Boka psykolog

1 min läsning

    ISTDP är en intensiv och fokuserad psykodynamisk terapiform där terapeuten aktivt arbetar med försvar och ångest för att hjälpa dig förstå och hantera svåra känslor. Genom att bli medveten om hur du skyddar dig mot obehag kan nya, hälsosammare sätt att hantera känslor och relationer utvecklas.

    EMDR-terapi (ögonrörelseterapi)

    EMDR, även kallat ögonterapi eller ögonrörelseterapi, är en traumabehandling där du håller ett svårt minne i tanken medan du följer terapeutens fingrar med blicken. Ögonrörelserna gör minnet mindre levande och ångestladdat. Metoden används främst vid PTSD och ges i åtta faser av en utbildad terapeut.

    Författare Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är EMDR-terapi?

    EMDR är en psykologisk behandling som minskar den känslomässiga laddningen i plågsamma minnen, så att du kan minnas händelsen utan stark ångest.

    Förkortningen står för Eye Movement Desensitization and Reprocessing, vilket betyder ungefär desensibilisering och nybearbetning med hjälp av ögonrörelser. På svenska kallas EMDR-terapi ofta ögonterapi eller ögonrörelseterapi.

    Den amerikanska psykologen Francine Shapiro utvecklade metoden i slutet av 1980-talet. I hennes första studie med 22 deltagare minskade obehaget kring traumatiska minnen redan efter en session, och effekten fanns kvar vid uppföljning tre månader senare (Shapiro, 1989).

    Sedan dess har EMDR-behandling blivit en etablerad traumabehandling, främst vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

    Hur fungerar EMDR?

    EMDR bygger på AIP-modellen (adaptiv informationsbearbetning), som säger att traumatiska minnen har lagrats obearbetade i hjärnan.

    Ett obearbetat minne väcker därför samma rädsla, kroppsreaktioner och negativa tankar om dig själv som när händelsen inträffade.

    Målet med EMDR är att minnet ska bearbetas färdigt, så att det känns som något som hänt förr och inte som ett hot här och nu.

    Bearbetningen sker med bilateral stimulering, det vill säga stimulering som växlar mellan höger och vänster sida av kroppen.

    Det vanligaste är att du följer terapeutens fingrar med blicken fram och tillbaka. Men terapeuten kan också använda tapping, alltså lätta knackningar växelvis på händer eller knän, eller ljud som växlar mellan höger och vänster öra.

    Under stimuleringen arbetar du med dubbel uppmärksamhet. Du håller traumaminnet i tanken samtidigt som du fokuserar på ögonrörelserna eller knackningarna.

    Eftersom uppgiften delar på din uppmärksamhet kan du närma dig minnet utan att överväldigas av det.

    Varför EMDR fungerar är inte helt klarlagt. Den mest studerade förklaringen är arbetsminneshypotesen: arbetsminnet har begränsad kapacitet, och när ögonrörelserna tar en del av den kapaciteten blir minnet mindre tydligt och mindre känslomässigt.

    Studier har visat att lodräta ögonrörelser, och till och med uppgifter helt utan ögonrörelser, ger samma effekt så länge de belastar arbetsminnet (van den Hout, Engelhard, 2012).


    Hur går en EMDR-behandling till?

    En EMDR-behandling följer ett standardprotokoll i åtta faser, där själva bearbetningen av minnet bara är en av faserna:

    • Anamnes och behandlingsplanering: terapeuten frågar om din bakgrund och dina besvär, och ni väljer vilka minnen behandlingen ska rikta in sig på.
    • Förberedelse och stabilisering: Du lär dig trygghetsövningar och verktyg för att hantera starka känslor, så att du kan lugna dig själv om minnet blir för intensivt.
    • Bedömning: Du väljer ett minne, en inre bild av det värsta ögonblicket, en negativ tanke om dig själv (till exempel ”jag är hjälplös”) och en positiv tanke du hellre vill tro på.
    • Desensibilisering: minnet bearbetas med bilateral stimulering i korta set, tills obehaget har minskat tydligt.
    • Installation: den positiva tanken förstärks med ytterligare stimulering, så att den känns mer sann.
    • Kroppsskanning: du går igenom kroppen och letar efter kvarvarande spänningar som kopplas till minnet.
    • Avslut: sessionen avslutas med lugnande övningar, så att du är stabil när du går hem.
    • Omvärdering: vid nästa tillfälle följer terapeuten upp vad som hänt sedan förra sessionen och hur starkt minnet känns nu.

    Under en EMDR-session sitter terapeuten snett framför dig och rör handen fram och tillbaka framför ditt ansikte.

    Efter varje kort set gör ni en paus där du berättar vad som dyker upp: en bild, en känsla, en kroppsförnimmelse eller ett nytt minne. Du behöver inte beskriva traumat i detalj.

    Hur lång tid behandlingen tar beror på hur många och hur komplexa minnena är. I en kontrollerad studie fick 80 personer med traumatiska minnen tre sessioner på 90 minuter, och de minskade både ångest och besvär (Wilson, Becker, Tinker, 1995).

    Vid komplex PTSD eller upprepade trauman krävs fler sessioner, och antalet anpassas efter dina behov. Intensivbehandling med dagliga sessioner under ett par veckor är ett annat upplägg som har visat sig fungera.

    Vem kan EMDR hjälpa?

    EMDR används i första hand vid PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), ett tillstånd där en skrämmande händelse fortsätter att påverka dig långt efteråt genom återupplevanden, mardrömmar, undvikande och ständig vaksamhet.

    Typiska händelser som ligger bakom PTSD är olyckor, övergrepp, våld, krig och plötsliga dödsfall i närheten.

    Terapeuter använder också EMDR vid andra besvär där svåra minnen spelar roll, som ångest, panikångest, depression, sorg, OCD och fobier.

    Forskningsstödet är däremot betydligt svagare där. En stor metaanalys fann för få studier för att kunna slå samman resultaten för andra tillstånd än PTSD, och bedömde underlaget som otillräckligt för att rekommendera EMDR vid dem (Cuijpers m.fl., 2020).

    Vissa personer behöver längre stabilisering innan minnena bearbetas. Det gäller till exempel vid svår dissociation (att man kopplar bort sig själv eller omgivningen), vid en pågående kris eller vid aktivt missbruk, eftersom bearbetningen väcker starka känslor som kräver en viss stabilitet.

    Vad säger forskningen om EMDR?

    EMDR har en tydlig effekt på PTSD-symtom i kontrollerade studier. En metaanalys av 76 studier visade en stor effekt vid PTSD jämfört med kontrollgrupper, men bara fyra av 27 granskade studier hade låg risk för snedvridning (Cuijpers m.fl., 2020).

    Därför bedömer forskarna att EMDR troligen fungerar på kort sikt, men att fler studier av hög kvalitet behövs.

    Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar både traumafokuserad KBT och EMDR vid PTSD hos barn, ungdomar och vuxna (WHO, 2013).

    I Sverige är traumafokuserad KBT med exponering förstahandsvalet för vuxna (prioritet 3) i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

    EMDR finns också med i riktlinjerna och kan erbjudas (prioritet 7), med motiveringen att det vetenskapliga underlaget är svagare men den kliniska erfarenheten god (Socialstyrelsen, 2021).

    Den största kritiken mot EMDR gäller ögonrörelserna. Kritiker har frågat om rörelserna tillför något utöver att du exponeras för minnet.

    En metaanalys fann att ögonrörelser ger en måttlig extra effekt i kliniska studier (Lee, Cuijpers, 2013). Samtidigt pekar arbetsminnesforskningen på att effekten inte beror på just ögonrörelserna, utan på att uppgiften belastar arbetsminnet.

    Skillnaden mellan EMDR och KBT

    Både EMDR och traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) bearbetar traumaminnet, men de gör det på olika sätt (WHO, 2013). Skillnaderna syns tydligast i fem delar av behandlingen:

    • Berättelsen om traumat. I EMDR behöver du inte beskriva minnet i detalj, utan det räcker att du håller en bild av det i tanken. I traumafokuserad KBT berättar du ofta om händelsen steg för steg, eftersom berättandet i sig är en del av exponeringen.
    • Exponering för minnet. I EMDR möter du minnet i korta set med bilateral stimulering, med pauser emellan. Traumafokuserad KBT använder längre exponering, där du stannar kvar i minnet tills rädslan sjunker av sig själv.
    • Arbete med tankar. EMDR förstärker en positiv tanke om dig själv, till exempel ”jag klarade mig”, när minnet har bearbetats. I traumafokuserad KBT granskar och utmanar du aktivt negativa tankar, som att händelsen var ditt fel.
    • Hemuppgifter. EMDR har vanligtvis inga hemuppgifter, och bearbetningen sker under sessionerna. I traumafokuserad KBT övar du även mellan sessionerna, till exempel genom att lyssna på en inspelning av din berättelse.
    • Plats i svenska riktlinjer. För vuxna med PTSD är traumafokuserad KBT förstahandsvalet (prioritet 3), eftersom forskningsstödet är starkast. EMDR kan erbjudas (prioritet 7) och är ett alternativ om KBT inte passar dig.

    Båda traumabehandlingarna är effektiva vid PTSD. Valet beror ofta på dina önskemål, på om du tidigare provat den ena metoden och på vilka terapeuter som finns tillgängliga.

    Biverkningar och risker med EMDR

    EMDR ger oftast lindriga och övergående reaktioner. Biverkningar har dock sällan undersökts ordentligt.

    Av 51 randomiserade studier om EMDR vid PTSD nämnde bara nio biverkningar, och de som rapporterades var oftast milda och tillfälliga (van Schie, van Veen, 2025).

    Vanliga reaktioner som terapeuten förbereder dig på är:

    • Trötthet. Många känner sig utmattade efter en session, eftersom bearbetningen kräver mycket koncentration och väcker starka känslor.
    • Starka känslor. Rädsla, sorg eller ilska kan bli tydligare under och efter sessionen, särskilt i början av behandlingen. Därför avslutas varje session med lugnande övningar.
    • Livliga drömmar och nya minnen. Bearbetningen kan fortsätta mellan sessionerna, vilket kan märkas som intensiva drömmar eller som att detaljer och andra minnen dyker upp.

    Eftersom reaktionerna kan bli starka ska EMDR alltid ges av en terapeut med utbildning i metoden.

    EMDR för barn och unga

    EMDR används även för barn och ungdomar med trauma, och metoden anpassas efter åldern, till exempel med tapping i stället för ögonrörelser eller med lek och teckningar.

    I Sverige är EMDR det mest rekommenderade alternativet efter traumafokuserad KBT vid PTSD hos barn och unga.

    En metaanalys av åtta studier visade minskade PTSD- och ångestsymtom hos barn och unga efter EMDR, men forskningsunderlaget är mindre än för vuxna (Moreno-Alcázar m.fl., 2017).

    Fungerar EMDR online?

    Ja, EMDR kan ges via videosamtal, med ögonrörelser som följer en markör på skärmen eller med självtapping.

    I en enkätstudie rapporterade terapeuter att obehaget kring minnet i snitt minskade med 73 procent under en videosession, men studien saknade kontrollgrupp (Mischler m.fl., 2021).

    Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

    Svea KBT erbjuder traumabehandling för dig som bär på svåra minnen efter trauma, till exempel vid PTSD. En legitimerad psykolog hjälper dig att bearbeta det som hänt med evidensbaserade metoder som traumafokuserad KBT, så att minnena blir möjliga att leva med utan stark ångest. Boka en kostnadsfri konsultation för att se vilken behandling som passar dig.

    Gratis konsultation

    1. Cuijpers, P., van Veen, S. C., Sijbrandij, M., Yoder, W., & Cristea, I. A. (2020). Eye movement desensitization and reprocessing for mental health problems: A systematic review and meta-analysis. Cognitive Behaviour Therapy, 49(3), 165–180.
    2. Lee, C. W., & Cuijpers, P. (2013). A meta-analysis of the contribution of eye movements in processing emotional memories. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry, 44(2), 231–239.
    3. Mischler, C., Hofmann, A., Behnke, A., Matits, L., Lehnung, M., Varadarajan, S., Rojas, R., Kolassa, I.-T., & Tumani, V. (2021). Therapists’ experiences with the effectiveness and feasibility of videoconference-based eye movement desensitization and reprocessing. Frontiers in Psychology, 12, 748712.
    4. Moreno-Alcázar, A., Treen, D., Valiente-Gómez, A., Sio-Eroles, A., Pérez, V., Amann, B. L., & Radua, J. (2017). Efficacy of eye movement desensitization and reprocessing in children and adolescent with post-traumatic stress disorder: A meta-analysis of randomized controlled trials. Frontiers in Psychology, 8, 1750.
    5. Shapiro, F. (1989). Efficacy of the eye movement desensitization procedure in the treatment of traumatic memories. Journal of Traumatic Stress, 2(2), 199–223.
    6. Socialstyrelsen. (2021). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom: Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen.
    7. van den Hout, M. A., & Engelhard, I. M. (2012). How does EMDR work? Journal of Experimental Psychopathology, 3(5), 724–738.
    8. van Schie, K., & van Veen, S. C. (2025). Adverse effects of eye movement desensitization and reprocessing therapy: A neglected but urgent area of inquiry. Current Opinion in Psychology, 102155.
    9. Wilson, S. A., Becker, L. A., & Tinker, R. H. (1995). Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) treatment for psychologically traumatized individuals. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 63(6), 928–937.
    10. World Health Organization. (2013). Guidelines for the management of conditions specifically related to stress. World Health Organization.