Psykologen: 5 frågor som visar om du accepterar din partner eller accepterar för mycket

Man gillar någon för att. Man älskar någon trots.
Det är en enkel formulering, men den fångar något centralt i nära relationer. När förälskelsen lagt sig ser vi inte längre bara det vi tycker om hos vår partner. Vi ser hela människan.

Det innebär att leva med både styrkor och svagheter, egenheter, dåliga dagar och beteenden som ibland kan irritera oss. Men acceptans har också en gräns.

Hur vet man om man accepterar sin partner som den är, eller om man håller på att acceptera sådant man egentligen inte mår bra av?

Leg. psykolog Caroline Erkers lyfter fem frågor som kan hjälpa till att skilja mellan sund acceptans och sådant som faktiskt behöver förändras.

1. Försöker du förändra ett beteende eller en personlighet?

Det är stor skillnad.

Att säga:

“Jag behöver att du tar större ansvar hemma”

är något annat än att innerst inne önska:

“Jag önskar att du var mer spontan, social eller ambitiös.”

Det första handlar om ett konkret beteende som går att prata om och förändra. Det andra handlar ofta om personlighet.

Fråga dig:
Är det här något min partner gör, eller är det egentligen den min partner är som jag har svårt att acceptera?

Om samma konflikt återkommer gång på gång kan problemet ibland vara att vi försöker forma om den andra personen istället för att förhålla oss till vem personen faktiskt är.

2. Blir du irriterad eller blir du mindre trygg?

Alla relationer innehåller irritation.

Någon glömmer saker. Någon behöver mycket egentid. Någon planerar dåligt. Någon är pedantisk.

Det behöver inte vara ett tecken på att relationen är dålig.

En viktig gräns går istället vid hur beteendet påverkar dig.

Fråga dig:
Blir jag bara frustrerad, eller känner jag mig mindre trygg, mindre fri eller mindre som mig själv i relationen?

Om du regelbundet känner dig förminskad, kontrollerad eller rädd handlar det inte längre om att acceptera en partners brister.

Då behöver problemet tas på större allvar.

3. Vad händer efter ett bråk?

Många tror att en bra relation kännetecknas av få konflikter.

Så enkelt är det inte.

Två personer kan älska varandra och ändå bli arga, missförstå varandra och vilja olika saker.

Det intressanta är ofta vad som händer efteråt.

Fråga er:

• Kan vi prata när känslorna har lagt sig?
• Kan båda ta ansvar för sin del?
• Kan någon säga “det där blev fel” utan att omedelbart försvara sig?
• Kan vi hitta tillbaka till varandra?

En fungerande relation behöver inte vara konfliktfri. Men den behöver ha en förmåga att reparera det som gått sönder.

4. Kan du leva med det här om det aldrig förändras?

Det här är en av de svårare frågorna, men också en av de mest användbara.

Vi går ofta runt med en tyst förhoppning om att partnern ska förändras med tiden.

Han blir nog mer social.

Hon blir nog mer ordningsam.

Det här kommer säkert gå över.

Ibland gör det det. Ibland inte.

Fråga dig:
Om den här sidan av min partner ser ungefär likadan ut om fem år, kan jag fortfarande må bra i relationen?

Om svaret är ja kan det handla om något du faktiskt kan acceptera.

Om svaret är nej är det bättre att vara ärlig med det än att lägga flera år på att försöka förändra den andra.

5. Hur ser relationen ut när du zoomar ut?

Efter en konflikt blir problemet lätt hela relationen.

Då kan det vara mer rättvist att titta på helheten.

Fråga dig:

• Känner jag mig trygg med den här personen?
• Finns det respekt mellan oss?
• Kan jag vara mig själv?
• Finns det omtanke även när vi är oense?
• Kan jag säga vad jag behöver utan att vara rädd för reaktionen?
• Ger relationen mig i huvudsak mer än den tar?

En dålig dag behöver inte betyda en dålig relation.

Men om samma otrygghet eller brist på respekt återkommer hela tiden är det heller inget man ska förklara bort som en “del av kärleken”.

Kärlek är inte att tolerera allt

Att älska någon trots deras brister betyder inte att stanna oavsett vad som händer.

Det betyder heller inte att sluta ställa krav på relationen.

Det handlar snarare om att acceptera att personen vi lever med aldrig kommer vara exakt den person vi själva hade designat.

Alla människor kommer med sidor som är svåra.

Det gäller också oss själva.

En mer realistisk syn på kärlek är därför kanske inte att fråga:

“Har jag hittat den perfekta personen?”

Utan:

“När jag ser den här personen som den faktiskt är, är det fortfarande en person jag vill välja?”

“Vi gillar ofta människor för deras bästa sidor. Kärlek blir intressant först när vi också har sett de mindre perfekta sidorna och fortfarande vill mötas.”

• Caroline Erkers, leg. psykolog

Caroline Erkers är leg. psykolog, författare och grundare av Svea KBT och Elly Care.