Därför bråkar vi så ofta i förhållanden – gräla mindre.

I den här artikeln får du lära dig varför man grälar och bråkar i ett förhållande. Vår psykolog ger dig även tips på hur ni kan gräla mindre och även hur ni kan bråka ”bättre”.

Författare

Psykolog Liselotte Starck

Liselotte Starck är psykolog med examen från Karolinska Institutet. Hon har erfarenhet av KBT-behandling för flera av de vanligaste problemen som social fobi, panikattacker, tvång, depression och har även jobbat med tonåringar och deras familjer.

Ett bråk i en relation kan handla om nästan vad som helst. Vad man ska äta till middag. Vems tur det egentligen var att ta ut soporna. Vem som tyckte att det var en bra ide att tacka nej till den där festen. Vem som ska lämna barnen på morgonen. Vem som jobbat för mycket. Vem som aldrig vill hitta på nåt kul. Vem som vill ha sex jämt. Vem som aldrig vill ha sex. Eller kanske den eviga frågan: vad ska vi äta till middag?  

Vi människor kan vara krångliga varelser. Vi kan veta med oss sekunden innan vi öppnar munnen att vi borde vara tysta men sen hör vi oss själva säga där den där grejen som vi vet att vår partner hatar att vi säger… Och så är grälet igång.

Läs mer om våra parterapeuter som hjälper relationer

Våra psykologer är empatiska och erfarna när det gäller par och relationer. Kontakta oss för att se hur vi kan hjälpa din relation.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Varför bråkar vi hela tiden?

Vi som människor har behov av olika saker och vi vill olika saker. Och när vi ständigt har en annan människa nära oss så kommer behov och viljor att krocka med varandra. Lägg till det faktum att vi inte alltid är så väldigt bra på att klart och tydligt uttrycka vad vi faktiskt önskar oss och håller kanske inne med det vi känner och sen plötsligt som från ingenstans blir vi fly förbannade på vår partners sabla tallrik som den inte ställt in i diskmaskinen för hundrade gången… Generellt är vi dåliga på att på ett tydligt sätt meddela andra människor omkring oss vad som rör sig i vårt allra innersta.

Anledningen till det är ofta ganska enkel: när vi klart och tydligt berättar för vår partner vad vi faktiskt önskar oss kan vi få ett nej. Och då står vi där och känner oss så sårbara. Den där sårbarheten försöker vi skydda oss från att känna (vi vill gärna se oss själva som stora och starka och inte små och sköra) så då krånglar vi till våra behov och blir otydliga i vår kommunikation. Ofta vet vi kanske inte ens själva vad vi faktiskt vill men vi VET att vi inte tycker om smutsiga tallrikar på diskbänken så då bråkar och grälar vi om det. Läs mer om kommunikationsproblem i en relation.

Att säga till en annan person att man vill vara med den och dela livet med den är att göra sig sårbar. Plötsligt har man startat något som blir skört. Ju mer vi investerar i ett liv med en annan människa desto sårbarare kan vi paradoxalt känna oss. När relationen går bra känner vi oss kanske som världens tryggaste och lyckligaste, allt tuffar på och livet får en ökad mening för att man har varandra.

Men när det inte fungerar och bråken kommer ofta då känner vi oss plötsligt ensamma och vilsna. Vi kan förlora den som vi en gång bad att dela vårt liv med. Trots att par kan bli så arga på varandra att det nästan blir hat så börjar det egentligen oftast i den lilla skörheten: älskar du mig inte längre? Duger jag inte till? Var surheten i morse ett tecken på att du tänker gå? Är det bara jag som bryr mig om det tar slut? Vill vi aldrig samma sak längre? Vad vill vi med varandra egentligen?

Om man inte gett varandra ömhetsbetygelser på länge kan man få uppfattningen att man är ensam om att bry sig om relationen. Det smyger sig in en ensamhet där relationen förut fanns. Det gör ofta lika ont i båda men det kan kännas omöjligt att prata om.

Vi känner ofta sorg när vi kommer ifrån någon vi älskar. Det händer lika väl i lyckliga par om den ena parten är sur en stund och lämnar den andra med en känsla av att de blivit avvisade, såväl som i olyckliga par där man kanske helt glömt bort vad man ens tyckt om med varandra från början. Vi vill så gärna vara älskade och omtyckta och trygga. Att bli avvisad, bortvald eller åsidosatt gör ont i alla människor. Och ibland bråkar vi istället för att visa vår sorg för varandra.

Ibland handlar bråket om enklare saker än djupa känslor. Det handlar om att man helt enkelt inte kommunicerar på samma sätt och hamnar i missförstånd gång på gång. Vissa av missförstånden försvinner med tiden när man känner varandra bättre, men vissa missförstånd kommer man inte ur. Man har svårt att förstå hur den andra kan uppfatta situationen på ett så otroligt annorlunda sätt än man själv.

Kan man då acceptera sina olikheter och gå med på att den andra helt enkelt tolkar annorlunda kan det leda till att man kommer varandra närmare. Kommer man inte förbi att man hamnar i ständiga missförstånd och vägrar acceptera den andres förhållningssätt kan det hända att man börjar misstro varandra och tolka den andra på ett missunnsamt sätt.

Helt enkelt ser det som att den andra vill såra och jävlas med en med flit. Då kan bråken börja bli elakare och man glömmer att ta hand om varandra. Det man blev sårad över i det förra bråket ligger kvar och tas in i nya bråk. I sådana lägen behöver man oftast akut hjälp eller göra något drastiskt i förhållandet för att relationen inte ska ta slut.

När relationen går från en fas till en annan blir det ofta bråk. Här handlar det ofta mycket om att man kanske behöver komma fram till stora beslut tillsammans och kommer med olika viljor och prioriteringar. Ska vi bli seriösa tillsammans? Ska man flytta ihop eller inte? Ska vi skaffa barn eller inte? Hur ska barnen egentligen uppfostras?

Innan man har beslutat sig och på riktigt lagt korten på bordet kring vad man vill tillsammans finns det osäkerhet och skakighet i relationen. Båda parter kanske innerst inne vill samma sak men törs inte säga det? Eller är det ena helt redo för att göra något den andra är tveksam över? Det är svårt att lugnt och sansat komma fram till livsavgörande beslut. Ofta kommer det fram stora känslor, rädslor och ilska om vartannat. Det är helt enkelt lätt hänt att det blir bråk.

Mycket gräl i början av en relation

I början av en relation finns det två stora frågor som båda parter ställer sig: hur mycket vill jag vara med den här personen? Hur mycket vill den här personen vara med mig? Eftersom man ännu kanske inte tagit några beslut tillsammans är man inte ett team än. Man vet inte var man har den andra. Man testar att ta mindre beslut som var man ska äta på en dejt eller när man ska träffas nästa gång.

Man försöker kanske gissa sig till vad den andre vill och är mån om att vara attraktiv för den andre. Men i den här dansen ställer vi också upp som små test för varandra utan att riktigt märka av det. Vi visar kanske upp våra sämsta sidor och ser hur den andre reagerar. Vi kanske blir osäkra på ifall den andre gillar oss och känner oss lättare sårade för att vi själva så gärna vill. Inte sällan blir det bråk när den ena parten kanske bestämt sig för att det här är en seriös relation och den andre inte riktigt beslutat sig eller kommunicerar otydligt vad den vill.

Dessa bråk kan leda till starten på en djupare, seriösare relation om båda parter landar i att de vill vara med varandra, eller så slutar det med att relationen avslutas innan den riktigt hunnit börja.

Hur ser vanliga gräl och bråk ut?

Oftast börjar bråk med att någon eller båda i relationen har någon typ av missnöje kring något som rör relationen. Det kan vara något ingrott, som att man inte tycker att den andra hjälper till hemma, eller något specifikt som kanske precis hänt, som att den ena sa en ogenomtänkt kommentar. Innan bråket startar har ofta en eller båda någonting som gör att de är extra känsliga för att hamna ur balans. Det här varierar hos alla men vanligt är att man är hungrig, trött, stressad. När så den ena parten säger en sak eller när något händer, tänds gnistan till bråket.

Det kan tex se ut som såhär: båda är trötta på kvällen, en säger ett ogenomtänkt skämt och den andra blir ledsen. Samtidigt har båda ett större problem i relationen som en eller båda känner sig känsliga över (kan vara vad som helst, något som rör tex sex, ekonomi, städning osv). När den ena känner sig attackerad över kommentaren så kan den tex ta upp det större problemet och så är bråket igång.

På grund av ilskan man känner fungerar inte längre den vanliga impulskontrollen och man säger och gör ofta saker man annars håller tillbaka. Man hittar i det läget lätt fel på den andra, man går till attack. I bråk-läget är man inte benägen att se den andra med blida ögon och man är också ovillig att be om ursäkt. Istället, om båda personer har blivit arga, tenderar bråket att hålla på tills energin börjar tryta, någon lämnar situationen, man hittar till ett samförstånd (tex finner det komiska i situationen tillsammans) eller blir avbrutna.

Vanliga mönster och beteenden i gräl

Nästan alla par har sina specifika bråk-mönster som man faller in i. De handlar ofta om att den ena trycker på den andres ömma punkter. Tänk på vad som verkligen irriterar dig när andra gör: det kan vara när andra inte plockar undan efter sig, när någon har det DÄR tonfallet, när någon inte svarar på sms snabbt osv. Vi har alla ömma punkter som får oss lättare ur spel.

När vår partner gör någon av dessa saker blir vi extra känsliga och har lättare att hamna i affekt (tex bli arga eller upprörda). Ofta så är det så att när vi bråkar så är det på grund av att någon tryckt på någon av våra ömma punkter. Några vanliga mönster par kan hamna i:

  • Den ena söker närhet på ett intensivt sätt, den andra upplever sig då inträngd och känner sig ofri och drar sig undan vilket får den andra att söka ännu mer närhet vilket triggar den andra ännu mer i sitt undvikande.
  • Ena partnern är slarvig, den andre pedantisk. Det gör att även när den slarvige plockar undan håller det inte måttet för den pedantiska som uppfattar den andra som att den inte bryr sig och vägrar städa/inte bryr sig. Den slarvige uppfattar det som omöjligt att göra något rätt och blir slarvigare.
  • Den ena har lätt för att ta upp saker som den ser som ”konstruktiv kritik”, den andra har lätt för att känna sig attackerad och överdrivet kritiserad. När den ena tycker att den bara ”påpekar något”, upplever den andra en attack och kastar genast tillbaka attacken mot den andra som tycker att det är en helt orimligt stark reaktion.
  • Den ena sätter tydliga mål och ser framåt, den andra är mer spontan. Detta kan fungera utmärkt tills spontaniteten och målen hamnar i konflikt med varandra…

Det finns givetvis många fler mönster man kan hamna i. Fundera över dina egna och kanske din partners mönster och ömma punkter!

Tips på hur man slutar bråka

  • Använd alltid jag-budskap: jag känner att när du gör si och så så känner jag såhär och såhär.
  • Be om ursäkt (fast bara om du menar det)
  • Om det är sent på natten och ni fortfarande håller på och bråkar: gå och lägg er! Man får gå och lägga sig sur på varandra. Hjärnan är i dåligt skick mitt i natten och bråkar man då kommer man antagligen inte komma framåt utan istället bara säga saker man ångrar.
  • Om ni är fulla och börjar bråka: gå och lägg er
  • Ta en bråk-paus! Bestäm att ni återupptar bråket vid en viss tidpunkt. Det är inte bra att fortsätta bråka när man har andra plikter som hägrar: tex barnen ska hämtas eller ni ska gå på kalas med släkten.
  • Gå inte till personangrepp! Säg inte att din partner är dålig. Det är en sak att säga att partnern gör saker man stör sig på, en annan att säga att du tycker din partner är värdelös, tråkig eller hopplös.
  • Det viktigaste för ett par är välvilja. Så länge båda vill den andre väl kan ni bråka, bli sams och bråka igen. Och kom ihåg: man FÅR faktiskt gå och lägga sig osams. 

Destruktiva gräl

När man bråkar på ett destruktivt sätt gör man ofta följande:

  • Går till personangrepp (”du ska alltid vara så jävla kontrollerande, slarvig, nonchalant, omöjlig…”)
  • Tar upp varje dålig sak som hänt i förhållandet, gamla outredda saker, gånger man känt sig sårad
  • Petar med flit på den andres ömma punkt
  • Vill såra den andra och göra den osäker, inte yttra egna känslor eller tankar kring missnöje
  • Reder inte ut saker utan eskalerar bråket och tex börjar ha sex istället (detta kan göra att man börjar starta bråk i onödan eftersom man får en ”belöning” för att bråka)
  • Ljuger
  • Blir fysiskt aggressiv (behöver inte vara att man slår den andra utan kan också innebära att ha sönder föremål eller slå i väggar). Detta är givetvis både farligt och kan skada och skrämma både partner och eventuella barn
  • Bråkar för att man är full eller påverkad av droger
  • Lägger fram ultimatum eller hotar med att lämna relationen

De destruktiva bråken gör båda parter mer osäkra kring både sig själva och relationen. Man löser ingen större konflikt utan istället hackar man kanske bara på varandra och låter problemen bli större istället för mindre. I ett destruktivt bråk är man mer ute efter att såra och attackera än att nå varandra. Ibland vill man varandra väl men har ömma punkter som triggar varandra och kan inte annat än att såra. Då behöver man ofta jobba med sina ömma punkter och få ökad förståelse för sig själv och den andra.

Vid konstruktiva gräl gör man ofta följande:

  • Är ärlig
  • Uttrycker tydligt vad man känner utan att attackera den andra
  • Slutar man inte att bry sig om den andra och relationen även när man är jättearg
  • Vill man sluta fred och nå en lösning
  • Ber man om ursäkt för dåliga beteenden som elaka saker man har sagt eller gjort under bråket
  • Blir man sams igen och kommer vidare
  • Löser man eller tar upp riktiga problem i relationen som man kanske undvikit eller inte kunnat lösa utan bråk
  • Reflekterar båda efteråt kring sina beteenden, man lägger inte skulden på problem och bråk bara hos den andra

Den viktigaste skillnaden mellan destruktiva och konstruktiva bråk är att i de konstruktiva bråken (även om man ser sin partner som en fiende en kort stund även då) hittar man alltid tillbaka till att man vill den andra och relationen väl. Även om man inte alltid når en lösning på problemet så ser man det inte som att det bara är den andras fel att man inte kommer vidare.

Fördelar med att bråka?

Ibland är man inte överens. Om man kan känna sig trygg med sin partner finns det plats i relationen för alla sorters känslor. Konflikt är inte lika med uppbrott utan kan göra att man visar sig sårbar för varandra och hittar närmare till varandra. Om man sagt eller gjort något riktigt dumt i ett bråk och gjort varandra ledsna kan det öka både ödmjukhet för sina egna dåliga sidor och den andras, förutsatt att man just ber om ursäkt och kommer tillbaka till varandra.

Det värsta i en relation är inte starka känslor och bråk, ett större varningstecken är när man bara känner likgiltighet för sin partner. Bråk kan, när de sker på ett bra sätt, bli ett sätt lägga korten på bordet och sluta tassa runt problem som kanske sopats under mattan. Par som bråkar på ”rätt” sätt kan finna att det är i de stunder när man når varandra igen efter ett bråk som man verkligen på djupet förstår hur mycket man uppskattar sin partner och inte vill förlora den.

Hur räddar man en relation i kris

När paret är i kris är båda parter ofta uppfyllda av tunga känslor. En parterapeut kan hjälpa båda parter i ett förhållande att känna sig sedda och förstådda i sina känslor. När man får lite hjälp i känsloarbetet kan de ilsknaste känslorna ofta lägga sig något, ofta finns under ilskan känslor som sorg och längtan. Läs mer om parterapeuter och hur de arbetar här.

Kommunikationsstrategier är det allra viktigaste. Om man inte kan kommunicera sina behov och känslor på ett bra sätt i relationen är det som upplagt för att man ska bli sårad av varandra, inte få saker man vill ha och behöver och kanske börja göra saker ingen i paret egentligen vill att man ska göra för att man missförstår vad den andra vill.  Läs mer om kommunikationsproblem här.

När ett par får jobba tillsammans kring ett mål man själva har satt upp tillsammans med terapeuten (tex: komma på ifall vi ska vara tillsammans eller inte) gör själva samarbetet kring målet att man kan komma närmare varandra.

Par i kris kan ofta ha problem med intimitet och sex. I parterapi kan man få hjälp med att börja uttrycka ömhet för varandra igen genom enkla övningar som man får i olika hemuppgifter. Det kan kännas konstigt till en början att tex börja hålla hand framför teven som en uppgift men ofta när vi slutar uttrycka ömhet för varandra blir det som en dålig vana. Man kan öva sig tillbaka till att få goda vanor igen! Med fysisk närhet börjar man ofta hitta tillbaka till kärleken man initialt känt för varandra. Läs mer om våra parterapeuter i Stockholm.
Mer om våra parterapeuter i Göteborg.
Läs mer om att träffa en parterapeut i Uppsala.

Om du vill få råd om psykologer eller behandlingsmetoder är du välkommen att kontakta oss.