Självskadebeteende hos vuxna
Självskadebeteende innebär att en person medvetet gör sig själv fysiskt illa på olika sätt. Det kan vara ett sätt att försöka hantera obehagliga och jobbiga känslor, ett sätt att undvika dem. Att skada sig själv kan kännas som att det hjälper, men bara på kort sikt, då det i längden oftast får en person att må sämre.

Författare
Psykolog Julia Lidman
Julia Lidman är Psykolog hos Svea KBT med examen från Umeå Universitet med inriktning mot KBT, DBT och PDT. Hon har erfarenhet från primärvården, psykiatrin och psykosvården och har arbetat med depression, ångest, stress och sömnproblem samt tyngre problematik.
Varför skadar man sig själv?
Alla människor har jobbiga och obehagliga känslor och tankar, men vilka känslor som känns ohanterliga är olika för olika personer. Att skada sig själv brukar vara ett sätt att försöka hantera dessa svåra känslor. Ofta kan det handla om ångest och oro, stress, tomhet, ensamhet, förtvivlan, skam, ilska, sorg eller hat. Ibland vet man själv varför man mår dåligt, ibland inte. Orsakerna till att man mår dåligt och utför självskadebeteenden kan variera och det kan finnas flera olika skäl. Nedan följer 3 vanliga orsaker.
Ett sätt att hantera känslor
Fysisk smärta kan ibland kännas lättare att stå ut med än psykisk smärta. Självskada ger en känsla av kontroll över känslorna och det kan upplevas som att den fysiska smärtan tar upp all fokus och blockerar den psykiska smärtan. I stunden kan det ge en lättnad men efteråt kan man i stället må sämre än man gjorde innan.
För att straffa sig själv
Självskadebeteendet kan vara ett sätt att straffa sig själv om man upplever känslor av skam och självkritiska tankar.
För att känna något
Att skada sig själv kan också vara ett sätt att känna någonting, att skapa känslor av fysisk smärta om man känner sig tom, när det är svårt att känna någonting alls.
Att skada sig själv betyder inte nödvändigtvis att man vill dö och avsluta sitt liv, trots att man riskerar sitt liv med självskadebeteenden. Men det är ett tecken på att någonting är fel. Det kan också vara ett sätt att visa för andra att någonting är fel och att man behöver hjälp. Oavsett hur länge problemen funnits så ska man ta sitt självskadebeteende på allvar.
Läs mer om våra psykologer
Hur vet man om man har självskadebeteende?
Ofta vet man själv att man har ett självskadebeteende. Men ibland skadar man sig själv så sällan att man inte ser mönstret. Men om man medvetet gör sig själv illa eller utsätter sig i farliga situationer så utför man självskada, oavsett hur ofta det händer.
Vanliga typer av självskada
- Skära sig i armarna eller andra delar av kroppen
- Rispa sig
- Slå sig själv,
- Bränna sig
- Svälja farliga saker
- Destruktiva beteenden
- Konsumering av alkohol eller droger
- Utsätta sig i farliga situationer
- Sexuella riskbeteenden
Symtom vid självskadebeteenden
Vissa självskadebeteenden kan ge ärr, ofta på ställen som är enkla att komma åt och enkla att dölja, exempelvis armar eller lår. Men vissa självskadebeteenden lämnar inga fysiska spår. Däremot finns det vissa gemensamma tecken och symtom som kan förekomma i samband med självskadebeteenden.
- Du mår sämre på lång sikt
- Det kan hindra dig från att hitta andra sätt att hantera svåra känslor
- Det kan förändra ditt sätt att se på dig själv och skada din självkänsla
- Det kan påverka dina relationer till andra
När bör man söka vård
Om du mår dåligt och skadar dig själv så är det viktigt att du söker hjälp och pratar med någon så snart som möjligt.
Eftersom självskada kan ge en kort lättnad för stunden så kan det vara svårt att sluta skada sig själv, även man inte mår bra av det på sikt. Det som ofta kan hända är att självskada blir det verktyget man tar till för att lugna sig, vilket då skapar ett allt större behov av att skada sig själv. I längden kan detta skapa och öka skam och ångest, isolering och ensamhet.
Tips för att lindra sitt självskadebeteende
Ta reda på triggers
Man måste veta varför man utför beteenden för att kunna ändra på dessa. Fundera över vilka situationer som är jobbiga just för dig, som kanske stressar dig extra mycket. Det kan också vara känslor som triggar en, som får en vilja självskada. Finns det någon känsla som är extra jobbig just för dig?
Lär dig känna igen impulsen
Det är också viktigt att lära sig känna hur impulsen känns, impulsen av att vilja skada sig själv. Fundera över vad vilka känslor och tankar som kommer. Att lära sig uppmärksamma impulsen är jätteviktigt för att aktivt kunna välja att inte agera på denna.
Hitta alternativa sätt att hantera känslor på
Själskadebeteenden kan få en att känna att man hanterar sina svåra känslor och tankar. Men det som egentligen händer är att det blir ett säkerhetsbeteende, något som i längden ökar behovet att självskada. Fundera över om det finns någonting annat som du kan göra för att hantera dina känslor. Det kan vara att göra något du tycker, eller brukade tycka var roligt, exempelvis gå en promenad, läs en bok, se en film eller ring en vän.
Regelbundna vanor
Någonting som hjälper oss att hantera jobbiga känslor och tankar är att ha regelbundna vanor. Du kanske känner igen dig i att det är svårare att tänka logiskt och klart om man sovit för lite eller är hungrig. Mycket brukar kännas lite bättre om man ser till att man sover bra, äter regelbundet och rör på kroppen då och då.
Prata med andra eller kontakta en stödlinje
Att kunna sätta ord på hur du mår är bra. Att prata med andra kan ge perspektiv och få en att känna sig mindre ensam. Vill man inte prata med någon i sin direkta närhet så finns det stödlinjer. Där finns personer som du anonymt kan prata med, många organisationer erbjuder också råd och stöd på mejl, chatt eller telefon. Organisationen SHEDO riktar sig till människor med självskadebeteende.
Var snäll mot dig själv
Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ditt självskadebeteende. Det kan ibland kännas som att man misslyckas om man ger in för impulsen att skada sig själv, det kan skapa känslor av skam och försämra ens självförtroende och självkänsla. Det är viktigt att du kan förlåta dig själv för att kunna jobba vidare. Försök att inte vara så kritisk mot dig själv, att du ska behandla dig själv som du skulle göra mot en vän som mådde dåligt.
Öva på att stanna kvar i jobbiga känslor
Lär känna igen olika känslor, hur de känns i kroppen, vilka tankar som kommer. Att lyssna på känslorna kan lära dig förstå vad det är du egentligen behöver. Är du rädd kanske du behöver stöd och skydd, är du ledsen kanske du behöver tröst. I stället för att försöka fly undan känslan kan du öva på att vänta ut den. Är det stegrande ångest du känner så är det bra att veta att den minskar efter ett tag, ofta följer lusten att skada sig samma kurva. Känslohantering och identifiering av känslor är någonting du kan få hjälp med i terapi.
Behandling av självskadebeteende
I terapeutisk behandling av självskadebeteende gör psykologen först en kartläggning av problemet, kollar upp ditt mående, anledningar till självskada, hur länge och hur ofta det förekommer. Det finns olika former av psykologisk behandling att få vid självskadebeteende. Oavsett vilken form av psykologisk behandling får man hjälp och stöd att förändra sitt beteende och verktyg för att kunna hantera jobbiga känslor och situationer.
- KBT – Kognitiv beteendeterapi har visat god effekt mot självskadebeteenden. Det handlar om att lära sig känna igen sina känslor och att kunna hantera jobbiga känslor. Man jobbar även med att skapa goda rutiner för att stabilisera upp sin vardag.
- DBT – Dialektisk beteendeterapi är en form av KBT som kan hjälpa om man lider av emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Fokuset i denna behandlingsmetod är medveten närvaro, att kunna känna in känslor och skapa en acceptans för dessa.
Självskadebeteende hos barn
Självskadebeteenden är inte bara någonting som förekommer hos vuxna, även barn kan utföra självskadebeteenden. Anledningarna till detta är ofta likartade som för vuxna. Det kan handla om jobbiga känslor och tankar som barnet inte vet hur den ska hantera. Precis som med alla självskadebeteenden så kan det leda till nedstämdhet, ångest och skam efteråt och det är viktigt att få hjälp tidigt. Läs mer om självskadebeteende hos barn.
Råd till närstående
Det är vanligt att man känner sig maktlös om någon i ens närhet skadar sig själva medvetet. Men sanningen är att det finns mycket man som närstående kan göra. Det viktigaste är att finnas där och visa att man bryr sig, våga närma sig känslor och prata om dom. Självskadebeteenden är ofta svåra att märka eftersom personen ofta försöker dölja det. Men genom att fråga hur personen mår och lyssna på svaret, så kan man visa att man finns där.
Man ska aldrig tvinga fram ett svar eller reagera med ilska på självskadebeteenden, det kan i stället skapa motsatt effekt eftersom skammen och ångesten kan öka. Du kan påpeka att du märkt av att personen självskadar utan att låta anklagande, dömande eller kritisk. Läs själv på om självskadebeteenden, hjälp personen att skapa goda rutiner, gör roliga aktiviteter tillsammans och uppmuntra till att söka hjälp.
Om du behöver du prata med en psykolog om självskadebeteende är du välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan ge dig rekommendation om bästa psykolog eller behandling för just dina behov.