Histrionisk personlighetsstörning är en personlighetsstörning som kännetecknas av ett överdriven behov av uppmärksamhet, dramatiska känsloutryck och överdrivet fokus på fysisk attraktionskraft. Störningen påverkar relationer och sociala funktioner, men kan behandlas effektivt med terapi.
Histrionisk personlighetsstörning
Histrionisk personlighetsstörning är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av ett starkt behov av uppmärksamhet och ett mönster av känslomässigt och uttrycksfullt beteende. Störningen kan påverka en persons relationer och allmänna livskvalitet.
Vad är histrionisk personlighetsstörning?
En person med histrionisk personlighetsstörning kan vara starkt upptagen av sin fysiska attraktionskraft och kan ibland klä sig på ett sätt som uppfattas som sexuellt utmanande. Känslomässiga reaktioner är ofta överdrivna, snabbt skiftande och kan uppfattas som ytliga och teatraliska.
Det kan exempelvis vara så att personen reagerar starkt och känslosamt i situationer eller att personen omfamnar bekanta med överdriven entusiasm. Beteendena kan skapa problem socialt eftersom personen kan ha svårt att skapa och upprätthålla djupa relationer.
Uppskattningsvis lider 5–10% av befolkningen av personlighetsstörningar. Prevalensen av specifikt histrionisk personlighetsstörning är inte helt känd och siffror varierar mellan 1–3%. Det är också så att kvinnor oftare diagnostiseras än män.
Orsaken till detta kan bero på samhällsnormer av vad som är accepterat beteende för de olika könen eller på att kvinnor oftare söker hjälp.
Symtom och diagnos för histrionisk personlighetsstörning
Histrionisk personlighetsstörning finns som en specifik diagnos i DSM-5. I ICD-10 finns diagnosen också som en egen kategori. I ICD-11 används i stället en mer övergripande och dimensionell modell för personlighetsstörning.
Vanliga tecken på histrionisk personlighetsstörning är:
- Söka ständig uppmuntran, gillande och beröm
- Klä sig förföriskt eller ha en upptagenhet av sin attraktionskraft
- Känna sig illa till mods om man inte är i centrum
- Överdrivna, snabbt skiftande känslouttryck
För att en diagnos ska kunna ställas behöver det finnas ett varaktigt mönster av sådana beteenden och känslomässiga reaktioner som påverkar personens relationer, arbete eller andra delar av vardagen och leder till lidande eller funktionspåverkan.
En professionell bedömning behövs också för att avgöra om symtomen bättre kan förklaras av exempelvis en annan psykisk eller fysisk sjukdom, läkemedel eller substansbruk.
Skillnaden mellan histrionisk personlighetsstörning och borderline
En viktig skillnad kan vara den bakomliggande motivationen till vissa beteenden. En person med histrionisk personlighetsstörning är primärt motiverad av en önskan att få uppmärksamhet, medan en person med borderline ofta är motiverad av rädsla för att bli övergiven eller lämnad.
Båda diagnoserna beskriver personer som ofta uppfattas som känslomässiga och impulsiva. Båda diagnoserna beskriver också en person med stort behov av bekräftelse.
Borderline, eller emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS) förekommer också oftare med självskadebeteenden. Vilket bland annat beror på att intensiteten i känslorna skiljer sig åt mellan de olika diagnoserna.
Vad orsakar histrionisk personlighetsstörning?
Den faktiska orsaken till att människor utvecklar histrionisk personlighetsstörning är inte helt fastställd. Forskningen tyder på att flera faktorer spelar in, både erfarenheter, miljö och gener.
En hypotes är att trauman och övergrepp kan leda till att en person utvecklar histrionisk personlighetsstörning. En annan hypotes är att riskerna ökar om personen växer upp i en miljö som förespråkar dramatiska eller opassande sexuella beteenden.
Tester och utredning
Det finns självskattningstester som används för att utreda histrionisk personlighetsstörning. Utreds diagnosen inom en vårdinstans används både dessa självskattningstester och strukturerade intervjuer. Syftet är att undersöka om kriterierna för diagnosen är uppfyllda.
Behandlingsmetoder
Det finns väldigt lite forskning på just histrionisk personlighetsstörning. Men terapi kan vara gynnsamt i syfte att minska emotionell stress, öka självkänsla och utveckla verktyg för att kunna hantera jobbiga situationer.
Personlighetsstörningen kan förekomma tillsammans med annan psykisk ohälsa, såsom ångest eller depression, som också kan behandlas med terapi och/eller läkemedel.
Hur bemöter man en person med histrionisk personlighetsstörning
Om det upplevs energikrävande att ha kontakt med en person med histrionisk personlighetsstörning kan det hjälpa om man försöker hålla ett neutralt men empatiskt förhållningssätt.
Uppmärksamhetssökandet blir ofta tydligt tidigt i kontakten och det är inte ovanligt att personen uppträder charmerande eller förföriskt. För att skapa förståelse kan det hjälpa att påminna sig om att det ofta ligger en osäkerhet bakom de bekräftelsesökande beteendena.