Dystymi – symtom, orsaker och behandling
Dystymi är en typ av långvarig depression med mildare symtom som pågår under en längre period, ibland uppemot flera år. Det är därför inte ovanligt att det kan påverka relationer, jobb, skola och andra vardagliga aktiviteter. I den här artikeln berättar vi mer om symtom, orsaker och behandling.
Vad är dystymi?
Dystymi är en typ av depression där man känner sig nedstämd nästan hela tiden under lång tid. För att det ska kallas dystymi måste nedstämdheten finnas i minst två år hos vuxna, och minst ett år hos barn och tonåringar. Och det handlar inte bara om att vara ledsen ibland, utan känslan är där nästan varje dag.
Personer med dystymi tycker ofta att det är svårt att känna glädje, även när något bra händer. Men symtomen är oftast mildare än vid en vanlig depression, så man kan ofta fortsätta gå till skolan, jobbet eller göra sina vanliga saker. För många känns livet grått, tungt eller meningslöst, och det kan vara svårt att se någon ljusning.
Så dystymi börjar ibland redan under barndomen eller i tonåren, men många vänjer sig vid att må så här och tror att det är normalt. Det är därför lätt att inte märka att man har dystymi, eftersom nedstämdheten kan smyga sig på och bli en del av vardagen.
Dystymi är alltså en långvarig och mildare form av depression som varar minst två år hos vuxna och minst ett år hos barn och unga. För den som har dystymi känns vardagen ofta tyngre än för andra, även om man klarar av mycket ändå.
Vanliga symtom vid dystymi
Vid dystymi känner du dig ofta nedstämd under lång tid, minst ett år om du är ung. Andra vanliga symtom är trötthet, låg självkänsla, koncentrationssvårigheter och att du tappar intresset för sånt du brukar gilla. Och symtomen finns kvar nästan varje dag.
- Du känner dig nedstämd nästan hela tiden
Du har svårt att minnas när du senast kände dig riktigt glad. Och den ledsna känslan finns där nästan varje dag. - Du har mindre energi än vanligt
Det känns ofta som att du är trött, även om du har sovit. Så enkla saker kan ibland kännas som stora projekt. - Du tappar intresset för saker du brukar gilla
Sånt som brukade vara kul känns nu tråkigt eller ointressant. Och det är svårt att hitta motivation. - Du har svårt att koncentrera dig
Tankarna snurrar, och du har svårt att fokusera på skola, jobb eller andra vardagssaker. - Du har låg självkänsla
Du tänker ofta att du inte duger eller är värd lika mycket som andra. Och ibland tvivlar du på om du klarar saker alls. - Du har problem med sömnen
Det är vanligt att du har svårt att somna eller vaknar ofta på natten. Men ibland kan det vara tvärtom – att du sover för mycket. - Du känner dig ofta hopplös
Du kan få en känsla av att saker aldrig kommer att bli bättre. Och ibland känns det som att inget spelar någon roll.
Alla de här symtomen kan finnas med under lång tid när du har dystymi. Och även om de inte alltid är jättestarka, så påverkar de hur du mår i vardagen.
Diagnoskriterier för dystymi
För att få diagnosen dystymi krävs det att du har varit nedstämd eller känt dig deprimerad under minst 2 års tid. Under denna period får inte symtomen vara frånvarande under en period på mer än 2 månader åt gången. Utöver nedstämdheten krävs det att ytterligare minst 2 av de övriga symtomen också varit närvarande under denna period. Dessa symtom ska även ha orsakat försämring inom andra områden av ditt liv. Inte heller får diagnosen sättas om symtom kan bli bättre förklarade av annan orsak eller diagnos.
När det kommer till barn och ungdomar ser kriterierna lite annorlunda ut. Här krävs det att nedstämdhet och/eller irriterat humör ska ha varit närvarande under minst 1 års tid.
Hur är det att leva med dystymi?
Vid dystymi kan det kännas svårt att känna lycka, vara glad och positiv även i fina stunder. Bara för att dystymi är mildare än egentlig depression kan det fortfarande vara mycket jobbigt att leva med, eftersom de varar under en så lång tid och påverkar en persons liv på många sätt. Det kan vara svårt att få saker gjorda vilket kan komma att påverka både skola och jobb negativt. Det kan leda till att man får problem i sina relationer och med vardagliga aktiviteter. Risken för andra psykiska problem, missbruk och självmord ökar också. Dystymi kan även kallas för kronisk dystymi.
Vad orsakar dystymi?
Dystymi börjar ofta i barndomen eller ungdomen och följer sedan med en under livet. Det finns ingen klar orsak till varför vissa personer drabbas av dystymi men det finns olika riskfaktorer som ökar risken att drabbas.
Trauma/Stressorer
Att förlora en anhörig, att växa upp i en otrygg miljö, att ha blivit utsatt för fysisk eller psykisk misshandel, ekonomiska svårigheter, skilsmässa eller att bli arbetslös är alla olika typer av trauman och stressorer som kan leda till dystymi.
Ärftliga faktorer
Dystymi har visat sig vara mer vanligt förekommande hos personer med biologiska släktingar som föräldrar eller syskon som också lidit av dystymi eller egentlig depression.
Personliga egenskaper
Olika egenskaper som till exempel att vara överdrivet neurotisk, ha lågt självförtroende, att vara för självkritisk eller att vara negativ är också saker som kan öka risken för dystymi.
Tidigare psykisk ohälsa
Om du tidigare haft psykiska problem som psykisk ohälsa eller en personlighetsstörning löper du också större risk för dystymi.
Adhd
Du löper större risk att utveckla dystymi om du har ADHD. Det är vanligt att en person med ADHD också får dystymi. ADHD hos barn har visat sig vara en av de vanligaste redan ställda diagnoserna vid diagnostisering av dystymi. Läs vår checklista för adhd symtom.
Vad kan jag göra själv?
Prata med familj och vänner
Familj, vänner och andra anhöriga kan hjälpa dig att klara dig igenom tuffa tider. Det kan vara hjälpsamt att prata med andra personer om vad du går igenom. Det hjälper också att undvika att isolera sig från andra.
Minska stressen
Försök att undvika saker som stressar dig, ta inte på dig för mycket ansvar och ha inte ett för packat schema. För mycket stress kan nämligen bidra till ökad psykisk ohälsa. Återhämtning är viktigt! Regelbunden sömn och kost är bra för kroppen.
Undvik alkohol och droger
Alkohol och droger kan påverka din kropp negativt på flera olika sätt. Bland annat din sömn och dina känslor påverkas. Konsumtion av alkohol och droger kan även bidra till ökad ångest och depression.
Sök hjälp
Det finns hjälp att få om du mår dåligt och misstänker att du har dystymi. Ju tidigare du söker hjälp desto bättre är chansen att bli frisk snabbare. Att söka hjälp vid första symtom kan hjälpa till att motverka att tillståndet förvärras.
Hitta vanor som är hållbara för just dig
Detta relaterar till punkten ovan om att minska stress i vardagen. Hållbara vanor kring kost, sömke kan “städa lägenheten” reduceras till det viktigaste och delas upp i “fylla diskmaskinen”, “torka köksbänken” och “gå ut med soporna”.
När behöver jag söka hjälp för min dystymi?
Du bör söka hjälp ifall dina symtom pågått under en lång period och ej går över. Du bör också söka hjälp ifall dessa symtom påverkar din vardag negativt. Om du mår så dåligt att du känner du inte orkar mer och har tankar på att avsluta ditt liv måste du ringa 112!
Test för dystymi
För att utreda om du lider av dystymi finns det olika test du kan få göra. Du kan dels få göra en fysisk undersökning där man utreder om en bakomliggande orsak till depressionen kan vara fysiskt. Även en psykologisk utredning kan göras för att utesluta övriga diagnoser och säkerställa att det är dystymi det handlar om.
PHQ-9 (Patient Health Questionnaire) är ett vanligt test man använder sig av när man utreder depression som dystymi.
Gör vårt test för depression:
Suicid och dystymi
En person som lider av dystymi löper större risk för självmord än en person som inte lider av någon typ av depression. Många personer som lider av dystymi drabbas också vid någon period av egentlig depression vilket ökar risken ytterligare för suicidala beteenden. Att få diagnos och behandling är något som kan motverka dessa risker
Behandling av dystymi
Vid behandling av dystymi brukar man erbjuda KBT som är ett samlingsnamn för olika psykoterapier där man får lära sig att känna igen samt hantera sina tankar och känslor. Man fokuserar på samspelet mellan tankar, känslor och handlingar. CBASP (Cognitive Behavioural Analysis System of Psychotherapy) är en psykologisk behandlingsmetod som är speciellt framkallad för att behandla kronisk depression. Läs mer om Terapi med KBT.
Även läkemedel brukar användas vid behandling av dystymi. Det absolut vanligaste läkemedlet man brukar rekommendera är SSRI (selektiva serotoninåterupptagningshämmare) som stimulerar serotoninhalten i blodet. Även SNRI (Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) och andra typer av antidepressiva läkemedel har visat effekt. Läs mer om antidepressiva läkemedel.
Det är vanligast att kombinera psykoterapi och läkemedel vid behandling av dystymi då det visat sig vara mest effektivt. Behandlingen brukar variera mellan individer beroende på antal symtom och deras allvarlighetsgrad.
Sammanfattning
Dystymi är en mild men långvarig form av depression där du känner dig nedstämd nästan varje dag i minst ett till två år. Vanliga symtom är trötthet, låg självkänsla, brist på energi och koncentrationssvårigheter. Orsaker kan vara stress, ärftlighet eller svåra livshändelser. Dystymi påverkar ofta vardagen, relationer och skola eller jobb. Stöd från andra, rutiner, och ibland terapi eller läkemedel kan hjälpa till att må bättre över tid.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig som lider av dystymi
Vi på Svea KBT kan hjälpa dig som upplever att du är nedstämd ofta och vill försöka må bättre i din vardag. Kontakta oss idag för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetoder och psykolog för dina omständigheter.
Referenser:
- Patel RK, Rose GM. Persistent Depressive Disorder. 2022 Jun 27. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan–. PMID: 31082096.
- https:/ www.mayoclinic.org/diseases-conditions/persistent-depressive-disorder/symptoms-causes/syc-20350929
- Vance, A, & J Winther, ‘ADHD and dysthymic disorder: Toward understanding this common comorbidity in children and adolescents’. in Current attention disorders reports, 1, 2009, 145–151.