Boka psykolog

1 min läsning

    Katastroftankar

    Katastroftankar är tankar där man förutspår det värsta tänkbara utfallet av en situation, ofta i form av “tänk om”-tankar, trots att det värsta sällan är det mest sannolika. De är vanliga vid stress och ångest och kan göra att oron växer och tar över vardagen. Här får du veta varför man får katastroftankar, se exempel på vanliga katastroftankar och få tips på hur du kan hantera dem.

    Författare Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är katastroftankar?

    Katastroftankar är negativa tankar om framtiden där man fokuserar på de absolut värsta utfallen. Det är en kognitiv förvrängning, alltså en tankefälla, som är vanlig hos människor med depression eller ångestproblematik. Katastroftankar är ingen diagnos i sig, men de kan vara en del av olika psykiska besvär. På engelska kallas fenomenet catastrophizing.

    Katastroftankar kan upplevas mycket sanna, därför kan det vara svårt att skilja på vilka tankar som är trovärdiga eller ej. Ju mer man tänker, desto mer realistiska känns tankarna. Det är något vi alla upplever ibland, speciellt om vi är stressade – då kommer katastroftankarna ofta automatiskt.

    Katastrofiering innebär att man förutsäger negativa framtida händelser som inte är i proportion till den verkliga situationen. Därför leder oron sällan någonstans. Ofta fortsätter man oroa sig utan att komma fram till en lösning.

    Vanligt vid katastrofiering är så kallade “tänk om-tankar”. Ett exempel på en katastroftanke kan vara att man bråkar med sin partner vilket leder till: “Tänk om hen kommer att göra slut nu?”, “Jag kommer definitivt att dö ensam”.

    Varför får man katastroftankar?

    Man får katastroftankar när hjärnan uppfattar en situation som osäker eller hotfull och försöker förbereda sig på det värsta. De uppstår ofta vid tvetydighet, otydlighet eller rädsla, även när rädslan inte är rationell. När vi upplever ett hot aktiveras vårt autonoma nervsystem, vårt så kallade fight-or-flight-system. I sådana situationer ställer kroppen in sig på att antingen fly eller slåss för att överleva. Det har varit nödvändigt för vår överlevnad ur ett biologiskt och evolutionärt perspektiv.

    Numera aktiveras dock det här systemet alltför ofta, även när vi inte står inför livshotande situationer. Katastroftankarna kan i sin tur öka stressen och slå på kroppens larmsystem ännu mer, vilket gör att man fastnar i en ond cirkel.

    Katastroftankar kan även triggas av att man har låg självkänsla eller dåligt självförtroende. I situationer där vi inte tror att vi är kapabla eller bra nog att hantera problem som uppstår, kan katastroftankarna bli lättillgängliga. Om vi känner oss hjälplösa kan det hindra oss från att kämpa eller ens försöka, vilket kan leda till att man ger upp snabbt när något känns svårt.

    Katastroftankar är också vanliga vid flera psykiska besvär. Vid generaliserat ångestsyndrom (GAD) är ihållande oro och “tänk om”-tankar ett av de mest typiska symtomen.

    Personer med ADHD beskriver ofta att tankarna snabbt skenar iväg mot värsta scenariot, särskilt vid stress. Vid tvångssyndrom (OCD) kan katastroftankar handla om att något hemskt ska hända om man inte utför ett visst tvång.

    Vid utmattningssyndrom och depression blir många mer sårbara för katastroftankar, eftersom hjärnan har mindre ork att hantera oro och motgångar.

    Vanliga typer av katastroftankar

    Katastroftankar handlar ofta om hälsa, relationer, jobbet eller hur andra ser på en, och börjar ofta med “tänk om”. Här är några vanliga exempel:

    • “Jag kommer att dö.”
    • “Jag kommer aldrig att må bra igen.”
    • “Tänk om jag skämmer ut mig inför andra, då kommer alla att skratta åt mig.”
    • “Tänk om jag inte gör ett bra första intryck, då kommer ingen att tycka om mig.”
    • “Tänk om jag kommer sent till middagen, då kommer alla att bli arga på mig.”
    • “Min partner svarar inte på sms, hen kommer förmodligen göra slut med mig.”
    • “Jag glömde skicka i väg ett mejl – jag kommer säkert att få sparken nu.”
    • “Min vän är sen, tänk om hen har varit med om en olycka.”
    • “Jag har ont i benet, tänk om jag har en allvarlig sjukdom och aldrig får umgås med min familj igen.”
    • “Jag kommer säkerligen inte bli omtyckt av någon – ingen kommer vilja vara min vän.”
    • “Om jag inte klarar tentan kommer jag att misslyckas helt och hållet och aldrig skapa mig en karriär.”

    5 tips för att hantera katastroftankar

    Du kan hantera katastroftankar genom att lägga märke till dem, granska hur sannolika de är och träna på att låta dem passera utan att fastna i dem. Målet är inte att bli helt av med tankarna, för det går sällan, utan att de ska få mindre makt över hur du mår och vad du gör.

    1. Bli medveten om dina tankar

    Att uppmärksamma katastroftankar hjälper dig att känna igen negativa mönster. Genom att sätta ord på tanken, till exempel “nu får jag en katastroftanke igen”, kan du skapa distans till den. Kom ihåg att dina tankar inte alltid speglar verkligheten eller definierar dig som person.

    2. Granska bevis och testa antaganden

    Ifrågasätt dina katastroftankar genom att undersöka bevis för och emot dem. Fråga dig hur sannolikt det värsta utfallet egentligen är, vad som är mer troligt och hur du skulle hantera det om det ändå hände. På så sätt kan du skapa en mer balanserad bild av situationen. Kom ihåg att viss osäkerhet är oundviklig i livet.

    3. Skriv dagbok

    Att skriva ner tankar och känslor kan minska stress och oro. Dagboksskrivande hjälper dig att uttrycka dig och identifiera mönster i ditt tänkande. Genom att gå igenom dina anteckningar kan du upptäcka när katastroftankar oftast uppstår och anpassa din vardag därefter, till exempel genom att lägga in kvällspromenader eller avslappningsövningar.

    4. Avslappning

    Katastroftankar kan ge obehagliga kroppsliga reaktioner. Lär dig känna igen de signalerna och använd avslappningstekniker för att minska ångesten. Hitta metoder som fungerar för dig, som andningsövningar, musik, yoga eller läsning. Fysisk aktivitet kan också hjälpa dig att minska oron och förbättra ditt allmänna välbefinnande.

    5. Mindfulness

    Öva medveten närvaro genom att fokusera på nuet utan att döma eller försöka förändra det du upplever. Mindfulness hjälper dig att lägga märke till katastroftankarna, låta dem komma och gå och återvända till det du håller på med. Det kan minska ångesten och stressen över tänkbara framtida händelser.

    Behandling vid katastroftankar

    Kognitiv beteendeterapi är den behandling som har bäst stöd när katastroftankar skapar ångest och begränsar vardagen. I KBT lär du dig att identifiera och utmana dina katastroftankar och att hantera osäkerhet på nya sätt.

    Det handlar inte bara om att tänka mer realistiskt, utan också om att sluta med beteenden som håller kvar oron, till exempel att söka bekräftelse, undvika eller ältande.

    Behandlingen kan innehålla exponering, där du tillsammans med din psykolog gradvis närmar dig det du är rädd för i trygga former. Andra användbara tekniker är avslappningsövningar, mindfulness och problemlösningsträning.

    Det finns ingen medicin mot katastroftankar i sig. Om tankarna är en del av ett ångestsyndrom eller en depression kan antidepressiva läkemedel ibland användas som komplement till terapin.

    Om du undrar om din oro har blivit ett problem kan du göra vårt test för generaliserat ångestsyndrom. Testet ersätter inte en bedömning av en psykolog. Hos Svea KBT anpassas behandlingen efter dina behov och hur mycket katastroftankarna påverkar dig.

    Hur kan Svea KBT hjälpa dig som har katastroftankar?

    Har du katastroftankar som hindrar dig i vardagen och får dig att må dåligt? Vi på Svea KBT har god erfarenhet av att möta människor med olika former av ångest och oro. Du är varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal, där vi rekommenderar psykolog och terapi för dig. Vi anpassar behandlingen efter just dina behov.

    Gratis konsultation

    1. 1177 Vårdguiden. Generaliserat ångestsyndrom – GAD.
    2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
    3. Beck AT. Cognitive Therapy and the Emotional Disorders. International Universities Press, 1976.
    4. Sullivan MJL m.fl. Theoretical perspectives on the relation between catastrophizing and pain. The Clinical Journal of Pain, 2001.
    5. Gellatly R, Beck AT. Catastrophic thinking: a transdiagnostic process across psychiatric disorders. Cognitive Therapy and Research, 2016.