olika personer. Men det finns vissa vanliga beteenden som kan tyda på att du har ett överdrivet kontrollbehov. Här listar vi de vanligaste symtomen.
1. Överbeskyddande
När en förälder anstränger sig överdrivet mycket för att skydda sitt barn från fara. Barnet får inte ta egna beslut eller lösa problem på egen hand eftersom föräldern kontrollerar barnet och dess omgivning.
2. Micromanagement
En typ av ledarstil där chefen utövar stor kontroll och försöker detaljstyra saker på arbetsplatsen som den inte behöver göra. Det kan till exempel vara att kolla upp vad anställda gör, gå runt och observera, efterfråga uppdateringar eller inte lita på sina anställda.
3. Överdriven svartsjuka
Kontrollbeteenden i en relation kan vara att kolla sin partners telefon efter sms eller mail, granska deras sociala medier, kolla kontoutdrag eller alltid behöva informeras om vart och med vem sin partner är.
4. Perfektionism
Att ha höga krav på sig själv eller sin omgivningen och kräva att allting ska vara perfekt. Till exempel sina relationer, prestationer, utseende eller sitt hem. Man ställer orimliga krav på sig själv och har svårt att be andra om hjälp.
5. Dubbelkollar
Du måste alltid dubbelkolla saker. Till exempel att du stängde av spisen, drog ut sladden till locktången, att du verkligen skickade det där mailet eller att du låste ytterdörren. Trots att du egentligen kanske vet att du faktiskt har gjort dessa saker.
6. Frågar ofta om andras åsikter
Du måste ofta be om en annan persons åsikt eller input för att kontrollera och försäkra dig om att du gjort tillräckligt bra ifrån dig.
7. Mobbning
Ett vanligt karaktärsdrag för en mobbare kan vara ett starkt kontrollbehov. Att mobba andra personer kan vara ett sätt att bibehålla makt, balans och kontroll i sin omgivning.
8. Ansvarstagande
Du tar dig an många arbetsuppgifter och ansvarsområden för att kunna försäkra dig om att saker blir gjort på rätt sätt. Exempelvis att ta mycket ansvar på jobbet eller att vilja planera och fixa allt själv inför tillställningar.
Diagnoskriterier för kontrollbehov
Kontrollbehov är ingen diagnos i Sverige och därför finns det inte heller några diagnoskriterier att uppfylla. Trots att det inte går att få en diagnos för kontrollbehov kan det fortfarande bli ett överdrivet beteende som kan vara skadligt för dig eller personer i din omgivning.
Detta kan ske när det blir tvångsmässiga beteenden av kontrollbehovet och att det då börjar påverka vardagen eller relationer negativt. Personer som kämpar med ett överdrivet kontrollbehov kan ibland uppleva stress, ångest, skam och depression som en följd av detta, vilket är skadligt för deras psykiska hälsa.
Ett överdrivet kontrollbehov kan innebära att en person försöker kontrollera saker som antingen inte går att kontrollera eller som inte är upp till den att kontrollera, vilket även är något som kan gå ut över personer i omgivningen. Situationer när ett kontrollbehov går ut över andra personer på ett negativt sätt kan vara vid extrem svartsjuka, mobbning eller överbeskyddande.
Kontrollbehov i relationer
De flesta upplever svartsjuka någon gång i sina relationer, det är vanligt! Men att vara väldigt svartsjuk kan vara en följd av kontrollbehov, och för mycket svartsjuka kan påverka både dig och din partner negativt.
Om du är väldigt svartsjuk kanske du känner att du alltid måste veta vart din partner är, vem den är med, ha tillgång till diverse lösenord, vill påverka vem den umgås med, kanske smygkollar sociala medier samt styra vem den följer.
Om ens partner är väldigt svartsjuk kan man känna att man måste begränsa sig i sin vardag eller ändra på sig själv för att inte uppröra sin partner. Detta i sin tur kan leda till att man inte får leva sitt liv som man vill och öka risken för dåligt mående i sin relation. I vissa fall kan svartsjuka gå så pass långt att personen kontrollerar sin partner med hot eller våld.
Kontrollbehov vid andra psykiska tillstånd
Kontrollbehov är som sagt inte en diagnos för sig men vissa psykiska tillstånd kan förvärra eller skapa kontrollbehov.
Kontrollbehov vid ADHD
ADHD är en funktionsnedsättning som innebär att personen huvudsakligen lider av uppmärksamhetsproblematik och/eller hyperaktivitet. ADHD påverkar personens vardag och kan bli en psykisk påfrestning, många kan känna skam, skuld och ångest. Denna psykiska påfrestningen kan i sin tur leda till ett stort kontrollbehov som också kan vara en strategi på grund av det ökade behovet av struktur för att klara vardagen.
Kontrollbehov vid tvångssyndrom (OCD)
OCD är en psykisk störning som innebär att man lider av tvångstankar och tvångshandlingar. Personen får upprepade och oönskade tankar som orsakar ångest, där tvångshandling blir ett sätt att minska ångesten. Personer med OCD har alltså ett tvångsmässigt kontrollbehov som styr deras tankar och beteenden.
Kontrollbehov vid ångestsyndrom
Generaliserat ångestsyndrom är när en person dagligen upplever stark oro och ångest för att något hemskt ska hända. Ett överdrivet kontrollbehov kan vara en strategi för personen att kontrollera sin omgivning och därmed minska på ångesten.
Kontrollbehov vid perfektionism
Precis som kontrollbehov är inte perfektionism en diagnos, men kan bli ett överdrivet beteende. Det är vanligt att man som perfektionist vill ha så mycket kontroll så möjligt för att se till att allt blir så perfekt som möjligt. Det blir svårt att släppa på kontrollen eftersom man inte litar på att andra kan göra det lika bra som en själv.
Övningar och tips för att minska ditt kontrollbehov
Det finns olika saker du själv kan göra för att lära dig hantera och minska på ditt kontrollbehov.
- Exponering. Testa nya saker och utsätt dig själv för situationer där du inte kan kontrollera allt, och på så sätt bekanta dig med känslan av att inte alltid ha kontroll. Känn på osäkerheten och inse att det kanske inte är så illa som du tror.
- Minska på ansvaret. Delegera ansvarsuppgifter och ta inte ansvar för allt. Låt till exempel en kompis välja restaurang eller din partner skriva handlingslistan. Detta kommer hjälpa dig att förstå att jobbet ändå blir gjort på ett bra sätt. Träna på att bara följa med!
- Formulera mål. Formulera tydliga mål du kan följa för att hjälpa minska ditt kontrollbehov. På så sätt kan du fokusera på dina mål istället för på vad alla andra gör. Till exempel att du inte ska kolla jobbmailen utanför jobbtid eller att du ska göra minst en oplanerad aktivitet en gång i veckan.
- Lev här och nu. Träna på att vara här och nu. Gör det du känner för utan att planera i förväg eller ens planera överhuvudtaget. Gör saker som du mår bra av för att dämpa din ångest och stress som kan leda till det överdrivna kontrollbehovet.
- Var snäll mot dig själv. Gör misstag, låt saker gå fel ibland och klandra inte dig själv för det. Allt måste inte alltid vara perfekt. Du duger som du är och det tycker andra också!
Hur kan jag få hjälp?
Psykoterapi är något som visat sig vara till god hjälp för att minska på ditt kontrollbehov. Kognitiv beteendeterpi (KBT) är en typ av psykoterapi där man jobbar man med att identifiera sina tanke-, känslo- och beteendemönster.
Sedan lär man sig att hantera dessa beteenden och känslor. På så sätt kan KBT hjälpa dig hantera ditt kontrollbehov, eftersom man får hjälp att kartlägga de tankar och känslor som bidrar till det oönskade beteendet.
Genom ökad förståelse, färdighetsträning och olika uppgifter får man lära sig strategier för att hantera dessa tankar och beteenden vilket kommer öka ditt välmående.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
Psykologerna på Svea KBT har lång erfarenhet av att möta människor som mår dåligt på grund av en rad olika problem. Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för dina behov.