9 vanliga copingstrategier
Coping betyder att hantera eller handskas med något. En copingstrategi är ett sätt att hantera stress, svåra situationer och de känslor som de väcker, till exempel att söka stöd, lösa problemet eller skämta bort det jobbiga. Det engelska begreppet coping mechanism heter på svenska copingmekanism eller copingstrategi. Vissa strategier hjälper dig på sikt, medan andra ger lättnad för stunden men gör problemen större.
Vad är en copingstrategi?
En copingstrategi är ett sätt att hantera en påfrestande situation eller de känslor som den väcker. Det kan vara något du gör, som att prata med en vän eller ta en promenad, eller något du tänker, som att se situationen från en annan vinkel. Många strategier använder vi av vana, utan att tänka på det.
Ordet coping kommer från engelskans to cope, som betyder att klara av eller hantera. Det används även på svenska, framför allt inom psykologi och vård. Ibland används det svenska ordet hanteringsstrategi.
Copingförmåga är din förmåga att hantera stress och motgångar. Den påverkas av bland annat tidigare erfarenheter, stöd från omgivningen och vilka strategier du har lärt dig, och den går att träna upp.
9 vanliga copingstrategier
Här är exempel på de 9 vanligaste copingstrategierna
1. Humor
Att skämta om vissa aspekter av problemet för att minska de jobbiga känslorna.
2. Söka stöd
Att be om hjälp från vänner och familj.
3. Problemlösning
Att gå till roten av problemet och testa nya lösningsmöjligheter.
4. Avslappning
Att utöva avslappnande aktiviteter eller använda lugnande strategier, såsom mindfulness eller andningsövningar.
5. Träning
Att utöva regelbunden fysisk aktivitet, såsom löpning, lagsport eller yoga.
6. Anpassa sina förväntningar
Att utforska potentiella utfall av ett scenario och på så sätt förbereda sig inför olika händelser.
7. Undvikande/förnekelse
Att agera som att problemet inte finns. Detta kan man göra genom att distrahera sig eller undvika situationer som påminner om problemet.
8. Skuldbelägga sig själv eller andra
Att intala sig att allt är ens eget eller någon annans fel, trots att det inte är det.
9. Ventilera
Att vädra sina tankar och känslor med närstående.
Vilka typer av copingstrategier finns det?
Den mest kända teorin om coping kommer från psykologerna Richard Lazarus och Susan Folkman. De delade in copingstrategier i två huvudtyper: problemfokuserad coping och känslofokuserad coping, som också kallas emotionsfokuserad coping.
- Problemfokuserad coping handlar om att försöka lösa problemet som orsakar stressen.
- Känslofokuserad coping handlar om att hantera de känslor som situationen väcker, utan att nödvändigtvis lösa själva problemet.
Vid ett sjukdomsbesked kan problemfokuserad coping innebära att söka läkarhjälp och fråga om behandling. Men du kan också behöva hantera de känslor som beskedet väcker, särskilt om sjukdomen inte går att bota. Då blir känslofokuserad coping särskilt viktig.
Man brukar också skilja mellan aktiv och undvikande coping. Aktiv coping innebär att du är medveten om problemet och försöker minska de negativa följderna. Undvikande coping innebär det motsatta: att du ignorerar problemet och inte gör något för att minska följderna.
Aktiv coping kan vara både problemfokuserad och känslofokuserad. Säg att du mår dåligt över att vara arbetslös.
Då kan du både söka jobb (problemfokuserat) och göra lugnande saker som att träna, måla, meditera, prata eller skriva för att hantera de jobbiga känslorna (känslofokuserat).
Undvikande coping skulle i stället kunna vara att dricka alkohol, sova mycket eller bara titta på tv.
Vilka copingstrategier är bäst?
De flesta copingstrategier kan vara hjälpsamma så länge de inte används i överdrift. Du kan till exempel skämta om ett problem, men det får inte gå så långt att du slutar ta problemet på allvar.
Du behöver inte älta och tänka på problemet varje vaken timme, men du bör inte heller undvika att tänka på det helt. Det gäller alltså att vara flexibel.
Hur hjälpsam en copingstrategi är beror också på situationen. På ett viktigt jobbmöte eller på en födelsedagsfest kan det vara bra att tillfälligt låta bli att tänka på problemet.
Om du står inför ett problem som inte går att lösa kan det vara mer hjälpsamt att söka stöd och anpassa dina förväntningar än att försöka lösa det.
Vid de flesta former av stress brukar fysisk aktivitet och avslappning hjälpa, eftersom det lugnar hjärnans stressystem.
Vilka copingstrategier som fungerar bäst varierar också från person till person. Det kan bero på din personlighet, dina tidigare erfarenheter och dina förutsättningar.
En tumregel är att ta itu med problemet aktivt, utan att låta dig uppslukas av det.
- Carver, C. S. (1997). You want to measure coping but your protocol’s too long: Consider the Brief COPE. International Journal of Behavioral Medicine, 4(1), 92–100.
- Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. New York: Springer.
