Årstidsbunden depression – psykologen ger tips och svar!
Årstidsbunden depression, även kallad säsongsdepression eller SAD (seasonal affective disorder), är en depression som kommer tillbaka vid samma tid varje år. Vanligast är vinterdepression, som börjar under hösten när dagsljuset minskar och går över på våren. En del drabbas i stället på våren eller sommaren. Typiska symtom är nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet, och vid vinterdepression också ökad sömn och sug efter kolhydrater. Årstidsbunden depression går att behandla med samtalsbehandling, ljusterapi och läkemedel.
Vad är årstidsbunden depression
Årstidsbunden depression betyder att du får en depression vid samma tid på året, år efter år, och att du mår bra resten av året. Oftast kommer besvären när dagsljuset minskar, men det kan också ske under andra årstider.
Det finns två huvudformer:
- Höst- och vinterdepression: den vanligaste formen. Besvären börjar på hösten, är som värst under de mörkaste månaderna och lättar på våren när ljuset kommer tillbaka.
- Vår- och sommardepression: ovanligare. Besvären kommer i stället när dagarna blir längre och ljusare, och går över på hösten.
Årstidsbunden depression är ingen egen diagnos. Det är en vanlig depression med ett årstidsbundet mönster.
För att man ska tala om det ska depressionen ha kommit vid samma årstid minst två år i rad, och du ska må bra under resten av året.
Test för årstidsbunden depression
Om du flera år i rad har känt dig nedstämd och haft andra depressionssymtom vid samma årstid kan det vara årstidsbunden depression.
För att få en första bild av hur du mår kan du göra vårt självskattningstest för depression. Testet ersätter inte en bedömning hos en vårdgivare.
Vid årstidsbunden depression håller symtomen i sig i åtminstone flera veckor, ofta i flera månader, tills årstiden är över.
Om du i stället känner dig nedstämd bara kring ett visst datum kan det snarare hänga ihop med något jobbigt som hände vid samma tid tidigare, och att minnena väcks när dagen återkommer. Då kallar man inte nedstämdheten för årstidsbunden depression.
Vanliga symtom vid årstidsbunden depression
Årstidsbunden depression ger samma symtom på depression som andra depressioner, till exempel nedstämdhet, minskad glädje, trötthet och koncentrationssvårigheter. Vissa symtom är dock extra typiska för årstidsbunden depression, och de skiljer sig beroende på årstid.
Symtom vid höst- och vinterdepression
Vid höstdepression och vinterdepression är det vanligt att:
- sova mycket mer än vanligt och ändå känna sig trött
- få ökad aptit, särskilt sug efter kolhydrater och sötsaker, vilket kan leda till viktökning
- känna sig tung, trög och energilös under dagen.
Symtom vid vår- och sommardepression
Vid vårdepression och sommardepression är det tvärtom vanligare att:
- sova för lite och ha svårt att somna
- tappa aptiten och gå ner i vikt
- känna oro, ångest och rastlöshet
- vara lättirriterad.
Vad orsakar årstidsbunden depression?
Orsakerna till att en del drabbas är inte helt klarlagda. Till viss del verkar det finnas en ärftlig faktor, och det är vanligare att drabbas om familjemedlemmar också har årstidsbunden depression.
Flera teorier handlar om att dagarna och nätterna är olika långa under året. Det stöds av att årstidsbunden depression verkar vara vanligare i länder långt från ekvatorn, där skillnaden mellan sommar- och vinterhalvåret är större.
När dagsljuset minskar på vinterhalvåret kan kroppens dygnsrytm rubbas. Kroppen bildar då mer av sömnhormonet melatonin och under en längre del av dygnet, vilket kan göra dig tröttare och mer dåsig.
Mindre ljus tros också påverka hjärnans signalsubstans serotonin, som bland annat har betydelse för humöret.
Även D-vitamin, som kroppen bildar när huden får solljus, kan påverka humöret, och D-vitaminbrist är vanligt på vintern i Norden.
Vad kan jag göra själv?
Om du brukar må sämre vid en viss årstid finns det flera saker du kan göra själv, gärna redan innan den jobbiga perioden börjar:
- Gå ut i dagsljus varje dag, helst på förmiddagen och även när det är mulet. Morgonljuset hjälper kroppens dygnsrytm.
- Rör på dig regelbundet, till exempel genom promenader eller cykling. Gärna utomhus, så att du samtidigt får dagsljus.
- Håll regelbundna tider för sömn och mat, även när du är trött och vill sova längre.
- Umgås med vänner och familj, även om det känns tungt. Isolering gör det lättare att fastna i nedstämdheten.
- Prata med någon du litar på om hur du mår. Det brukar kännas bättre när du inte bär allt själv.
- Planera in aktiviteter som ger glädje under den mörka perioden, så att det finns något att se fram emot.
Om det inte hjälper, eller om du fortfarande mår dåligt, kan det vara bra att prata med en psykolog.
Hur behandlas årstidsbunden depression?
Årstidsbunden depression behandlas på samma sätt som annan depression, med samtalsbehandling, läkemedel eller båda. Vid vinterdepression används också ljusterapi.
- Samtalsbehandling: KBT med fokus på beteendeaktivering hjälper dig att komma igång med aktiviteter som ger energi och glädje, även under den mörka perioden. Även interpersonell terapi (IPT) kan hjälpa. Samtalsbehandling kan också minska risken för att depressionen kommer tillbaka nästa år.
- Antidepressiva läkemedel: används framför allt vid medelsvår till svår depression. En del börjar med läkemedel redan innan den period då de brukar bli deprimerade.
- Ljusterapi: innebär att du sitter framför en särskild ljuslampa en stund varje morgon under vinterhalvåret. Flera studier visar att ljusterapi kan minska symtomen vid vinterdepression, men forskningsläget är inte helt entydigt. Prata med en läkare innan du börjar, särskilt om du har en ögonsjukdom eller bipolär sjukdom. Ljusterapi används inte vid vår- och sommardepression.
När bör jag söka vård?
Sök vård om du har känt dig nedstämd eller tappat glädjen och orken i mer än två veckor och inte lyckas vända måendet själv, eller om det påverkar din vardag.
Berätta gärna för vårdgivaren om du har märkt att besvären följer ett årstidsbundet mönster.
Du kan också söka hjälp innan den period då du brukar må dåligt. Då kan du få stöd att förebygga eller mildra depressionen, till exempel genom att börja behandlingen i god tid.
Bipolaritet och årstidsbunden depression
Personer med bipolär sjukdom kan också drabbas av ett årstidsbundet mönster när ens depressiva och maniska eller hypomana episoder börjar och slutar. Exempelvis kan en depressiv period starta på hösten för att vända till en period av mani eller hypomani på våren.
Sammanfattning
Årstidsbunden depression innebär att du mår sämre psykiskt vid vissa tider på året, ofta när ljuset minskar, men det kan också gälla våren eller sommaren.
Symtomen liknar vanliga depressionssymtom, såsom trötthet, nedstämdhet, sömnproblem och aptitförändringar – vintern ger ofta ökad sömn och aptit, medan våren kan ge ångest och mindre matlust.
Orsaker kan vara ljusbrist som påverkar dygnsrytmen, hormoner och D‑vitaminnivåer. Att spendera tid i dagsljus, motion, kost och eventuellt D‑vitamin kan hjälpa. Professionell hjälp som samtal eller medicin kan rekommenderas vid behov.
- American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5).
- Golden, R. N., m.fl. (2005). The efficacy of light therapy in the treatment of mood disorders: A review and meta-analysis of the evidence. American Journal of Psychiatry, 162(4), 656–662.
- Pjrek, E., m.fl. (2020). The efficacy of light therapy in the treatment of seasonal affective disorder: A meta-analysis of randomized controlled trials. Psychotherapy and Psychosomatics, 89(1), 17–24.
- Rohan, K. J., m.fl. (2016). Outcomes one and two winters following cognitive-behavioral therapy or light therapy for seasonal affective disorder. American Journal of Psychiatry, 173(3), 244–251.
- SBU (2007). Ljusbehandling vid depression.
- Wehr, T. A., m.fl. (1987). Seasonal affective disorder with summer depression and winter hypomania. American Journal of Psychiatry, 144(12), 1602–1603.
