Boka psykolog

1 min läsning

    Dystymi – symtom, orsaker och behandling

    Dystymi är en långvarig depression där du känner dig nedstämd större delen av dagen, de flesta dagar, under minst två år. Den kallas också kronisk depression eller långvarig depression, och på engelska persistent depressive disorder eller dysthymia. Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär “dålig sinnesstämning”. Symtomen är mildare än vid egentlig depression, men eftersom de håller i sig så länge påverkar de ofta relationer, arbete och livskvalitet. Dystymi går att behandla, oftast med KBT, läkemedel eller en kombination.

    Författare Psykolog Lotta Flood
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är dystymi?

    Dystymi är en form av depression där du känner dig nedstämd nästan hela tiden under lång tid. För att det ska räknas som dystymi ska nedstämdheten ha funnits i minst två år hos vuxna och minst ett år hos barn och unga. Det handlar inte om att vara ledsen ibland, utan om en känsla som finns där de flesta dagar.

    Personer med dystymi har ofta svårt att känna glädje, även när något bra händer. Symtomen är oftast mildare än vid egentlig depression, så många klarar jobb, studier och vardag. Men livet känns grått och tungt, och det kan vara svårt att se någon ljusning.

    Dystymi börjar ofta redan i barndomen eller tonåren. Eftersom nedstämdheten smyger sig på och blir en del av vardagen vänjer sig många vid att må så här och tror att det är normalt, eller att det är “så man är”. Därför är det vanligt att dystymi pågår länge innan den upptäcks.

    Vanliga symtom vid dystymi

    Det typiska för dystymi är att du känner dig nedstämd större delen av tiden under lång tid. Utöver nedstämdheten är det vanligt med trötthet, låg självkänsla, koncentrationssvårigheter och hopplöshet. Symtomen är ofta inte så starka, men de finns där nästan varje dag.

    • Du känner dig nedstämd nästan hela tiden: du har svårt att minnas när du senast kände dig riktigt glad, och den ledsna eller tomma känslan finns där de flesta dagar.
    • Du har mindre energi än vanligt: du känner dig ofta trött, även när du har sovit, och vardagliga saker kan kännas som stora projekt.
    • Du har tappat intresset för saker du brukade gilla: sådant som brukade vara roligt känns tråkigt eller ointressant, och det är svårt att hitta motivation.
    • Du har svårt att koncentrera dig: tankarna snurrar, och du har svårt att fokusera på jobbet, studierna eller vardagssysslor och att fatta beslut.
    • Du har låg självkänsla: du tänker ofta att du inte duger eller inte är värd lika mycket som andra, och du tvivlar på att du klarar saker.
    • Du sover dåligt eller för mycket: många har svårt att somna eller vaknar ofta på natten, medan andra sover mer än vanligt.
    • Din aptit har förändrats: du äter mindre än vanligt eller tvärtom mer, till exempel för att trösta dig.
    • Du känner dig ofta hopplös: du har en känsla av att saker aldrig kommer att bli bättre och att ingenting spelar någon roll.

    Eftersom symtomen funnits så länge är det lätt att tro att de hör till personligheten. Men även om de inte är så starka påverkar de hur du mår och fungerar i vardagen.

    Diagnoskriterier för dystymi

    Att leva med dystymi innebär ofta att vardagen känns tyngre än den borde, under lång tid. Det kan vara svårt att känna glädje eller vara positiv, även i fina stunder.

    Även om symtomen är mildare än vid egentlig depression kan dystymi vara mycket påfrestande, just eftersom den håller i sig så länge och påverkar livet på många sätt.

    Det kan vara svårt att få saker gjorda, vilket påverkar jobb och studier. Många får också problem i relationer och med vardagliga aktiviteter.

    Det är vanligt att personer med dystymi under perioder också får en egentlig depression ovanpå den långvariga nedstämdheten, vilket ibland kallas dubbel depression. Risken för andra psykiska problem, missbruk och självmord ökar också.

    Hur är det att leva med dystymi?

    Vid dystymi kan det kännas svårt att känna lycka, vara glad och positiv även i fina stunder. Bara för att dystymi är mildare än egentlig depression kan det fortfarande vara mycket jobbigt att leva med, eftersom de varar under en så lång tid och påverkar en persons liv på många sätt. Det kan vara svårt att få saker gjorda vilket kan komma att påverka både skola och jobb negativt. Det kan leda till att man får problem i sina relationer och med vardagliga aktiviteter. Risken för andra psykiska problem, missbruk och självmord ökar också. Dystymi kan även kallas för kronisk dystymi.

    Vad orsakar dystymi?

    Dystymi börjar ofta i barndomen eller ungdomen och följer sedan med en under livet. Det finns ingen klar orsak till varför vissa personer drabbas av dystymi men det finns olika riskfaktorer som ökar risken att drabbas.

    Trauma/Stressorer

    Att förlora en anhörig, att växa upp i en otrygg miljö, att ha blivit utsatt för fysisk eller psykisk misshandel, ekonomiska svårigheter, skilsmässa eller att bli arbetslös är alla olika typer av trauman och stressorer som kan leda till dystymi.

    Ärftliga faktorer

    Dystymi har visat sig vara mer vanligt förekommande hos personer med biologiska släktingar som föräldrar eller syskon som också lidit av dystymi eller egentlig depression.

    Personliga egenskaper

    Olika egenskaper som till exempel att vara överdrivet neurotisk, ha lågt självförtroende, att vara för självkritisk eller att vara negativ är också saker som kan öka risken för dystymi.

    Tidigare psykisk ohälsa

    Om du tidigare haft psykiska problem som psykisk ohälsa eller en personlighetsstörning löper du också större risk för dystymi.

    Adhd

    Du löper större risk att utveckla dystymi om du har ADHD. Det är vanligt att en person med ADHD också får dystymi. ADHD hos barn har visat sig vara en av de vanligaste redan ställda diagnoserna vid diagnostisering av dystymi. Läs vår checklista för adhd symtom.

    Vad kan jag göra själv?

    Det finns saker du själv kan göra för att må bättre, även om dystymi ofta behöver behandling för att släppa helt.

    Prata med familj och vänner

    Familj, vänner och andra närstående kan hjälpa dig genom tuffa perioder. Det kan kännas lättare att prata om hur du mår, och kontakten med andra motverkar att du isolerar dig.

    Minska stressen

    Försök att inte ta på dig för mycket ansvar eller ha ett alltför packat schema. För mycket stress kan förvärra nedstämdheten. Planera in tid för återhämtning, och försök att sova och äta regelbundet.

    Undvik alkohol och droger

    Alkohol och droger påverkar både sömnen och känslorna negativt och kan förvärra ångest och nedstämdhet, även om de kan kännas lindrande för stunden.

    Hitta vanor som är hållbara för just dig

    Små, regelbundna vanor gör ofta mer skillnad än stora förändringar. Rör på dig varje dag, även om det bara är en kort promenad, och planera in sådant som brukar ge dig glädje eller en känsla av att ha åstadkommit något, även när lusten saknas. Dela gärna upp större uppgifter i mindre steg, så att de känns mer överkomliga.

    Sök hjälp

    Det finns hjälp att få om du misstänker att du har dystymi. Eftersom dystymi är långvarig och sällan går över av sig själv är det bra att söka hjälp, hellre tidigt än sent.

    När behöver jag söka hjälp för min dystymi?

    Du bör söka hjälp ifall dina symtom pågått under en lång period och ej går över. Du bör också söka hjälp ifall dessa symtom påverkar din vardag negativt. Om du mår så dåligt att du känner du inte orkar mer och har tankar på att avsluta ditt liv måste du ringa 112!

    Test för dystymi

    Om du misstänker att du har dystymi görs en bedömning av en psykolog eller läkare. Ofta ingår en kroppslig undersökning för att utesluta att besvären har en fysisk orsak, och en psykologisk bedömning för att skilja dystymi från andra tillstånd. Frågeformuläret PHQ-9 används ofta för att mäta hur svåra de depressiva symtomen är.

    Vill du få en första bild av hur du mår kan du göra vårt test för depression. Testet ersätter inte en bedömning.

    Suicid och dystymi

    En person som lider av dystymi löper större risk för självmord än en person som inte lider av någon typ av depression. Många personer som lider av dystymi drabbas också vid någon period av egentlig depression vilket ökar risken ytterligare för suicidala beteenden. Att få diagnos och behandling är något som kan motverka dessa risker

    Behandling av dystymi

    Dystymi behandlas oftast med samtalsbehandling, antidepressiva läkemedel eller en kombination av båda. Kombinationen har visat sig ge bäst effekt för många, och behandlingen anpassas efter hur svåra besvären är.

    • Samtalsbehandling: kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälper dig att känna igen och förändra tankar och beteenden som håller kvar nedstämdheten, och att steg för steg börja göra sådant som ger energi och glädje. Det finns också en metod som är framtagen särskilt för kronisk depression, CBASP (cognitive behavioral analysis system of psychotherapy). Den fokuserar på hur du tänker och agerar i relationer med andra.
    • Antidepressiva läkemedel: oftast SSRI-läkemedel, men även andra antidepressiva har visat effekt. Vid dystymi behöver behandlingen ofta pågå under lång tid.

    Eftersom dystymi har funnits länge tar det ofta tid innan behandlingen ger effekt. Många märker att livet gradvis känns lättare och att de får tillbaka förmågan att känna glädje.

    Hur Svea KBT kan hjälpa dig som lider av dystymi

    Vi på Svea KBT kan hjälpa dig som upplever att du är nedstämd ofta och vill försöka må bättre i din vardag. Kontakta oss idag för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetoder och psykolog för dina omständigheter.

    Gratis konsultation

    1. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5).
    2. Mayo Clinic. Persistent depressive disorder (dysthymia).
    3. McCullough, J. P. (2000). Treatment for Chronic Depression: Cognitive Behavioral Analysis System of Psychotherapy (CBASP). Guilford Press.
    4. Patel, R. K., & Rose, G. M. (2022). Persistent Depressive Disorder. StatPearls. StatPearls Publishing.
    5. Vance, A., & Winther, J. (2009). ADHD and dysthymic disorder: Toward understanding this common comorbidity in children and adolescents. Current Attention Disorders Reports, 1, 145–151.