Imposter syndrome – bluffsyndromet
Känner du dig ibland som en bluff trots framgångar? Du är inte ensam. Imposter syndrome, eller bluffsyndrom, drabbar många högpresterande personer som trots bevis på motsatsen känner att de inte förtjänar sina framgångar. Detta fenomen, särskilt vanligt bland kvinnor, kan leda till ångest, sämre självförtroende och rädsla för att bli ”avslöjad”. Men det finns effektiva sätt att hantera dessa känslor.
Vad är imposter syndrome?
Bluffsyndrom, ofta kallat ”impostor syndrome” eller ”bedragarsyndrom” är ett psykologiskt fenomen där individer upplever en ihållande och ofta obefogad rädsla för att bli ”avslöjade” som bedragare. Personer som upplever bluffsyndrom har svårt att internalisera sina prestationer och framgångar och tillskriver istället dessa till tur, timing eller förmågan att lura andra. De är rädda att bli ”avslöjade” som inkompetenta trots objektiva bevis på sin kompetens, avfärdar positiv feedback och fokuserar istället på kritik. Dessutom sätter de ofta höga mål och upplever stor besvikelse när dessa inte uppnås.
Bluffsyndrom är vanligt förekommande hos högpresterande individer och har observerats i många olika yrkesgrupper och sammanhang. Det förekommer oavsett kön, ålder, etnicitet och social bakgrund, men kan vara mer framträdande hos personer som tillhör minoritetsgrupper eller befinner sig i miljöer där de känner sig annorlunda än majoriteten. Imposter syndrome är inte är en formell diagnos, men är ett välstuderat fenomen inom psykologin.
Symtom på imposter syndrome
Personer som upplever bluffsyndrom placeras inte i någon specifik diagnostisk kategori. Däremot finns flera symtom som kan upplevas i samband med fenomenet. Här listar vi de vanligaste:
- Frustration över känslan av att vara oförmögen att nå upp till egna uppsatta prestationskrav
- Generell ångest – en känsla av ångest eller oro som kan vara ständig, ofta utan någon särskild anledning
- Bristande självförtroende – upplevelse av att inte riktigt tro på sig själv eller känna sig värdefull
- Depression – sinnesstämningar såsom nedstämdhet, hopplöshet och/eller bristande energi
Bluffsyndrom hos kvinnor
Bluffsyndromet är särskilt vanligt bland högpresterande kvinnor, vilket hänger samman med könsroller och samhällets förväntningar. Genom socialisering – den process där normer och beteenden formas av omgivningen – lär sig kvinnor ofta att tona ned sina prestationer och tillskriva framgång till yttre faktorer som tur eller andras hjälp. Män, däremot, tenderar i högre grad att se sina framgångar som ett resultat av egen kompetens och ansträngning. Bluffsyndromet hos kvinnor är särskilt framträdande i akademiska och professionella miljöer där de är underrepresenterade. I sådana mansdominerade sammanhang upplever många kvinnor en ökad press att bevisa sin kompetens, vilket i sin tur kan förstärka känslan av att inte vara tillräckligt bra.
Bluffsyndrom på jobbet
Att känna sig som en bluff på arbetsplatsen kan påverka både välmående och prestation negativt. Stress och självtvivel, tillsammans med en rädsla för att bli avslöjad, kan skapa en ständig oro och leda till överdriven perfektionism. Bluffsyndromet kan också innebära en rädsla för att misslyckas, vilket gör att personen undviker nya utmaningar. Till exempel kan de tveka inför att ta sig an nya arbetsuppgifter eller diskutera en befordran, av rädsla för att inte vara tillräckligt kompetenta. De kan även dra sig för att ta plats i möten eller dela sina idéer, eftersom de känner att deras bidrag inte håller måttet. För att kompensera sin osäkerhet arbetar många med bluffsyndrom extra hårt och sätter höga krav på sig själva. Den ständiga strävan efter att prestera kan dock leda till utmattning och i värsta fall utbrändhet.
Vem kan drabbas av bluffsyndrom
Trots att bluffsyndrom är vanligast bland högpresterande kvinnor kan det drabba vem som helst, och vissa grupper löper en särskilt hög risk. Till exempel är kvinnor i mansdominerade miljöer och yrken mer sårbara, liksom personer som växt upp i en omgivning där prestation och höga krav har värderats högt. Det kan också påverka dem som fått blandade signaler om sin intelligens och kompetens från omgivningen. Både män och kvinnor kan uppleva bluffsyndrom, särskilt i prestationsinriktade miljöer med hög konkurrens.
Vad kan jag göra själv?
Här kommer en liten lista med tips på saker du kan göra för att hantera bluffsyndrom:
- Fira framgångar – Ta tid att fira och erkänna dina framgångar!
- Erkänn och normalisera – Känn igen och acceptera att du upplever bluffsyndromet; många känner som du!
- Reflektera över prestationer – Tänk på tidigare prestationer och fundera på om du faktiskt har klarat av mer än du tror.
- Utmana negativa tankar – Identifiera och ifrågasätt dina negativa tankar. Är de verkligen helt sanna? Vad talar för respektive emot?
- Sök stöd – Dela dina tankar och känslor med andra för att inse att du inte är ensam.
Behandling av imposter syndrome
En vanlig behandlingsmetod för bluffsyndrom är kognitiv beteendeterapi (KBT), där fokus ligger på att utmana negativa tankemönster och stärka självkänslan. Stödgrupper kan också vara hjälpsamma, då de ger möjlighet att få stöd från andra, vilket minskar osäkerheten och stärker självkänslan.
Mindfulness och affirmationer är också effektiva verktyg för att hantera bluffsyndrom. Mindfulness hjälper till att föra tankarna till nuet och minska oron, medan positiva affirmationer kan hjälpa till att ersätta negativa tankar med mer realistiska och positiva bedömningar av den egna förmågan.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
Om du tror att en psykolog kan hjälpa dig att må bättre i din vardag är du välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera psykolog och terapimetoder
Referenser:
Clance, P. R., & Imes, S. A. (1978). The imposter phenomenon in high achieving women: Dynamics and therapeutic intervention. Psychotherapy: Theory, Research & Practice, 15(3), 241–247.